Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lÀrande i matematik. För att ta reda pÄ effekterna har förklaringar pÄ hur elevers prestationer pÄverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur sjÀlvbedömning kan utveckla elevers lÀrande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar Àr att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lÀrande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft mÄttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stÀmmer alltsÄ överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förÀndrats i och med Lpfö ? 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie Àr min avsikt att uppnÄ syftet och besvara undersökningen tre frÄgestÀllningar gÀllande förskollÀrares Äsikter om och arbete med matematik. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor kring detta Àmne har jag sÀnt ut 115 stycken postenkÀter till förskollÀrare i ett lÀn i mellansverige. Denna enkÀtundersökning har visat att förskollÀrare har skilda uppfattningar om vad matematik Àr, vad barnen i förskolan ska lÀra sig av det och ifall Lpfö ? 98 reviderad 2010 har pÄverkat arbetet med just matematiken.

Syftet med arbetet Àr att undersöka varför det Àr viktigt med matematik och vilka faktorer det Àr som pÄverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom omrÄdet samt genom enkÀter som har lÀmnats ut pÄ tvÄ förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanstÀllts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det Àr viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn pÄ av matematik skapas och viktigast av allt för att det Àr viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som pÄverkar arbetssÀttet med matematiken som har kommit fram genom denna studie Àr pedagogens förhÄllningsÀtt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens Älder och intresse samt tiden..

Ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling Àr centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar pÄ ? ansÄg att det krÀvs en aktiv miljö för att skapa bra lÀrtillfÀllen. Hur tÀnker och arbetar bildlÀrare med rummet och dess resurser för att skapa bra lÀrmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svÄrigheter kan man eventuellt stÀllas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlÀrare, har jag fÄtt en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk dÀr nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Mitt resultat visar pÄ att samtliga informanter har tÀnkt mycket pÄ hur rummet och artefakterna kan hjÀlpa dem att skapa en bÀttre lÀrmiljö. TvÄ av mina informanter har haft stora möjligheter att pÄverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förÀndringar, för att pÄverka lÀrmiljön i en positiv riktning.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna anvÀnder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar. De medverkande var tvÄ barnskötare och tvÄförskollÀrare, de arbetar i förskolan med barn i Äldern 1-5 Är.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstÄr nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framtrÀdande i vÄr undersökning Àr attpedagogernas uppfattning har förÀndrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Denna studie behandlar elever i Är 6. Det som undersöks Àr dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtundersökning med totalt 39 elever och Àven intervjuat 4 av dessa elever för att fÄ reda pÄ deras attityder. Deras lÀrare fick bedöma varje elevs prestationsnivÄ och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lÄgpresterande. Jag har sammanstÀllt resultat om deras attityd och Àven hur de olika prestationsgrupperna har svarat.Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, att mÄnga tycker att det Àr lÀtt och att de Àr bra i Àmnet.

I syfte att förbÀttra elevernas attityd till Àmnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktÀrsÀmnena pÄ programmet. DÀrefter har vi gjort jÀmförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen..

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om det arbetas medvetet med matematik ute pÄ förskolorna. Jag Àr ocksÄ intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/mÄlformuleringar inom Àmnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.