Internet har utvecklats snabbt de senaste Ären och med utvecklingen har sociala medier blivit en stor del av Internet. Sociala medier innebÀr all form av kommunikation som sker pÄ Internet sÄ som exempelvis Tripadvisor, Facebook, Twitter, Booking.com eller Instagram. Konsumenter som vÀljer att kommentera upplevelser och produkter pÄ sociala medier ökar. Enligt forskning sÄ litar framtida konsumenter mer pÄ andra konsumenters kommentarer Àn vad de litar pÄ företagets marknadsföring över deras produkt/tjÀnst. Kommentarer som skrivs pÄ olika sociala medier lÀmnas ofta obesvarade av tjÀnsteföretagen.

MS Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar alla aspekter i en mÀnniskas liv; det dagliga livet, familjerelationerna sÄvÀl som arbetslivet. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilken pÄverkan MS har pÄ det dagliga livet och hur det pÄverkar individen i relation med andra mÀnniskor samt att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som krÀvs i denna situation. Vald teoretisk referensram Àr Carnevalis omvÄrdnadsmodell. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ nio vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade enligt Polit et al. (2001).

Även om nĂ€rhet Ă€r ett fenomen som flitigt studerats i tidigare forskning, har relativt lite fokus legat pĂ„ dess egentliga innebörd för mĂ€nniskor. Med hjĂ€lp av ett fenomenologiskt angreppssĂ€tt intervjuadess sex personer, med anknytning till det nutida svenska samhĂ€llet, om vad nĂ€rhet innebĂ€r och hur det upplevs för dem. Resultatet visade att nĂ€rhet frĂ€mst Ă€r ett emotionellt tillstĂ„nd som kĂ€nnetecknas av ett ömsesidigt genuint intresse mellan de inblandade parterna vad gĂ€ller dessas personlighet sĂ„vĂ€l som vĂ€lmĂ„ende. Även om ett behov av nĂ€rhet tycks finnas universellt hos mĂ€nniskor, pĂ„verkar sociala och samhĂ€lleliga villkor hur detta behov kan ges utlopp och uttryck. JĂ€mförelser görs till Rollo Mays existentialistiska teori om det mĂ€nskliga varats grundpelare, samt till Anthony Giddens' sociohistoriska analys av mĂ€nskliga relationer.  .

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

I studien studeras hur en personalgrupp som Àr engagerade i antimobbningsfrÄgor pÄ olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning pÄ sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som metod. TvÄ skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen pÄ vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebÀr att valda teman tydligt sammanfattar och svarar pÄ studiens frÄgestÀllningar.I resultatet framgÄr att skolorna inte arbetar pÄ nÄgot speciellt sÀtt för att förebygga eller ÄtgÀrda mobbning pÄ sociala medier. Personalen pÄ en av skolorna menar att eleverna bör fÄ undervisning om etik pÄ internet men att skolan inte har tagit nÄgot beslut om att sÄdan undervisning ska bedrivas.

VÀnner emellan Àr ett integrationsfrÀmjande projekt i Halmstad kommun som riktar sig till nyanlÀnda ungdomar. Verksamheten strÀvar efter ett mÄl, dÀr en vÀnskapsrelation ska skapas mellan nyanlÀnda och etablerade svenskar. Denna relation ska sÄ smÄningom underlÀtta de nyanlÀndas situation som ny i Sverige. IntegrationsÄtgÀrden ska Àven vara en möjlighet för dem att trÀna pÄ det svenska sprÄket, social trÀning samt fÄ en upplevelse genom ett kulturellt utbyte. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka deras upplevelser kring integrationsprojektet ?VÀnner emellan? med vÀnskapsrelationer i fokus.Undersökningen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med: den tidigare projektledaren, den nuvarande projektledaren, en fadder samt fyra nyanlÀnda.

