Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att synliggöra hur litteracitetshÀndelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhÄller sig till dessa. UtgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrÄn en etnografisk metodansats. Empirin bestÄr av tre dagars videofilmande aktiviteter pÄ en förskola. Den insamlade empirin Àr sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ vad som hÀnder i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet frÄn studien visar pÄ att barn i mÄnga fall skapar och bjuder in till litteracitetshÀndelser pÄ eget initiativ.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

   Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhÄller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer anvÀnts, bÄde med hjÀlp av fÀltanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen Àgde rum pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barn i Äldrarna tre till fem Är observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av ett urval av tidigare forskning utifrÄn arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder pÄ hur barn skapar, upprÀtthÄller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillÀgnas utifrÄn olika faktorer.

Höstterminen 2008 Äterinfördes speciallÀrarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallÀrarna i matematik och frÄgan Àr hur denna yrkesroll gestaltar sig, dÄ tidigare forskning pÄvisat svÄrigheter att förÀndra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och dÀrigenom mandat att ocksÄ pÄverka speciallÀrarens yrkesroll. Med utgÄngspunkt i detta var studiens syfte att, utifrÄn speciallÀrares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik. Syftet var ocksÄ att tolka, beskriva och analysera hur mÄlen för speciallÀrarutbildningen kommer till sin rÀtt i den praktiska verksamheten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med matematik i förskolan utifrÄn Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade lÀroplanen fokuserar mer pÄ matematikinnehÄllet Àn tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollÀrare arbetar med matematik utifrÄn den reviderade lÀroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollÀrare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollÀrarna utgÄr frÄn den reviderade lÀroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer pÄ matematik. DÀrutöver visar resultatet att förskollÀrarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsÀtt kring matematikomrÄdet. De förskollÀrare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och instÀllning till matematik Àr de som mest belyser och poÀngterar vikten av att barn fÄr tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av nÄgra barns och pedagogers tankar om arbetet med sprÄk och skriftsprÄket. Vi ville Àven höra pedagogernas Äsikter om en sprÄkutvecklande miljö och sjÀlva fÄ en bild av denna vid vÄra observationstillfÀllen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolÄr 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte anvÀnds nÄgon sÀrskild metod i sprÄk- och skriftsprÄksinlÀrningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Matematik anvÀnds dagligen i nÀstan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gÄnger omedvetet. Barn möter redan i tidig Älder matematiken i olika sammanhang och sÄ tidigt som i skolÄldern har de med sig ett ?bagage? med olikaerfarenheter av Àmnet. I förskolans verksamhet har förskollÀraren möjlighet att vÀgleda barnet genom matematikens vÀrld sÄ att barnets bagage kommer att innehÄlla sÄ positiva erfarenheter av Àmnet som möjligt.Denna studie handlar om hur förskollÀrare tÀnker om Àmnet matematik i förskolans verksamhet.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..