Allt fler mÀnniskor anvÀnder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillÄter anvÀndarna att kommunicera pÄ ett snabbt och platsoberoende sÀtt. Flera stora vÀlgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. DÀremot anvÀnds inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillÄta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur vÀlgörenhetsorganisationer kan tillÄta anvÀndare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nÀtverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

Skogen Àr inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för mÄnga vÀxt- och djurarter. Den bidrar ocksÄ till stora upplevelsemÀssiga och rekreativa vÀrden, det vill sÀga sociala vÀrden. Skogen ska tillgodose mÄnga behov och konflikter kan uppstÄ mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsomrÄde i byn Dalasjös nÀrhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige dÀr en intressekonflikt uppstÄtt mellan skogsÀgarens planer pÄ att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behÄlla omrÄdet intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartlÀggning och beskrivning av skogens sociala vÀrden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Att samarbeta Àr svÄrt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sÀllan har mÄl som helt överensstÀmmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mÄn undvika dem anvÀnder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i StockholmsomrÄdet utifrÄn ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstÄ mellan sjÀlviska individer, samt nÀtverksteori och resursberoendeteori.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i VÀxjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats Àr i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men Àven till viss del utifrÄn ett medarbetarperspektiv..

Fotografiet har sedan dess födelse alltid fascinerat oss. Som ett sÀtt att dokumentera, förmedla nyheter, marknadsföra eller dela med sig av nÄgot sÄ enkelt som familjesemestern. Fotografiet har onekligen spelat en stor roll i utvecklingen av sjÀlvrepresentation i mÄnga aspekter i mÀnniskors liv. PÄ tal om utveckling har Àven fotografiet utvecklats frÄn ett analogt format till att i dagens digitaliserade vÀrld för det mesta vara digitalt. Utveckling föder utveckling och i dagens lÀge Àr en kamera aldrig lÀngre bort Àn var och ens egen ficka.

AbstractBakgrund: NÀr mÀnniskor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook Àrdet möjligt för andra anvÀndare i de sociala medierna att pÄverka uppfattningen av innehÄllet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det fÄr för konsekvenser för hur mÀnniskor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter frÄn massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jÀmföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) frÄn de tolv största svenska nyhetssajterna under tvÄ mÄnader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds pÄ Facebook och Twitter med en kvantitativinnehÄllsanalys. TvÄ oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik pÄ nyheter, inbÀddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) pÄ fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna pÄ Twitter handlade om ett fÄtal Àmnen (rasism, extremism, feminism och vÀlfÀrd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gÄnger pÄ Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gÄnger mer pÄ Facebook Àn pÄ Twitter.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

KONTEXT. I takt med att Internets framvÀxt och fler och fler mÀnniskor ansluter sig till sociala medieplattformar som Facebook, uppkommer nya sÀtt att interagera och kommunicera mellan varandra. Samtidigt ökar antalet organisationer och företag, som i sin tur mÄste hitta nya vÀgar för att deras marknadsföring ska sticka ut och bli uppfattad. För att nÄ ut till mÄlgruppen med budskap, mÄste organisationen vara dÀr mÄlgruppen Àr. DÀrför har Facebook blivit en ny del av företags marknadsföringsredskap.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lĂ€rares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar pĂ„ deras verksamhet utifrĂ„n de didaktiska frĂ„gorna vad?, varför? och hur? För att nĂ„ fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju anvĂ€nts.Resultatet tyder pĂ„ att lĂ€rarnas arbetsbörda Ă€r enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svĂ„rt att genomföra under rĂ„dande omstĂ€ndigheter inom sfi. Graden av individualisering stĂ„r Ă€ven i beroende av lĂ€rarens engagemang, likasom variationen av tillĂ€mpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens upplĂ€ggning sĂ€llan möter individuella behov, samt i att deltagarna Ă€r tvungna att studera mycket pĂ„ egen hand, vilket negativt pĂ„verkar utbildningens kvalitĂ©.Överlag stĂ€mmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

DÄ skolans styrdokument gör gÀllande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras pÄ olika sÀtt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lÀrande. OmrÄdet avgrÀnsades till att omfatta sociala medier som en digital lÀrresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anvÀndas som en resurs för lÀrande. Syftet Àr ocksÄ att mer specifikt att beskriva hur detta kan anvÀndas som en resurs för lÀrande i svenskÀmnet. Följande frÄgestÀllningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lÀrande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          PÄ vilka sÀtt kan sociala medier anvÀndas i svenskundervisningen för att stimulera lÀrande?Metoden som anvÀnts för att svara pÄ syftet Àr en allmÀn litteraturstudie.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Syftet med studien var att undersöka hur enkÀter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvÄrd uppmÀrksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en vÀrdig vÄrd. Mot bakgrund av statens utredning om vÀrdig vÄrd vid livets slut, som pÄpekar att utvÀrderingen av palliativ vÄrd Àr eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vÄrdkvaliteten, stÀlldes tre frÄgor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frÄgor stÀlls i enkÀter inom palliativ hemsjukvÄrd?, Hur följer enkÀtfrÄgorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÀr 345 enkÀtfrÄgor som anvÀnds i palliativ hemsjukvÄrd inom Stockholms lÀns landsting bearbetades. TvÄ teoretiska utgÄngspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av vÀrdig vÄrd och KUPP-modellens vÀrdefaktorer.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.