Bakgrund: Patientempowerment innebÀr för patienten ett större ansvarstagande och delaktighet i vÄrden Àn vad som traditionellt förekommer. För att detta ska bli möjligt krÀvs att vÄrdpersonal lÄter patienten ingÄ i vÄrdteamet och vÄgar ifrÄgasÀtta sin egen maktposition. Framtidens generationer kommer med stor sannolikhet att stÀlla allt större krav pÄ inflytande vilket talar för behov av förÀndring. Syfte: Hur upplever KOL-patienter information och stöd frÄn vÄrdpersonal? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats.

MÄnga stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmÀrksamma den sociala dimensionen av projekten. AlltsÄ de förutsÀttningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum dÀr mÀnniskor ska interagera med varandra. Detta innebÀr att en viktig del av behoven för mÀnniskors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel pÄ ett projekt som fallit offer för detta Àr Nya Slussen som har fÄtt stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat pÄ den fysiska utformningen.Denna studie Àmnar analysera förutsÀttningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrÄn befintlig forskning inom urbansociologi.

Med vÄr studie avsÄg vi att undersöka om förskolebarn och förskollÀrare anser att utomhusmiljön kan bidra till barnens lÀrande av motoriska, sociala och verbala fÀrdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin nÀrmiljö. Vidare avsÄg vi att studera förskolebarns och förskollÀrares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lÀrande. Vi önskar Àven att blivande förskollÀrare och verksamma pedagoger ska fÄ inspiration till att anvÀnda utomhusmiljön som ett rum för lÀrande. VÄr studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i tvÄ olika förskolor. Studiens resultat gav en mÀngd konkreta exempel pÄ förskolebarns lÀrande utomhus.

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstĂ€llda, pĂ„ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvĂ€nts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt, vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler, ett antal sĂ€tt att nĂ„ massan, tvĂ€tta bort den grĂ„a stĂ€mpeln, tvĂ„-vĂ€gs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvĂ€ndande av webbaserade sociala nĂ€tverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler innefattar förutsĂ€ttningar för employer branding genom webbaserade sociala nĂ€tverk.

Syftet med uppsatsen Àr att ge en teoretisk bakgrund för att försöka förstÄ dagens agerande och förhÄllningssÀtt till Corporate Social Responsibility (CSR) samt att utreda vad företag köper nÀr de integrerar CSR i sitt arbete. För att försöka förstÄ agerande och förhÄllningssÀtt till CSR tydliggörs köpbeslutsprocessen och anvÀndbarheten i traditionella modeller diskuteras. Utredningen har genomförts med en abduktiv ansats och via en explorativ, genom i huvudsak semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen prÀglas av att företaget frÀmst köper intressentrelaterad nytta genom CSR, att det finns en trend mot icke-kommersiella syften med CSR och att traditionella modeller kan anvÀndas, dock inte för en fullstÀndig bild. Uppsatsen relaterar i analys och slutsats till frivilligorganisationen Hungerprojektet.

Skolans lÀroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lÀrande. SamhÀllet förvÀntar sig dÀrigenom att elever i skolan ska lÀra sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielÀrare pÄ gymnasienivÄ uppfattar styrdokumentenas krav pÄ ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande pÄ historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar Àven den senaste forskningens syn pÄ elevinflytande och undersöker hur den stÀmmer överens med historielÀrares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en av LuleÄ kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.

SammanfattningDenna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger pÄ olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har Àven annan litteratur och teorier anvÀnds inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen Àr viktig att studera för att komma ifrÄn klassindelningen. Jag har bÄde anvÀnt mig av svenska socioekonomisk indelning frÄn SCB och Goldthorpes klasschema.Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur studenter vÀrderar högskolestudier i förhÄllande till samhÀllsklass, detta med tyngdpunkten pÄ den sociala bakgrundens betydelse.

FrÄgor som berör ungdomar med sociala problem har lÀnge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli sÀrskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till förÀldrarnas missbruk, frÀmst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk nÀr hon var tolv Är. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhĂ€llet de verkar. I ett led att ta ansvar sĂ„ upprĂ€ttar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte Ă€r att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR Ă€r bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen Ă„r 2008.Banker mĂ„ste följa stadgar och regler frĂ„n Finansinspektionen och dĂ€rigenom upp-rĂ€tta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv frĂ„n Finansinspektionen sĂ„ vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel pÄ en nyhetssida av public service-karaktÀr. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bÀddas in i designen. Vi ville ocksÄ undersöka och utvÀrdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bÀrare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi anvÀnt oss av de riktlinjer för tillgÀnglighet i webbgrÀnssnitt som SVT förhÄller sig till i designen. Studien utgick frÄn en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.

Examensarbetet utgÄr frÄn arbetet med det lokala projektet HMU-högre mÄluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och mÄlet Àr att varje termin höja resultaten i tre av eleven sjÀlv valda Àmnen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elever stÀller sig till ett ökat ansvarstagande, hur lÀrare uppfattar arbetet samt huruvida det hjÀlper eleverna att nÄ bÀttre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ intervju dÀr ledning, lÀrare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemÀrkelsen att det hjÀlper eleverna att nÄ höjda resultat samt att elever och lÀrare lÀttare kan överblicka elevernas arbete i skolan. SvÄrigheter med HMU Àr hur det kan hjÀlpa de allra svagaste eleverna samt att fÄ alla lÀrare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsÀtts för att hjÀlpa eleverna i strÀvan efter höjda betyg och ökad kunskap..

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. BorlÀnge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.