I skolan möter vi dagligen elever som i nÄgon form behöver extra stöd. Vi har i vÄrt arbete med elever i sÀrskilda undervisningsgrupper haft god tillgÄng till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket vÀckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gÀller IT-verktyg? Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-omrÄdet. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden Àr en enkÀtstudie i form av en webbenkÀt.Resultatet visar pÄ en stor skillnad vad det gÀller tillgÄngen till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gÀller skolutveckling.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lÀrare förvÀntas vara kompetent pÄ omrÄdet och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte Àr att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel pÄ konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klasserna 4-6 om man Àr vanlig klasslÀrare och dÄ inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frÄgor Àr: - Vad Àr lÀs- och skrivsvÄrigheter? - Hur yttrar sig lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att anvÀnda sig av som vanlig lÀrare för att underlÀtta skolarbetet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tÀnka mig att anvÀnda mig av i mitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av denna litteraturstudie Àr att jag tycker mig ha fÄtt en större inblick i hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att jag Àr en bit pÄ vÀg men inser ocksÄ att det i praktiken Àr eleven i frÄga som fÄr visa vÀgen för hur vi ska arbeta....

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

Syftet med min studie Àr att beskriva och förstÄ ungdomars perspektiv pÄ skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket dÄ man anser att den svenska skolan Àr i kris pÄ grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvÀndning och brottslighet. UtgÄngspunkten i denna studie Àr att skolan Àr mer Àn en plats dÀr lÀroplaner bedrivs, det Àr ocksÄ en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser pÄ skolk och om skolan som social interaktionsarena har nÄgon betydelse för deras beteenden.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka och synliggöra hur tvÄ lÀrare försöker bedriva filmundervisning pÄ skolans senare Är och pÄ sÄ sÀtt förverkliga kursplanen i bild. Undersökningen, som Àr kvalitativ, sker i form av inspelade intervjuer. Mitt resultat, dvs. lÀrarnas röster och Äsikter, presenteras i en leranimerad dokumentÀrfilm och pÄ sÄ sÀtt ÄskÄdliggör det konstnÀrliga i min KME-utbildning. DÄ antalet deltagare i min undersökning Àr litet jÀmförs mitt resultat med en rapport frÄn Skolverket.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Ungdomar pÄverkas av astma pÄ flera olika sÀtt; de har en högre skolfrÄnvaro Àn andra och Àr begrÀnsade i sina fysiska aktiviteter, vilket pÄverkar skolgÄngen. Syfte: Att beskriva hur astma pÄverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvÀrrande faktorer i skolmiljön. Metod: TvÀrsnittsdata frÄn OLINs prospektiva barnstudie Är 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i Ärskurs 8-9. Resultat: Astman pÄverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma frÄn skolan, symtomen förvÀrrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter pÄverkades.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Är resonerar kring begreppen lÀsning och text, vad de lÀser pÄ sin fritid och vilken instÀllning de har till lÀsning i skolan. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i Ärskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har nÄgon vana att resonera om lÀsning och begreppet text och att de till stor del förknippar lÀsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. NÀr det kommer till elevernas lÀsning pÄ fritiden sÄ visade det sig att de möter en mÀngd olika texter som skiljer sig mycket frÄn det de fÄr lÀsa i skolan.

Mina frÄgestÀllningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berÀttande i nÄgra olika pedagogiska sammanhang innebÀra? Vad krÀvs för att digitala berÀttelser ska skapa förutsÀttningar för lÀrande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berÀttande grundar sig i min egen erfarenhet frÄn en workshop i digitalt berÀttande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berÀttar. Jag upplevde vÀldigt starkt att denna metod kunde vara mycket anvÀndbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstÄ vad digitala berÀttelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar i förhÄllande till lÀroprocessen.I mitt intresse har ocksÄ varit att fördjupa min förstÄelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebÀra i skolans praktik genom att sÀtta dem i relation till digitala berÀttelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger pÄ hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förstÄelsen av oss sjÀlva och vÄr omvÀrld, och som ocksÄ betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat pÄ hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet Àr konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berÀttande i svenska pedagogiska sammanhang.

Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om Àmnet matematik, dess anvÀndbarhet och deras sjÀlvbild i förhÄllande till Àmnet matematik. Vi började vÄrt arbete med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och tog kontakt med vÄr undersökningsklass. Den empiriska delen i vÄr studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i Är tvÄ, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stÄ modell för vÄr studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mÀtinstrument vi anvÀnde oss av var intervjuer, detta för att fÄ en mÄngfald av elevernas egna uppfattningar om Àmnet matematik.

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

Syftet med vÄrt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola anvÀnder för att förbÀttra elevers muntliga framstÀllning. Den empiriska delen av vÄr undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i Äldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i Àmnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kÀnde snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vÄr utbildning och den amerikanska skolan betrÀffande elevernas vilja att tala.

Denna studies syfte Ă€r att undersöka vilken uppfattning sĂ€rbegĂ„vade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krĂ€vs för att hjĂ€lpa dessa individer eller borde de fĂ„ stöd frĂ„n skolan i högre grad? Är det accepterat att vara sĂ€rbegĂ„vad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man fĂ„r utnyttja sin potential eller Ă€r det viktigare att alla elever uppnĂ„r samma mĂ„l? För att fĂ„ fram vad de sĂ€rbegĂ„vade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkĂ€t bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra pĂ„ intelligens­test) för att sedan sammanstĂ€lla resultaten och försöka koppla dem till vad som sĂ€gs i den pedagogiska litteraturen om dessa frĂ„gor. Studien visar att de sĂ€rbegĂ„vade individerna generellt sett anser att skolan i vĂ€sentligt högre grad skulle kunna stödja sĂ„dana elever. De anser dock inte att detta fĂ„r ske pĂ„ bekostnad av andra elever, utan att det Ă€r viktigare att de svaga eleverna fĂ„r möjlighet till hjĂ€lp att uppnĂ„ skolans mĂ„l.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar flickors och pojkarssjÀlvkÀnsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkÀtundersökning anvÀndes, dÀr eleverna i Ärskurs 8 pÄ en högstadieskola i VÀstraGötalands lÀn deltog. Studien visar att flickorna har lÀgre sjÀlvkÀnsla Àn pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivÄ lÀgre Àn pojkarna, trots att de har högre betyg Ànpojkarna. Flickor har svÄrare Àn pojkar att fÄ fram sina Äsikter i skolan. Flickor tycker det ÀrsvÄrare Àn pojkar att prata i helklass.

Arbetets syfte har varit att fÄ fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lÀrare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har jag sökt svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet visar att kompisar stÄr som den största motivationskÀllan, men Àven framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever kÀnner sig dock inte motiverade alls utan hÀvdar att det enda skÀlet till att de gÄr i skolan beror pÄ att"man mÄste". Det som pÄverkar elevens lust att lÀra Àr, förutom ovannÀmnda orsaker, lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, Àmnet i sig, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen dagsform.