Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkÀtundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkÀtsvar frÄn 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans Ärskurs 1-9. En fjÀrdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsÀttning.En frÄgestÀllning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsÀttningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgÄr att elevens synnedsÀttning innebÀr att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast Àr resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att nÀr det handlar om att trÀda in i samtal orsakar elevens synnedsÀttning missförstÄnd i ganska liten eller liten utstrÀckning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer. För att besvara vÄrt syfte samt frÄgestÀllningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anstÀllda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning sÀger om problematiken. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts Àr att vÄld mot mÀn i nÀra relationer Àr relativt ovanligt men förekommande och inte lÀtt att definiera. Slutsatser som vi har dragit Àr att problematiken prÀglas av samhÀllets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

Dagens arbetsvillkor prÀglas av att vara förÀnderliga dÀr idealet Àr flexibilitet. En följd av detta Àr att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfÀlliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojÀmlikhet. UtifrÄn denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstÄ den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal pÄ arbetsplatsen.

Denna rapport beskriver VisMT 2. VisMT 2 Àr en programvara som utvecklats som ett examensarbete av Daniel Peterson vid Linköpings Universitet i samarbete med organisationen NVIS (Norrköpings Visualiserings och Interaktionsstudio).MÄlsÀttningen för VisMT 2 var att skapa en enkel och kraftfull mjukvara som pÄ ett innovativt sÀtt synliggör resultat och prestanda för butiker i detaljhandelskedjor. Vidare sattes mÄlet att programmet skulle grunda sig i ett explorativt grÀnssnitt dÀr anvÀndaren kan undersöka butiksrelaterade data i bÄde spatial och temporalplanet.Programmet gavs ett grÀnssnitt med sammanlÀnkade vyer. Interaktion i en vy ger Äterkopplingar för relaterade data i en annan vy i realtid.Programmet utvecklades i C# .NET och anvÀnder Managed DirectX för att generera 3D-grafik. Det slutgiltiga resultatet uppfyller vÀl den mÄlsÀttning som skapades vid projektets inledning.

Bakgrund: Sjuksköterskor Àr en viktig lÀnk i omvÄrdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom omrÄdet har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan Àr för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstÄr hos en traumatisk skallskadad patient Àr ocksÄ de som Àr svÄrast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvÄrdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvÄrdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Depression, stress och utbrÀndhet Àr idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrÀndhet ser pÄ fenomenet och hur det pÄverkar deras liv utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre mÀn frÄn olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrÀndhet handlar om lÄngvarig psykisk ohÀlsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn pÄ psykisk ohÀlsa Àn vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Syftet med studien Àr att se hur barn pÄverkas under uppvÀxten av att vÀxa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de anvÀnder sig av samt om det funnits nÄgon annan viktig vuxen nÀr mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frÄgestÀllingarna anvÀndes semistrukturerade intevjuer pÄ kvinnor som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har anvÀnts. Rsultatet har utforskats med innehÄllsanalys och problematiserats utifrÄn Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Syftet med arbetet var att försöka fÄ en förestÀllning om hur en förÀndring pÄverkar de inblandades psykosociala arbetsmiljö, frÀmst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. MÄlgruppen var de butikskassörskor som numera Àven hanterar postÀrenden. En enkÀtundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnÄ syftet. Respondenterna i studien Àr verksamma i en och samma butik. EnkÀterna besvarades dock Àven av respondenter i en annan butik med traditionell nÀringsverksamhet.Totalt har femton personer medverkat i studien.Resultatet visar att försökspersonerna erfar nya ansvarsrelaterade arbetsuppgifter samt nya rörelsemöjligheter i det annars fysiskt monotona arbetet.

I en nÀrlÀsning av Gustave Flauberts Madame Bovary fokuserar denna studie pÄ huvudkaraktÀren, Emma Bovary, och hennes brytningar frÄn de förvÀntningar som finns pÄ henne som kvinna, hustru och moder. FörvÀntningar som bestÀmmer hur hon bör vara och agera. Emma jÀmförs dessutom med romanens andra kvinnor dÄ Àven de analyseras. Studien utförs med stöd i feministiska teorier men Àven ett socialhistoriskt perspektiv anvÀnds. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av Emmas ovilja till anpassning i sina kvinnliga roller.

Arbetet Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om det finns skillnader i lÀrares definitioner pÄ vad ett laborativt arbetssÀtt Àr samt hur elevers förmÄgor och attityder pÄverkas av det arbetssÀtt de undervisas med. Undersökningen utfördes i tvÄ klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nÀstan samma innehÄll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda pÄ elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de bÄda grupperna med att arbeta i fyra veckor pÄ vart sitt sÀtt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med bÄde lÀrare och elever.

Den psykiska ohÀlsan i form av stress ökar i Sverige idag och det Àr dags att göra nÄgonting Ät det. Forskare har visat pÄ en stressreducerande effekt vid vistelse i vÄr gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan anvÀndas för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett pÄ Alnarp. Men Àven ett exempel pÄ hur arbetet kan bedrivas pÄ annan ort och med de förutsÀttningar som finns dÀr. Grahn och Stigsdotters forskning kring anvÀndandet av utemiljön i vardagen behandlas, sÄ Àven Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bÀttre utemiljö som minskar stress och dÀrmed leder till en bÀttre folkhÀlsa..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gÀllande sÀrbegÄvade eller/och begÄvade elever. FÄr de mer begÄvade eleverna tillrÀckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme frÄn dessa till nÄgon annan gruppering i klassrummet enligt lÀraren? Metodologiskt Àr denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstÄ begreppen inom det valda ÀmnesomrÄdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lÀrare diskuteras sedan ett framvÀxande resultat.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Uppsatsen Àr skriven för att ge nÄgra tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svÄraste situationer vi som lÀrare eller skolpersonal kan hamna i, nÀr det gÀller dödsfall eller svÄra kriser i skolan. Under mina Är pÄ Högskolan i GÀvle/Sandviken har jag funnit vÀldigt lite litteratur och fÄtt ringa undervisning i Àmnet krishantering. Det kÀndes dÀrför angelÀget för mig att fördjupa mig i Àmnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring Àmnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lÀgga upp en krishanteringsplan och hur man kan gÄ tillvÀga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskap om vad lÀrare uppfattar som krÀnkningar frÄn elever. Jag vill Àven undersöka hur lÀrare bedriver förebyggande arbete mot krÀnkningar och hur krÀnkningar frÄn elever pÄverkar lÀrare. För att fÄ lÀrares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer. Studien visar att lÀrare upplever att krÀnkningar frÄn elever bestÄr av fysiska angrepp sÄvÀl som psykiska. Undersökningen visar att lÀrarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta krÀnkningar Àr skapandet av goda relationer med eleverna. LÀrarna pÄtalar hur viktigt det Àr att inse att krÀnkningar kan ske nÀr eleverna Àr i obalans, har problem utanför skolan eller kÀnner sig osÀkra.  Sammanfattningsvis kan sÀgas att krÀnkningars pÄverkan pÄ lÀrare kan leda till problem, dÄ krÀnkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lÀrare blir utmattade..