Virala nyheter
Hur nyheter sprids och bemöts i sociala medier
AbstractBakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter. På Twitter spreds i huvudsak artiklar om hur samhället bör vara som var negativt värderande, medan artiklar som spreds på Facebook i huvudsak handlade omuppseendeväckande nyheter och konkreta vardagshändelser. Artiklar från kvällstidningarnaoch i synnerhet Aftonbladet var mest dominerande i sociala medier. Överlag spreds artiklar som handlade om åsikter i större grad än information på både Facebook och Twitter. Första experimentet visade att Twittermeddelanden som var negativt inställda till en nyhet gjorde att deltagarna värderade nyhetens trovärdighet som högre (p = 0,040; r = 0,22). I andra experimentet var deltagarna mindre benägna att dela vidare ett Twittermeddelande som redan var populärt, men som delats av en okänd användare (p = 0,038; r = 0,16).Slutsats: Facebook och Twitter har kvalitativa skillnader (ömsesidiga respektive ickeömsesidiga relationer) som även tycks påverka innehållet som delas. Användarna kandessutom påverka hur trovärdiga nyheterna uppfattas och vilka nyheter som sprids vidare,vilket skapar ?filterbubblor? eller ?echo chambers? med begränsade perspektiv avverkligheten. Allt detta leder fram till en ny sorts social nyhetslogik där dagordningen flyttasfrån nyhetssajterna till de sociala medierna. Den stora frågan är vilka långsiktiga konsekvenser det får för medborgarna i en demokrati när allt fler använder sociala medier som en källa till nyheter, eller språngbräda till nyhetssajterna.