Modern forskning lyfter fram modersmÄlets betydelse för inlÀrningen och dÀrför Àr det intressant att undersöka vilken insats modersmÄlslÀrarna kan göra för att stödja elevers matematiklÀrande. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn nÄgra verksamma modersmÄlslÀrares perspektiv studera minoritetselevers lÀrande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger pÄ intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare med lÄng erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen pÄ modersmÄl karaktÀriseras av elever som kÀnner sig trygga, som talar mycket matematik i smÄ grupper dÀr de vÀxlar mellan bÄda sina sprÄk.  .

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer med sju lÀrare frÄn Kalmar lÀn för att kartlÀgga lÀrarnas upplevelser och erfarenheter av IKT i engelskkundervisningen pÄ gymnasiet. Det var undersökningens syfte att ta reda pÄ varför lÀrarna vÀljer, respektive inte vÀljer att anvÀnda IKT i engelskundervisningen för att belysa lÀrarnas stÀllningstaganden ur bÄde ett postmodernt och sociokulturellt perspektiv.Undersökningen visar att samtliga lÀrare anvÀnder IKT i engelskundervisningen samt Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av denna. Resultatet indikerar dock att Älder, personlighet och intresse Àr betydande faktorer för till vilken omfattning som lÀrarna vÀljer att integrera IKT i sin undervisning samt gÄ pÄ kompetensutveckling inom omrÄdet. Resultatet indikerar Àven att lÀrarna upplever att det Àr tidskrÀvande att anvÀnda sig av IKT samt problematiskt nÀr tekniken inte fungerar som den ska vilket kan leda till en intensifiering av lÀrares arbetstid. Vidare visar denna studie att majoriteten lÀrare anvÀnder sig av IKT i engelskundervisningen i form av ett verktyg för problemlösning och informationssökning och inte som en arena för kommunikation, samarbeten och kulturmöten..

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlÀrningssvÄrigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om Àmnet. Jag undersöker ocksÄ vad som kan leda till matematiksvÄrigheter och vad matematiksvÄrigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie dÀr jag undersöker vad dagens lÀrare i matematik har för kunskaper och tankar om inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Om ett barn lider av allmÀnna matematiksvÄrigheter Àr det oftast svagt i andra Àmnen ocksÄ.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fÄtt i de tidiga Ärskurserna i Àmnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjÀlpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förÀndrats. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av sÄvÀl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare Àr det avstor vikt att rÀtt sorts stöd sÀtts in i de tidiga skolÄren, samt att de lÄtereleverna vara delaktiga i de ÄtgÀrder som görs.

Bakgrund: Matematik Àr ett Àmne som har uppmÀrksammats de senaste Ären. Skolverkets undersökning visar att var sjÀtte elev inte nÄr mÄlen i matematik i Ärskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad Àr det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lÀrare hjÀlpa dessa barn? Det hÀr Àr nÄgra av tankarna som gjorde att vi valde Àmnet matematik och matematiksvÄrigheter. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ matematik och matematiksvÄrigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lÀrande i matematik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers instÀllning till matematik och derasval av arbetssÀtt. Syftet Àr ocksÄ att studera pedagogers erfarenheter frÄn deras egenskoltid av matematik. I en enkÀtundersökning stÀlldes frÄgor dels med fastasvarsalternativ, dels öppna frÄgor. 35 stycken pedagoger besvarade de 21 frÄgorna somenkÀten innehöll. Studiens resultat visar att de flesta av pedagogerna anser att matematikÀr mycket viktigt pÄ förskolan.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda pÄ elevers egna uppfattningar om varför de inte nÄr mÄlen i matematik. Jag har ocksÄ undersökt faktorer för framgÄng som kan bidra till att elever nÄr mÄlen. Fokus ligger pÄ ett elevperspektiv dÀr elever sjÀlva anger de orsaker som gör att de inte nÄr mÄlen i Àmnet matematik. Elever har ocksÄ bidragit med vilka ÄtgÀrder, förÀndringar och insatser som mÄste till för att de ska lyckas i sin strÀvan efter godkÀnt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och Àr tvÄdelad med en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa tvÄ delarna först var för sig och sedan gjort en sammanstÀllning.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlÀrningsmetoder och olika författares syn pÄ matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lÀrare har vi kommit fram till att lÀrarna har ett laborativt och undersökande arbetssÀtt. LÀrarna arbetar för att öka elevernas förstÄelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen Àr att eleverna ska kÀnna lust att lÀra matematik, vÀcka elevens nyfikenhet och intresse.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Syftet med examensarbetet Àr att med hjÀlp av enkÀtintervjuer och observationer fÄ mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fÄtt kompetensutveckling i matematik. I vÄr bakgrund har vi utifrÄn ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan pÄverka barns matematiska förmÄga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten pÄ förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att pÄ ett bÀttre sÀtt ge barnen kunskap i matematik.

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..