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

Sociala nÀtverkstjÀnster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i anvÀndning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i mÄnga studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom omrÄdet. Ett av fenomenen som kan observeras pÄ sociala nÀtverkstjÀnster Àr sjÀlvutlÀmnande beteende. Sett ur individ och makronivÄ Àr detta en sÀkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, Älder och relationsstatus pÄverkar beteendet och i sÄ fall hur.

Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjÀlp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 Àr en egenvÄrdsjukdom dÀr individen sjÀlv till stor del kan styra över sin hÀlsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.SjukvÄrdens roll Àr bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat pÄ barriÀrer och inom vÄrdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.

SvÄrlÀkta bensÄr Àr ett stort hÀlsoproblem och har stor inverkan pÄ de drabbade personernas liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva svÄrlÀkta bensÄrs pÄverkan pÄ det sociala livet. Tolv kvalitativa studier samlades in och analyserades med kvalitativ manifest innehÄllanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: BegrÀnsade aktiviteter pÄverkar det sociala livet: FörÀndrad sjÀlvbild begrÀnsar relationerna: BegrÀnsad arbetsförmÄga pÄverkar livskvalitén och sociala kontakterna. Resultatet visade att personer med svÄrlÀkta bensÄr upplevde hinder för vardagliga aktiviteter och rutiner vilket ledde till isolering och begrÀnsat socialt liv.

AbstractTitel: En ytlig nödvÀndig glÀttighet ? En kvalitativ studie av hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook.NivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoÀngFörfattare: Fanny Lindholm och Elin HolmHandledare: Gabor BoraExaminator: Anna EdinSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 Är ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook, samt hur de ser pÄ sin omgivnings anvÀndande av sociala medier. Det undersöktes Àven om eller hur dessa personers sÀtt att kommunicera med vÀnner och bekanta har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt.FrÄgestÀllningar:Hur ser medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook?Upplever dessa personer att deras sÀtt att kommunicera med sina vÀnner har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt?Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestÄtt av tre fokusgrupper indelat i Äldrarna 40-49, 50-59 och 60-69.

Barn som bevittnar vÄld i nÀra relationer har kommit att uppmÀrksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste Ären. Lagstiftningen har Àndrats sÄ att barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation har rÀtt till brottsskadeersÀttning enligt brottsskadelagen och i socialtjÀnstlagen betraktas barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskÀrpningsgrund Är 2003. Den anger att det som försvÄrande omstÀndighet sÀrskilt ska beaktas att brottet varit Àgnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhÄllande till en nÀrstÄende person.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en mÀnniska har ett vÄldsutövande beteende samt om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnor och mÀns utövande av vÄld. DÀrefter lades fokus pÄ att belysa vÄra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara vÄra frÄgestÀllningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgÄngspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig pÄ i denna studie var mÄlinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan mÀn och kvinnors vÄldsutövande Àr att mÀn tenderar att anvÀnda sig av mer fysiskt vÄld medan kvinnor anvÀnder psykiskt vÄld.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berÀttelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berÀttelsen konstruerades i samrÄd med involverade aktörer och lÀstes sedan för eleven varje dag i tvÄ veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades tvÄ kategorier.

Denna uppsats tar upp mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Med utgÄngspunkt i biografiska berÀttelser har vi, med hjÀlp av teorier om samhÀllsstrukturer och om vÄldets normaliseringsprocess, försökt nÀrma oss en förstÄelse för och förklaring till hur vÄldet uppstÄr och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhÀlleligt perspektiv försöka se sammanhanget mellan de rÄdande patriarkala strukturerna och hur vÄldet kan uppstÄ ur dessa samt pÄ mikronivÄ gÄ in nÀrmare pÄ hur situationen i vÄldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berÀttelser, tre i skrift och tvÄ ljudproduktioner, dÀr vi med hjÀlp av kodningsscheman vÀljer ut ofta förekommande teman i dessa berÀttelser. Vidare analyserar vi dem utifrÄn normaliseringsprocessen samt Äterkopplar det till teorier om patriarkala samhÀllsstrukturer..