Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser pÄ ledarskap och medarbetarskap. Syftet Àr att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn pÄ ledarskap och medarbetarskap pÄ ett Àldreboende samt att ge en förstÄelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar pÄ tre frÄgestÀllningar vilka Àr: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn pÄ ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn pÄ medarbetarskap? PÄverkas ledarskapet av yttre omstÀndigheter och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?. FrÄgestÀllningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för Àldre. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i Àldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. UtifrÄn syftet har studien haft följande frÄgestÀllningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för Àldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr kritisk realism. Det empiriska material Àr inhÀmtat pÄ en kommunalt driven lunchrestaurang.

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Titel: AnvĂ€ndarvillkor pĂ„ anvĂ€ndarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) pĂ„ Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars instĂ€llning till den personliga integriteten pĂ„ sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras pĂ„ sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i Ă„ldrarna 19-24 iGöteborgsomrĂ„det samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de pĂ„följande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten pĂ„sociala medier i olika sammanhang. Överlag anser mĂ„lgruppen att de sjĂ€lva utgör de grundlĂ€ggandeförutsĂ€ttningarna för hur deras personliga integritet hanteras pĂ„ sociala medier. Det ligger ianvĂ€ndarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas nĂ€r det gĂ€ller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gÀllande förmedlande av policys och riktlinjer angÄende anstÀlldas anvÀndande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom SollefteÄ och Sundsvalls kommun i VÀsternorrlands lÀn. Studien utgÄr ifrÄn ett antal kommunikationsteorier som frÀmst berör internkommunikation. Dessa teorier har fÄtt ligga till grund för hela vÄr studie. Studien Àr en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frÄgor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angÄende de anstÀlldas anvÀndande av sociala medier? Har de tvÄ kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gÀllande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gÀllande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anstÀllda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka Àmnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med tvÄ anstÀllda pÄ informationsavdelningen, fyra chefer och Ätta medarbetare i de bÄda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de bÄda kommunerna i deras sÀtt att kommunicera policys och riktlinjer.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, Älder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, dÀr de fick diskutera frÄgor som relaterade till uppsatsens frÄgestÀllningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dÀr bÄda grupperna visade att förstÄelsen av begreppet nivÄ har vÀldigt stor pÄverkan pÄ dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade pÄ att personer med intellektuella funktionshinder frÀmst ses som individer med en nivÄ, dÀr andra social kategoriseringsgrunder som kön och Älder inte fÄr lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgÄng? i arbetet, dÀr ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlÀngningen ocksÄ ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

I dagens samhÀlle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krÀvs det mer bÄde utav anstÀllda och arbetsgivare nÀr det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgÄng inom mÄnga stora företag sÀgs vara kommunikation och samarbetsförmÄga. Mycket ansvar lÀggs pÄ den som leder gruppen med anstÀllda och ett företags framgÄng hÀnger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig frÄn förr i tiden, idag krÀvs det att anstÀllda och personalansvariga Àr mycket mer flexibla, har samarbetsförmÄga och Àr motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv förstÄ relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget.

Sammanfattning Titel: Studie av sociala medier pÄ Arbetsplatsen. NivÄ: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 HögskolepoÀng. Författare: Tobias Larsson Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson ProblemomrÄde ProblemomrÄdet i studien Àr det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten pÄ en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha pÄ samhörigheten och vilka teoretiska modeller som gÄr att koppla till det som framkommer under analysen av studien. Metod Studiens intresse och fokusomrÄde finns i att studera det som gÄr att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning Àr de mÀnniskor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebÀr att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Resultat UtifrÄn den studie som presenteras menar författaren att sociala medier pÄverkar samhörigheten.

I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa mÀnniskor. SocialtjÀnsten Àr det yttersta sociala skyddsnÀtet i vÄrt samhÀlle och den instans som mÄnga av dessa mÀnniskor Àr hÀnvisade till, andra instanser Àr exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer mÄnga olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som Àr hemlös Àr missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar pÄ den hemlösa individen och pÄ det sociala nÀtverket runt omkring.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar dÀr mÀnniskor kan dela med sig av information, kunskap och Äsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebÀr att mÀnniskor i större utstrÀckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig pÄ samma plats.Idag Àr Facebook en av vÀrldens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva anvÀndare. Det innebÀr att det Àr en spÀnnande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook Àr ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebÀr att det Àr ett relativt outforskat omrÄde.

Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nÀtverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva vÀrden i anvÀndandet hos en grupp sÄ kallade ?early adopters?. Vi tittar nÀrmare pÄ hur samhÀllet förÀndras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gÀller teknikanpassning.

Bakgrund och problem: Dagens utveckling mot att företag i allt större utstrÀckning betonaroch lyfter fram sociala mÄlsÀttningar Àr problematisk dÄ den stÀller andra krav pÄ företagsarbetssÀtt Àn dÄ vinstperspektivet stÄr i fokus. Hur man som företag arbetar mot sociala mÄl pÄett framgÄngsrikt sÀtt har inte belysts i utmÀrkande grad inom litteraturen och dÀrför kommerdenna uppsats att försöka granska denna problematik.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur framgÄng kan definieras i sociala företag och hurett företag kan arbeta inom olika omrÄden för att uppnÄ denna framgÄng.AvgrÀnsningar: Denna uppsats fokuserar och behandlar det sociala företaget Coompanionoch dess arbetssÀtt. Dessutom avgrÀnsas i uppsatsen omrÄdena för ett företag att nÄ framgÄngtill dess fokus, mÀtmetoder, ledarskap, medarbetare och varumÀrke.Metod: Uppsatsens undersökning av Coompanions arbetssÀtt grundas pÄ kvalitativ primÀrdata i form av intervjuer med fem intervjuobjekt. Uppsatsens teoridel baseras dessutom pÄkvalitativ sekundÀr data som vetenskapliga artiklar och verk av kunniga inom Àmnet ickevinstfokuserat företagande. UtifrÄn teorin och intervjuobjektens svar dras slutsatser om delsCoompanions arbetssÀtt men Àven om sociala företag generellt i de fall dÄ det kan anses attförutsÀttningarna Àr gÀllande för alla sociala företag och dÀr Coompanion endast exemplifierararbetssÀtten.Resultat och slutsatser: FramgÄng kan i ett socialt företag definieras som dess grad avfullföljande av uppsatta mÄl och uppdrag eller affÀrsidé.