Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssätt. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.Frågeställningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD än vid annan problematik? b)Vilka beståndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som särskilt verksamma vid PTSD?Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades därefter genom Tematisk Analys.Resultaten visar att bildterapeuterna håller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhållningssättet förändras när diagnosen PTSD finns från terapistart.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

För att undersöka interbedömarreliabiliteten i Emotional Interaction Style ? assessment (EIS ? assessment), vid bedömningar av Marschak Interaction Method (MIM), har tre inspelade MIM filmer skattats av sju bedömare. Reliabiliteten beräknades med intraklasskorrelationskoefficient (ICC). I bakgrunden har en teoretisk genomgång gjorts av aktuell forskning gällande barns utveckling och samspel mellan barn och föräldrar. Vidare har bakgrunden till MIM och EIS-assessment redovisats.

In the essay the author examines how pilgrimage can be used as a tool to radicalise democracy in a late modern society marked by neoliberalism. Applying a dialectic perspective on social movements the essay puts forward how the pilgrimage movement Pilgrim?s Walk for Future, administrated by Church of Sweden, is working in line with the historical pilgrimage theology - a modern critical ecclesiology- to mobilise political action to prevent climate change. The result of the study shows how PWFF meet the neoliberal hegemony with a mobilisation of alternative values beyond the order of capitalism, in line with Christian theology and tradition. The mobilisation is made possible by new forms of identifications with oneself and the social world that meet a modern power/knowledge- regime based on rational thought, and which questions norms and practises by paying attention to their negative effects on nature and on human life in general.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlares syn på orsaker till mäns våld i nära relation, samt om man beaktar skamproblematik och skamhantering vid behandling av männen. Den kvalitativa studien hade en explorativ ansats. Sex behandlare intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Gemensamt för behandlarna var att de såg mäns våld mot kvinnor som ett strukturellt problem knutet till mansrollen.

Denna studie handlar om hur en organisationsförändring kan påverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förändring från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anställda soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen är att undersöka om organisationsförändringen har inneburit några förändringar för individen rörande motivation, lärande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vårt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jämförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istället valt att studera individer på en lägre nivå inom Flottan. Vi har använt oss av motivation, lärande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Syftet med denna studie är att värdera och vidareutveckla Familjerådgivningens medverkan i föräldrautbildningen i Leksand. Studien omfattar intervjuer med 35 föräldrapar som deltagit i föräldrautbildningen. Samtliga intervjuade föräldrar hade vid intervjutillfället barn i åldrarna 1 till 1 ½ år.  Materialet tolkades med hjälp av en kvalitativ innehålls analys.    Resultatet visar att det är en stor samstämmighet beträffande föräldrarnas synpunkter, tankar och erfarenheter av föräldrautbildningen.  En majoritet av föräldrarna som deltog i undersökningen upplevde Familjerådgivningens medverkan i föräldrautbildningen som viktig och meningsfull.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.