Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Att sÀga att man har ?en nationalitet? Àr för mÄnga nÄgot man kÀnner nÀr man Àr född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av nÄgon anledning tvingats lÀmna sitt hemland? Hur Àr det att inte kÀnna sig hemma i sitt vÀrdland, men att heller inte kÀnna sig hemma i det land man en gÄng tvingats lÀmna? Hur Àr det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag sjÀlv har filmat frÄn Kosovo sommaren 2005. Jag har ocksÄ analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, vÄren 2006.

Denna uppsats behandlar Àmnet entreprenörskap, svÄrigheter med att starta eget ochvilken hjÀlp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs avDrivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma viduppstart av ett företag och pÄ vilket sÀtt Drivhuset kan hjÀlpa till i dessa situationer. Vihar Àven undersökt universitetets eventuella inverkan pÄ entreprenörerna.Arbetets inriktning har delats upp pÄ dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, dÀr viskall stÄ för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annanuppsatsgrupp pÄ universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, dÀr vi har haftkontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjÀlp av Drivhuset. Intervjuernahar varit relativt öppna och genomförts med hjÀlp av en delvis strukturerad intervjuguide.De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanstÀllts i vÄrt resultat.I teoriavsnittet behandlar vi olika syner pÄ vad som Àr entreprenörskap och dess roll isamhÀllet samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i nÀromrÄdet som arbetarför att frÀmja nyföretagandet.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det stÄr i uppnÀendemÄlen att eleverna skall kunna tolka och anvÀnda enkla formler, lÀsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och anvÀnda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhÄllanden och hÀndelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen Àr gjord pÄ tre skolor och omfattar tvÄ klasser i Àr 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkÀter och djupintervjuer försökt ta reda pÄ vad eleverna kan inom omrÄdet.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses Àven pÄverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som Àr mest villiga till att byta ort för ett lÀmpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppvÀxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan bÄde uppvÀxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre stÀder.

Syftet med denna studie var att belysa lÀrares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat Àmnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lÀrares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta pÄverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frÄgestÀllning var att undersöka hur ett tÀtare samarbete mellan lÀrare pÄverkar lÀrares kompetensutveckling, bedömning och vÀrdering av elevers lÀrande. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ standardiserad intervjumetodik dÀr totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna Àr positiva till lÀrarsamarbete bland annat eftersom det pÄverkar lÀrarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlÀttar konflikthantering och individbedömning.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda pÄ hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser pÄ utomhuspedagogik och barns lÀrande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger pÄ enskilda intervjuer med 7 förskollÀrare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen dÄ kunde se processer och fÄ upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade ocksÄ mycket med att utforma gÄrden, sÄ att barnen skulle fÄ en sÄ ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Denna uppsats har som syfte att belysa vad tvÄ musiker har för tankar och Äsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna pÄ tv-spelsmusik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och frÄgorna som stÀlls till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sÄdan, hur den upplevs i förhÄllande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas Äsikter Àr. FrÄgorna stÀlls dels med utgÄngspunkt frÄn musikernas generella Äsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrÄn musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jÀmförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. UtifrÄn svaren fÄr man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar pÄ att det krÀvs fler informanter Àn de tvÄ musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra nÄgra större slutsatser.

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter. Ericsson (2003) syftar pÄ att pedagogisk forskning kring motorikens problemomrÄde ligger pÄ ett övergripande plan dÀr man anvÀnder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar ocksÄ att tidigare forskning visar att mÄnga barn som har koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter Àven har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk trÀning för att underlÀtta barns koncentrations- och inlÀrningsförmÄga.

Denna uppsats Àmnar öka förstÄelsen för vad som gör att en del platser Àr trygga och andra platser Àr otrygga med utgÄngspunkt i fyra av Malmös bostadsomrÄden. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gÀng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som frÀmst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i omrÄden med majoriteten individer av utlÀndsk bakgrund.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom Àldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom Àldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund sÄ speglas detta i urvalet av informanter. HÀlften hade social omsorgsutbildning och hÀlften annan utbildning, detta för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ begreppet. Resultatet gav inte nÄgon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svÄrdefinierat eftersom det omfattar ett stort omrÄde.

Denna uppsats ger en tillbakablick pÄ skolÀmnet svenska som andrasprÄks nÄgot komplexa historia och karaktÀr. HÀr undersöks Àven hur det ser ut för elever med huvudÀmnet svenska som andrasprÄk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses pÄ av lÀrare och skolledning: det vill sÀga vilken status Àmnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) pÄ gymnasieskolan. Fyra lÀrare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det rÄder stor okunskap om Àmnet svenska som andrasprÄk inom skolvÀrlden, och mÄnga dÀri ser Àmnet som ett stödÀmne.

Jag Àmnade att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare praktiskt bemöter frÀmlingsfientlighet. Vilka metoder anvÀnds? VarifrÄn kommer dessa metoder? Hur upplever lÀrare att dessa metoder fungerar? För att ta reda pÄ detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lÀrare frÄn olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jÀmfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vÀgleda lÀrare i arbetet mot frÀmlingsfientlighet.