SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att synliggöra hur litteracitetshÀndelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhÄller sig till dessa. UtgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrÄn en etnografisk metodansats. Empirin bestÄr av tre dagars videofilmande aktiviteter pÄ en förskola. Den insamlade empirin Àr sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ vad som hÀnder i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet frÄn studien visar pÄ att barn i mÄnga fall skapar och bjuder in till litteracitetshÀndelser pÄ eget initiativ.

   Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhÄller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer anvÀnts, bÄde med hjÀlp av fÀltanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen Àgde rum pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barn i Äldrarna tre till fem Är observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av ett urval av tidigare forskning utifrÄn arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder pÄ hur barn skapar, upprÀtthÄller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillÀgnas utifrÄn olika faktorer.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Höstterminen 2008 Äterinfördes speciallÀrarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallÀrarna i matematik och frÄgan Àr hur denna yrkesroll gestaltar sig, dÄ tidigare forskning pÄvisat svÄrigheter att förÀndra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och dÀrigenom mandat att ocksÄ pÄverka speciallÀrarens yrkesroll. Med utgÄngspunkt i detta var studiens syfte att, utifrÄn speciallÀrares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik. Syftet var ocksÄ att tolka, beskriva och analysera hur mÄlen för speciallÀrarutbildningen kommer till sin rÀtt i den praktiska verksamheten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med matematik i förskolan utifrÄn Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade lÀroplanen fokuserar mer pÄ matematikinnehÄllet Àn tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollÀrare arbetar med matematik utifrÄn den reviderade lÀroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollÀrare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollÀrarna utgÄr frÄn den reviderade lÀroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer pÄ matematik. DÀrutöver visar resultatet att förskollÀrarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsÀtt kring matematikomrÄdet. De förskollÀrare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och instÀllning till matematik Àr de som mest belyser och poÀngterar vikten av att barn fÄr tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av nÄgra barns och pedagogers tankar om arbetet med sprÄk och skriftsprÄket. Vi ville Àven höra pedagogernas Äsikter om en sprÄkutvecklande miljö och sjÀlva fÄ en bild av denna vid vÄra observationstillfÀllen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolÄr 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte anvÀnds nÄgon sÀrskild metod i sprÄk- och skriftsprÄksinlÀrningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Matematik anvÀnds dagligen i nÀstan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gÄnger omedvetet. Barn möter redan i tidig Älder matematiken i olika sammanhang och sÄ tidigt som i skolÄldern har de med sig ett ?bagage? med olikaerfarenheter av Àmnet. I förskolans verksamhet har förskollÀraren möjlighet att vÀgleda barnet genom matematikens vÀrld sÄ att barnets bagage kommer att innehÄlla sÄ positiva erfarenheter av Àmnet som möjligt.Denna studie handlar om hur förskollÀrare tÀnker om Àmnet matematik i förskolans verksamhet.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielÀrare pÄ en 4-6 skola i BorÄs stad, om deras syn pÄ praktisk matematik. I vilken utstrÀckning anvÀnder sig lÀrarna av praktisk matematik, nÀr anvÀnder dom det, hur ser de pÄ sjÀlva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förstÄelse för matematik.Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osÀkerhet i hur praktisk matematik skall anvÀndas och vilka fördelar den för med sig. LÀrarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik pÄ skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. LÀrarna poÀngterar ocksÄ att vissa omrÄden Àr lÀttare Àn andra att applicera praktisk matematik pÄ. Det finns inte nÄgon direkt uttalad linje nÀr det gÀller praktiska moment utan det kommer nÀr det kommer.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt Ă€mne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. DĂ€remot har det mĂ€rkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrĂ„gasĂ€tter varför de över huvud taget mĂ„ste lĂ€ra sig matematik. Ren matematik som de lĂ€ser i skolan kan det mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att se nyttan med. PĂ„följande matematik blir dĂ„ sedan svĂ„rare och svĂ„rare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  MĂ„nga elever och vuxna kĂ€nner Ă€ven en ren Ă„ngest nĂ€r man pratar om Ă€mnet matematik. Vad Ă€r egentligen matematik, var anvĂ€nds den och till vad? Var kommer matematiken ifrĂ„n? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att fĂ„ kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhĂ€llsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lĂ€ra oss för matematik i grundskolan? Behöver alla fĂ„ undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen pĂ„ matematiken eleverna erhĂ„llit har formats av hela samhĂ€llet.