Elevinflytande på historieundervisningen
Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar styrdokumentenas krav på ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på elevinflytande och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a. följande. Elevinflytande är ett komplext begrepp med olika innebörder och därför konkretiseras det sällan i olika styrdokument hur historielärare ska går till väga och vad ökat elevinflytande precist ska innebära. Författarna presenterar en abstrakt syn på elevinflytande där elevinflytande ses som en maktrelation i en gemenskap. Synsättet legitimerar och förklarar i stor utsträckning historielärarnas viktiga roll i undervisningssituationen.