Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrares syn pÄ barns krigslek i förskolan och pÄ fritidshemmet. För att nÄ syftet intervjuades fyra lÀrare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier dÀr lÀrarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lÀrande och utveckling men samtidigt hur lÀrares förhÄllningssÀtt kan styra barns handlingar i leken.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan uppfattar och förhÄller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet Àr intervjuer med lÀrare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien Àr att barnen lÀr sig matematik i sinvardag pÄ ett naturligt och lekfullt sÀtt. Genom att lÀrarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem fÄr lÀrarna reda pÄ om barnen har lÀrt sig matematik och hur lÀrarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lÀrarnaverksamheten utifrÄn barnens intresse och behov.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om pedagoger i vÄra skolor anvÀnder sig av naturen som en resurs dÄ de ska undervisa i Àmnet matematik. Genom min enkÀtundersökning ville jag ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagoger som gÄr ut och har matematik med sina elever. Hur ofta gÄr de i sÄ fall ut? Undersökningen visar att det Àr fÄ pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmÀrkta förslag pÄ vilka matematikomrÄden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och lÀngd.

Syftet med vÄr studie var att beskriva verksamma lÀrares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lÀrandeteorier sÀger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i Àmnet matematik. Studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lÀrare i LuleÄ kommun. Samtliga av de intervjuade lÀrarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försÀmring sedan mitten av 90-talet. Vad gÀller undervisningsmetoderna sÄ har hÀlften anvÀnt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Uppsatsen handlar om faktorer till varför gymnasieelever Àr omotiverade till Àmnet matematik. Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ fallstudier, dÀr vi studerar tvÄ olika grupper som lÀser kursen Matematik A. Vi försöker genom en enkÀtundersökning finna viktiga faktorer till omotivation i respektive fallstudie, vad deras lÀrare tror Àr viktiga faktorer till omotivationen, samt en jÀmförelse mellan lÀrarnas och elvernas Äsikter..

Syftet var att undersöka vilka faktorer som frÀmst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jÀmföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjÀlp av en enkÀt som delats ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fÄtt vÀrdera betydelsen av ett antal pÄstÄenden rörande vad som motiverar dem i kÀrnÀmnet matematik. Resultatet av enkÀten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad Àr överens om vilka de frÀmsta motivationsfaktorerna Àr. Av resultatet framgÄr det ocksÄ att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Examensarbete inom lÀrarutbildningenTitel: Att undervisa i matematik pÄ förskolan - Ett arbete om hur pedagoger arbetar med matematik i förskolanFörfattare: Johanna CarlbomTermin och Är: HT 2013Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHandledare: Agneta Simeonsdotter SvenssonExaminator: Annika Bergviken RensfeldtRapportnummer: HT13-2920-040Nyckelord: Matematik, förskolan, Lpfö98, inspirerande, innehÄllSammanfattning:Den hÀr studien utgÄr frÄn intervjuer och observationer frÄn tvÄ olika förskolor dÀr författaren undersökt hur de arbetar med matematik. Syftet med undersökningen var att se nÀr och hur barnen ges tillfÀlle att arbeta med matematik. Valet att bÄde intervjua och observera gjordes dÄ det ger en tydligare bild av vad pedagogerna faktiskt gör.? Hur fÄngar man smÄ barns intresse för matematik och hur gör man den rolig och inspirerande?? Hur arbetar pedagoger med matematik i förskolan och i vilka aktiviteter kommer matematiken in?Resultatet visade att pedagogerna bland annat hade olika uppfattningar om hur man arbetar med matematik i förskolan. I de intervjuer och observationer som presenteras i studien kan man se att de lÀgger stor vikt vid att göra matematikupplevelsen rolig och lustfylld.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

BAKGRUND: Den forskning som presenteras i denna studie visar att barns fortsatta matematiska intresse grundlĂ€ggs redan i förskolan. Även forskning om pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt och förmĂ„gan att ta barns perspektiv beskrivs samt vikten av att utnyttja leken och vardagssituationer för matematiska möten.SYFTE: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna upplever att deras kunskap och instĂ€llning till matematik pĂ„verkar förskolebarnens intresse för matematik, samt hur pedagogerna synliggör den.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod. De tvĂ„ undersökningsmetoder vi anvĂ€nt oss av i studien Ă€r self-report och observation, detta för att undersöka pedagogernas instĂ€llning till matematik och hur de synliggör den i förskolan. VĂ„rt urval bestĂ„r av tjugo self-report och tre self-report som har koppling till tre observationer.RESULTAT: Resultatet i studien visar att pedagogens instĂ€llning och kunskap Ă€r betydelsefullt för hur barnen upplever matematiken. NĂ€r pedagogerna har en positiv instĂ€llning till matematiken och tar till vara pĂ„ vardagstillfĂ€llen för att synliggöra den finns det mĂ„nga tillfĂ€llen att skapa roliga och meningsfulla lĂ€rsituationer..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares erfarenheter av att kombinera bilderbokslÀsning och matematik i förskolan. Förskolans lÀroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollÀrare ska se till att barnen i förskolan fÄr stimulans och utmaning i sin sprÄk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. LÀroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gÄ till.Den teoretiska utgÄngspunkten i detta examensarbete Àr Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebÀr att barn lÀr sig i sociala sammanhang. UtifrÄn vÄra erfarenheter sker bilderbokslÀsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att sprÄk och matematik Àr tvÄ Àmnen som hör ihop och stödjer varandra.