UtgĂ„ngspunkten i vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka hur tvĂ„ svenska skolor i SkĂ„ne upplevs av nĂ„gra elever med muslimsk bakgrund. Även tvĂ„ modersmĂ„lslĂ€rare ger sin syn pĂ„ saken dĂ„ dessa utgör en bro mellan skolan och hemmet och kan se problematiken som kan uppstĂ„. HemsprĂ„kslĂ€rare och modersmĂ„lslĂ€rare anvĂ€nds i texten och dessa har samma funktion. Som underlag till undersökningen har vi en litteraturgenomgĂ„ng, dĂ€r vi tar upp aspekter som Ă€r viktiga för vĂ„r undersökning. Islams historia Ă€r tillsammans med förĂ€ldraperspektivet nĂ„got som vi tycker Ă€r mycket viktiga, men enligt oss fĂ„r det för lite plats och utrymme i samhĂ€llet.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med ÄtgÀrdsprogram. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsÀttningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn pÄ förÀldrasamverkan. DÀrefter genomfördes en dokumentanalys av 114 ÄtgÀrdsprogram med syfte att undersöka var i ÄtgÀrdsprogrammen förÀldrarna syns och pÄ vilket sÀtt. Avslutningsvis intervjuades fyra förÀldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med ÄtgÀrdsprogram.

I detta arbete undersöks nÄgra lÀrares förestÀllningar om kopplingar mellan sprÄk, klass och skolframgÄng. Med utgÄngspunkt i skolans reflexiva förhÄllande till sprÄket analyseras hur lÀrarna ser pÄ arbetarklasselevers svÄrighet att förstÄ ett sprÄk de inte Àr socialiserade i och hur denna syn pÄverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats och deras berÀttelser och upplevelser har tjÀnat som grund till analysen och teorierna. TvÄ av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt dÄ informanten inte har kunnat nÀrvara. Med utgÄngspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie pÄ Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhÄllande till sprÄket och skolans krav pÄ ett reflexivt, objektifierat sprÄk, samt pÄ Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgÄng och pÄ Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkÀnnandet av vissa elever i namn av utjÀmning.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsomrÄdet över vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lÀrarna. Studien syftar Àven till att bidra till kunskapsomrÄdet över varför fritidspedagogen Àr viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och fem fritidspedagoger samt fem lÀrare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjÀlp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frÄgor vad, hur och varför.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

NÀr tonÄringar utvecklar sin syn pÄ sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvÀrldens stöd och vÀgledning. Denna period av en mÀnniskas liv prÀglas av upptÀckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förstÄelse som bidrar till att de fattar hÀlsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hÀlsa och Àr sÄledes en sjÀlvklar arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsÀmnen pÄ olika högstadieskolor i tvÄ kommuner.

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat nÀrmre pÄ hur Àmnet hembygdskunskap sÄg ut dÄ det mellan 1919 och 1955 fanns som fristÄende skolÀmne samt vilken relevans Àmnet har för dagens skola. Genom en enkÀtundersökning och litteraturstudier har jag undersökt pÄ vilket sÀtt dagens styrdokument betonar studier av och i nÀrmiljön samt pÄ vilket sÀtt pedagoger i KÀvlinge arbetar med detta. Fokus har legat pÄ metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav pÄ verklighetsnÀra undervisning visar min undersökning att undervisning i och om nÀrmiljön Àr tydligt eftersatt i KÀvlinges lÄg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna Àr detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste Ären inom skolans vÀrld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket Àr klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, Àr alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad nÀr alla elever Àr inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ skolor i kommuner som nÄr goda respektive dÄliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts pÄ en skola som lyckats vÀl med att inkludera alla elever och nÄtt goda resultat.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.

Psykisk ohÀlsa bland barn kan visa sig som depression, Ängest, huvudvÀrk men Àven som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hÀlsa Àr nÄgot som kÀnnetecknas av lycka och vÀlbefinnande. Det krÀvs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hÀlsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med Ätta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur skolan hjĂ€lper de elever som lider av psykisk ohĂ€lsa genom att granska kris- och handlingsplaner. Undersökningen syftar ocksĂ„ till att se hur skolors arbete pĂ„ detta omrĂ„de pĂ„verkas av lagar och styrdokument som hör skolan till. Till grund för resultatet ligger granskade kris- och handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lĂ€rarens syn pĂ„ kris- och handlingsplaner. Även lĂ€rarens syn pĂ„ elevers hĂ€lsa avhandlades under intervjun. FrĂ„gorna hade lĂ„g standardisering dĂ„ varje enskild intervju utgick frĂ„n de enskilda skolornas kris- och handlingsplaner.  Det resultat som uppsatsen kommer fram till Ă€r att Lpo94 och skollagen har stor inverkan pĂ„ det utbud av kris- och handlingsplaner skolor har och hur dessa Ă€r utformade.

Skolan Àr ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprÀtthÄlls. BÄde skolpersonal och förÀldrar vill givetvis att barnet fÄr den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det Àr av största vikt för barnets vÀlmÄende att de bÄda parterna kÀnner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig sjÀlv utan Àr en process som innebÀr Äterkommande samtal och möten. Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen pÄ hur förÀldrakontakten skall se ut.

Det övergripande syftet för denna studie Àr att söka svar pÄ vad som motiverar elever till lÀrande samt vad som pÄverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lÀrares motivationsarbete.Studien innehÄller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lÀrare samt tvÄ med speciallÀrare och 48 elevers svar pÄ en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visar pÄ att det Àr viktigt med ett samarbete mellan förÀldrar och skolpersonal för att uppnÄ optimal motivation bland eleverna samt att de kÀnner sig trygga i skolan.Resultatet av enkÀterna tyder pÄ att mÄnga av eleverna gÄr till skolan för att de anser att kunskapen Àr till nytta för framtida studier men Àven utanför skolan..

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik som vi gjorde i Är 4 pÄ en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna pÄ, lÀsa och skriva dikter pÄ varierande sÀtt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssÀtt.

Vuxenutbildningens utmaning idag Ă€r att skapa Ă€ndamĂ„lsenliga miljöer för individer som kommer frĂ„n marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhĂ€llsgrupper mĂ„ste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lĂ€rmiljö för individer med underlĂ€gsenhetskĂ€nslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förstĂ„else för verksamheten genom att studera mĂ„ldokument och hur lĂ€rare och deltagare talar om den. Tre lĂ€rare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillĂ€mpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensomrĂ„den har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lĂ€rares handlingar, deltagares lĂ€rprocesser och verksamhetsmĂ„len har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstĂ„r som didaktisk rationell.