Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastÄende möjlighet att i positiv riktning frÀmja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör dÀrför arbeta aktivt med de rÄd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har pÄ rÄden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger pÄ skolmÄltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska mÄltiden samt matsalsmiljön.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

Bakgrund: Sveriges folkhĂ€lsopolitik utgĂ„r idag frĂ„n elva folkhĂ€lsomĂ„lomrĂ„den. I mĂ„len finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppvĂ€xtvillkor. Övervikt och fetma Ă€r ett utbrett och ökande folkhĂ€lsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste tvĂ„ decennierna. Orsaken till övervikt och fetma Ă€r frĂ€mst en obalans i energiintag och förbrukning, men Ă€ven andra levnadsvanor kan ha en betydelse.

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmÀrksammas i skolan. Hur gÄr det till, hur introduceras konstverk och konstnÀr, vilka frÄgestÀllningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har ocksÄ velat undersöka hur man förhÄller sig till frÄgorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgÄngspunkter sÄ att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fÄtt bli följdfrÄga.

Uppsatsens syfte Àr en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolÄr 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen bestÄr av Ätta intervjuer med fyra rektorer och fyra lÀrare. IntervjufrÄgorna bygger pÄ att fÄ en insikt om rektorer och lÀrares instÀllning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hÀlsa styrker behovet av rörelse.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men ocksÄ utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och dÀrför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men ocksÄ en enkÀt om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt bÄde av lÀrare, elever och utomstÄende personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till mÄlsÀttningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett vÀl fungerande sÀtt att förverkliga vÀrdegrunden pÄ. Skolorna har stor erfarenhet av elever frÄn olika lÀnder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mÄngkulturellt samhÀlle. Skolan Àr en gemenskap, fastÀn de flesta kommer frÄn olika kulturer har alla nÄgot gemensamt: tron och förÀldrarnas önskan om en bra skola, vilket Àr huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmÀnhet och skolan Àr, vad som Àr meningsfullt i skolan samt om de har lÄngsiktiga mÄl med sin framtid och om det skiljer sig Ät mellan elever pÄ en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var ocksÄ att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien dÄ eleverna pÄ skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mÄl, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv pÄverkan pÄ upplevelsen av mening. De teoretiska utgÄngspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om kÀnslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strÀvan efter mÄl och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien anvÀndes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av film i skolsammanhang. Texten Àr gjord av blivande lÀrare för (blivande) lÀrare. DÀrför utgÄr studien frÄn en pedagogisk syn som baserar sig pÄ konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter pÄ tvÄ gymnasieskolor intervjuades ? sex lÀrare och sex elever.

UtgĂ„ngspunkten i vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka hur tvĂ„ svenska skolor i SkĂ„ne upplevs av nĂ„gra elever med muslimsk bakgrund. Även tvĂ„ modersmĂ„lslĂ€rare ger sin syn pĂ„ saken dĂ„ dessa utgör en bro mellan skolan och hemmet och kan se problematiken som kan uppstĂ„. HemsprĂ„kslĂ€rare och modersmĂ„lslĂ€rare anvĂ€nds i texten och dessa har samma funktion. Som underlag till undersökningen har vi en litteraturgenomgĂ„ng, dĂ€r vi tar upp aspekter som Ă€r viktiga för vĂ„r undersökning. Islams historia Ă€r tillsammans med förĂ€ldraperspektivet nĂ„got som vi tycker Ă€r mycket viktiga, men enligt oss fĂ„r det för lite plats och utrymme i samhĂ€llet.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med ÄtgÀrdsprogram. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsÀttningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn pÄ förÀldrasamverkan. DÀrefter genomfördes en dokumentanalys av 114 ÄtgÀrdsprogram med syfte att undersöka var i ÄtgÀrdsprogrammen förÀldrarna syns och pÄ vilket sÀtt. Avslutningsvis intervjuades fyra förÀldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med ÄtgÀrdsprogram.

I detta arbete undersöks nÄgra lÀrares förestÀllningar om kopplingar mellan sprÄk, klass och skolframgÄng. Med utgÄngspunkt i skolans reflexiva förhÄllande till sprÄket analyseras hur lÀrarna ser pÄ arbetarklasselevers svÄrighet att förstÄ ett sprÄk de inte Àr socialiserade i och hur denna syn pÄverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats och deras berÀttelser och upplevelser har tjÀnat som grund till analysen och teorierna. TvÄ av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt dÄ informanten inte har kunnat nÀrvara. Med utgÄngspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie pÄ Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhÄllande till sprÄket och skolans krav pÄ ett reflexivt, objektifierat sprÄk, samt pÄ Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgÄng och pÄ Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkÀnnandet av vissa elever i namn av utjÀmning.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsomrÄdet över vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lÀrarna. Studien syftar Àven till att bidra till kunskapsomrÄdet över varför fritidspedagogen Àr viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och fem fritidspedagoger samt fem lÀrare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjÀlp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frÄgor vad, hur och varför.