Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gÀllande sÀrbegÄvade eller/och begÄvade elever. FÄr de mer begÄvade eleverna tillrÀckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme frÄn dessa till nÄgon annan gruppering i klassrummet enligt lÀraren? Metodologiskt Àr denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstÄ begreppen inom det valda ÀmnesomrÄdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lÀrare diskuteras sedan ett framvÀxande resultat.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Uppsatsen Àr skriven för att ge nÄgra tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svÄraste situationer vi som lÀrare eller skolpersonal kan hamna i, nÀr det gÀller dödsfall eller svÄra kriser i skolan. Under mina Är pÄ Högskolan i GÀvle/Sandviken har jag funnit vÀldigt lite litteratur och fÄtt ringa undervisning i Àmnet krishantering. Det kÀndes dÀrför angelÀget för mig att fördjupa mig i Àmnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring Àmnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lÀgga upp en krishanteringsplan och hur man kan gÄ tillvÀga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskap om vad lÀrare uppfattar som krÀnkningar frÄn elever. Jag vill Àven undersöka hur lÀrare bedriver förebyggande arbete mot krÀnkningar och hur krÀnkningar frÄn elever pÄverkar lÀrare. För att fÄ lÀrares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer. Studien visar att lÀrare upplever att krÀnkningar frÄn elever bestÄr av fysiska angrepp sÄvÀl som psykiska. Undersökningen visar att lÀrarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta krÀnkningar Àr skapandet av goda relationer med eleverna. LÀrarna pÄtalar hur viktigt det Àr att inse att krÀnkningar kan ske nÀr eleverna Àr i obalans, har problem utanför skolan eller kÀnner sig osÀkra.  Sammanfattningsvis kan sÀgas att krÀnkningars pÄverkan pÄ lÀrare kan leda till problem, dÄ krÀnkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lÀrare blir utmattade..

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda pÄ vilka slags roller som görs tillgÀngliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolÀrare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhÄllande till det vuxna samhÀllet i stort, men ocksÄ till de team som utgörs av barnen sjÀlva och deras umgÀngeskretsar. Det har Àven framkommit att den vuxnes roll i förhÄllande till barnen varierar. Vikten av nÄgon som leder framtrÀdandet, oavsett utgÄngspunkt, framhÄlls dock överlag.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, granska och jÀmföra expropriation, inlösen och rÄdighetsinskrÀnkningar i tvÄ lagar: plan- och bygglagen och expropriationslagen. För att uppnÄ syftet anvÀndes en traditionell juridisk metod. De tvÄ lagarna skapades utifrÄn olika syften men uppsatsen visar att dessa ÀndÄ har likheter. Uppsatsen ÄskÄdliggör hur plan- och bygglagen hanterar inlösen och rÄdighetsinskrÀnkningar medan expropriationslagen hanterar olika former av expropriation. Sedan granskas innebörden av bestÀmmelserna i ljuset av egendomsskyddet i den svenska grundlagen.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mĂ€nskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda pĂ„ hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhĂ„ller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt nĂ„gra utvalda lĂ€romedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig pĂ„ olika typer av historiebruk och har applicerats pĂ„ den empiriska delen dĂ€r materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det ocksĂ„ tillför en annan dimension av de behandlade omrĂ„dena..

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjÀlpmedel. Om patientjournalen Àr tillgÀnglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhÄllning samt utveckla ett minne och sjÀlvstÀndighet. I rapporten skriver vi ocksÄ om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har pÄverkat utvecklingen av det grafiska grÀnssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar pÄ hur viktig anvÀndarmedverkan Àr.

Detta Àr en uppsats som hat fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten "Om sociala problem i nya bostadsomrÄden" frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insÀndare frÄn Hallandsposten och material frÄn Halmstad Kommunarkiv bekrÀftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats frÄn 1976, utan Àven problem av annan karaktÀr, sÄsom vandalisering, otrygghet och klagomÄl pÄ barnsÀkerheten i omrÄdet..

Inledningsvis belyses generella faktorer som pÄverkar ansikts- igenkÀnning. DÀrefter lÀggs fokus pÄ cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ hypoteser som bÄda berör förmÄgan till igenkÀnning av ansikten frÄn den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog tvÄ grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i tvÄ delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jÀmn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.

Studien syftar till att utreda chefrekryterarnas uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en god chef. GÄr det att utlÀsa en generell bild av hur en god chef ska vara, har ledarrollen förÀndrats? Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod utifrÄn fyra personliga intervjuer och tre telefonintervjuer med chefsrekryterare. I studien tillÀmpar vi vetenskapliga samt spontana teorier. De innefattar egenskapsbaserad-, situation-, efterföljar samt de spontana ledarskapsteorierna.

  Examensarbete genomfördes i samrÄd med Helenius konsultbyrÄ. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbÀttra driftekonomi och inneklimat pÄ Radiohusets kontorsbyggnad som Àr belÀget pÄ GÀrdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under bÄde sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid Àr inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mÀngder energi anvÀndes för temperera byggnaden vintertid.

I denna uppsats diskuteras sambandet mellan risk, marknadseffektivitet och volatilitet. En studie görs för att se om volatiliteten (kursrörligheten) har ökat i enskilda aktier under tidsperioden 1988-1999. Vidare behandlas vilka faktorer som kan ge upphov till volatilitetsförÀndringar, vilka konsekvenser en förÀndrad volatilitet fÄr för olika typer av investerare samt om utvecklingen Àr förenlig med EMH (den effektiva marknadshypotesen).Studier av volatilitet Àr intressanta p g a den risk som uppstÄr för olika marknadsaktörer vid en ökad volatilitet. UppstÄr felvÀrderingar pÄ aktiemarknaden finns Àven risk för att kapital fördelas pÄ ett sÀtt som inte Àr optimalt. I stora drag kan man definiera begreppet volatilitet som ett mÄtt pÄ hur stor osÀkerheten Àr inför den framtida kursutvecklingen för en aktie.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

Fotografi Àr i dag mycket attraktivt och lockar mÀngder av folk frÄn konstsamlare till beundrare i alla Äldrar. Internationellt sett Àr i dag skandinaviskt fotografi högt eftertraktat och intresset ser inte ut att avta, tvÀrt om.HÀr, vid vÀg Ànde, precis invid Kottlasjön pÄ Lidingö ligger ett gamalt vackert vattenverk. omgivet av speciell natur och ett stilla landskap.Huset har stÄtt oanvÀnt sedan mÄnga Är och vÀntar pÄ nya vindar.Med sparsam renovering, och nödvÀndiga ÄtgÀrder kan detta utgöra grunden för en ny mötesplats och verkstad för samtida konstfotografi..