Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare pÄ nÄgra förskolor bedriver lekfull matematik utomhus. Litteraturen berör lek, matematik i förskolan och utomhuspedagogik. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr 5 lÀrare inom förskolan har intervjuats.Huvuddragen i resultaten visar att det Àr möjligt att bedriva lekfull matematik utomhus i förskolan. LÀrarnas erfarenheter visar att det Àr bÄde möjligt och efterstrÀvansvÀrt att förlÀgga matematikundervisningen utomhus. DÀremot kommer studien fram till att det vore bra att bredda begreppet matematik till att inte bara innehÄlla rÀkning utan Àven sÄdant som mÀtning, lokalisering och design.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning de tre kursplanerna för matematik 1 (1a, 1b och 1c) samt den tillhörande Àmnesplanen gick att tolka i form av kompetenser. Vidare jÀmfördes Àven kompetensfördelningen mellan matematik 1 och matematik A. Studien grundade sig frÀmst i ramverket MCRF (Mathematical Competency Research Framework) som presenterar sex matematiska kompetenser, men vi tog Àven hÀnsyn till ytterligare sex kompetenser som Äterfinns i NCTM (The National Council of Teachers of Mathematics), KOM-projektet (Competencies and the Learning of Mathematics project) samt Adding It Up. Kursplanerna och Àmnesplanen har granskats med hjÀlp av en kvantitativ textanalys dÀr innehÄllet delats upp och kategoriserats till de olika kompetenserna enligt kompetensernas definitioner. UtifrÄn resultaten kan man sÀga att förekomsten av de totalt tolv kompetenserna Àr relativt jÀmnt fördelade inom matematik 1a, 1b och 1c.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Syftet med studien Àr att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik pÄ förskolans utegÄrd. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik pÄ förkolans utegÄrd frÀmst sker genom att de benÀmner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att stÀlla frÄgor och pÄ sÄ sÀtt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nÀmner att de arbetar pÄ ett undersökande sÀtt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar Àven lÀrtillfÀllen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter pÄ utegÄrden som berör matematik.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara fÀrgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer Àn hÀlften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gÄ att avhandla med yrkesmatematik pÄ ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nÀmnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utstrÀckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer dÀremot i ringa eller ingen utstrÀckning alls. Dessa resultat framkom efter att nÄgra personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jÀmfördes med den matematik som enligt styrdokument och lÀromedel ingÄr i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som anvÀndes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, anvÀndas till önskvÀrd programinfÀrgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur delaktiga berörda elever Àr vid utformning av sÀrskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de vÀrderar att fÄ vara delaktiga. Syftet Àr Àven att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt Àven mel-lan olika Äldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhÄllanden inom en specifik skola. FrÄgestÀllningar studien bygger pÄ Àr:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och vÀrderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur vÀrderar eleverna att fÄ vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika Äldersgrupper?Teori: Studien bygger pÄ ett sociokulturellt och socialt perspektiv dÀr samspelet studeras mel-lan skola, elev och vÄrdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillÀmpar ett inkluderande arbetssÀtt av förskolebarn med hörselnedsÀttning. Detta görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och interaktion anses grundlÀggande för lÀrande. För att kunna svara pÄ forskningsfrÄgorna har observationer samt intervjuer utförts. UtifrÄn resultatet kan vi se att ett frekvent anvÀndande av tecken och förstÀrkning Àr av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsÀttning och ge dem samma förutsÀttningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet gÄr att utlÀsa miljöns pÄverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsÀttningar.

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Syftet med vÄrt examensarbete var att med hjÀlp av intervjuer fÄ mer kunskap om barns och lÀrares tankar och uppfattningar kring matematik och jÀmföra om dessa stÀmmer överens med varandra. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vÄr bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan pÄverka barns matematiska förstÄelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning att barn och lÀrare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om rÀkning och siffror. Generellt tycker inte lÀrarna att de synliggör matematiken tillrÀckligt mycket i förskolan men ÀndÄ visar deras svar pÄ att den synliggörs i vardagliga situationer dÄ lÀrarna utan att reflektera över det lÀgger ord pÄ sina handlingar.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Syftet med undersökningen var att jÀmföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde pÄ rÀknande i lÀrobok. JÀmförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lÀrandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att fÄ en bild av vad rÀknande i boken gav, vilken matematik som anvÀndes i karaktÀrsÀmnen pÄ verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde pÄ att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades dÀrefter frÄn de teoretiska utgÄngspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill sÀga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och Àr viktigt kan eleverna ha svÄrt att ta till sig den för de anvÀnder den alltför sÀllan. NÀr de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svÄrare problem och rÀknade flitigare Àn dÄ de arbetade i boken.

Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskola/förskoleklass arbetar med matematik och att utveckla samt testa arbetsmaterial som bidrar till barns matematikinlÀrning pÄ ett lekfullt sÀtt. Ett av resultaten blev Mattegymnastik som Àr ett kompendium med rörelselekar och lÀrarhandledningar dÀr lekarnas matematiska innehÄll synliggörs. EnkÀtundersökningen gav svar om förskollÀrarens medvetna sÀtt att arbeta med matematik och utvÀrderade arbetsmaterialet. Den visade att pedagogerna i arbete med matematik anvÀnde varierande strategier, som uppmanade och engagerade barnen. Matematikinriktade rörelselekar uppfattades av lÀrarna som tillfÀllen i förskolans vardag som bidrog till barnens kunskaper i Àmnet..

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i körledares förhÄllningssÀtt till och hantering av sÄngtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sÄngrösten som instrument, och olika ? i sÄngsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nulÀget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn pÄ vad röst- och sÄngteknik innebÀr och hur de gÄr tillvÀga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som anvÀnds för ÀndamÄlet.