I uppsatsen undersöks vad 16 ungdomar med Ängestsyndrom upplevt varit verksamt i behandling. Ungdomarna har haft samtalsbehandling pÄ BUP-mottagningen, antingen i Kramfors eller i SollefteÄ. Syftet med uppsatsen har ocksÄ varit att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning terapeuterna pÄ dessa mottagningar har anvÀnt sig av vissa kognitiva nyckelbegrepp i samtalsbehandlingen och om ungdomarna uppfattat dessa begrepp och om de tyckt att de varit till nytta. Syftet var dessutom att se om terapeuternas olika utbildningsnivÄ i kognitiv terapi inneburit nÄgon skillnad i anvÀndandet av begreppen i samtalen.UtvÀrderingen har skett med hjÀlp av genomgÄng av journaler och telefonintervjuer med ungdomarna.Resultatet visar att ungdomarna i hög utstrÀckning fÄtt hjÀlp av samtalsbehandlingen och ungdomarna pÄvisar ocksÄ mÄnga andra hjÀlpsamma faktorer. De har ocksÄ i hög utstrÀckning uppfattat och ansett sig hjÀlpta av samtalen utifrÄn vissa kognitiva nyckelbegrepp.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

This pilot study investigates possible treatment effects and participants' experience in an internet-based treatment of specicfic phobia. Changes in self-reported phobic fear were examined in a series of case studies and changes in attitudes towards avoidance and approach strategies were examined at group level. Seventeen DSM-IV diagnosed patients with specific phobia participated and 10 out of these completed the treatment.The results show that 80 % of the completing participants were clinically improved after the treatment and that the completing participants were significantly more negative towards avoidance strategies after the treatment. The evaluation of the disposition and user-friendliness of the treatment showed that the participants' overall view of the treatment was positive. The main advantage perceived was the flexible nature of the treatment, while the main disadvantages were the high level of motivation and discipline required from the participants.

Arbetets utgÄngspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse dÄ vi anser att denna Àr viktig för förstÄelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva vÀrdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnÄ detta syfte anvÀndes en berÀttande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide.

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Parallellt förÀldraarbete anses vara en viktig del av barnterapi. MÄnga forskare menar att det ÀndÄ saknas tydliga modeller för förÀldraarbete. Föreliggande uppsats med kvalitativ ansats, syftar till att studera förÀldraarbete parallellt med korttidsterapi för barn, utifrÄn förÀldrars och terapeuters perspektiv. Intervjuer med förÀldrar, och terapeuters sessionsvisa processdagböcker, har varit underlag för analysarbetet. Resultaten tyder pÄ att förÀldrarna har övervÀgande positiva erfarenheter av behandlingsmetoden.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Popular Culture is inherently political and the connection between popular culture and world politics in particular is something that has been established through years of research by multiple scholars. In this essay, my aim is to analyze how American Power is represented in popular culture. This is done in context of the decline of the American led liberal hegemony and a new Multiplex world order. A world order with multiple influential actors with varying levels of power. To analyze the way popular culture portrays American power, I have used the movie Top Gun: Maverick (2022) as an example and analyzed scenes from the movie.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en sÀrskild arbetsform dÀr tvÄ terapeuter samarbetar i terapirummet, Àr ett förvÄnansvÀrt outforskat koncept, sÀrskilt med tanke pÄ hur ofta co-terapi anvÀnds i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka Äsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. HuvudfrÄgestÀllningarna har bl.a. varit vilken instÀllning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kÀnnetecknar ett vÀlfungerande samarbete mellan tvÄ terapeuter och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr en terapeut skall vÀlja ut en kollega att samarbeta med.

Mindfulness i klinisk behandling Àr ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sÀtt att definiera, operationalisera och tillÀmpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att ÄskÄdliggöra terapeuters kvalitativt varierande sÀtt att beskriva, anvÀnda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpÄ en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet gÄr i linje med den internationella forskningsdebatten och ÄskÄdliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillÀmpar och upplever sitt arbete med mindfulness.