Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ olika svÄrigheter/styrkor som pÄverkar elevers prestation gÀllande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i tvÄ klasser i Ärskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer frÄn tidigare forskning. Den hÀr undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer och ett elevprov. VÄr undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivÄer. En problemuppgift för en elev kan alltsÄ vara en rutinuppgift för en annan.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartlÀggning pÄ nÄgra orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vÄrdpersonal vid behandling av bensÄr varierar. KartlÀggningen genomfördes under en mÄnads tid inom bÄde primÀrvÄrd och kommuners hemsjukvÄrd. En grupp patienter hade fÄ omlÀggare medan en annan grupp hade mÄnga som lade om bensÄret. NÀstan alla patienter med bensÄr i kommunens hemsjukvÄrd hade en patientansvarig sjuksköterska.

Forskare har poÀngterat bristen av forskning inom omrÄdet för avslutande av kundrelationer och att det behövs mer forskning inom detta. DÀrför blev syftet med denna uppsats att identifiera varför relationer avslutas och hur processen för avslutande av relationer kan beskrivas. Undersökningen baserades pÄ tvÄ fallstudier, dÀr bÄda företagen Àr tillverkande företag inom trÀindustrin, med vilka vi genomförde semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att vi valde att undersöka tillverkande företag var att pröva teorierna i en annan kontext, dÄ merparten av den tidigare forskningen hade gjorts pÄ tjÀnsteföretag. Slutsatserna vi kom kommit fram till i uppsats var att avslutandet av relationer kan ha mÄnga olika anledningar, men den vanligaste anledningen för vÄra fall var att företagen inte kunde leva upp till kundernas krav.

NCC i SkellefteÄ har sedan vÄren 2004 anvÀnt sig av ett lönesystem som baseras pÄ prestationer av hela enheten. Lönesystemet har visat sig ge goda ekonomiska resultat bÄde pÄ yrkesarbetarnas löner samt enhetens resultat. Anledningen till det hÀr arbetet var att NCC och vi skulle fÄ en bÀttre bild av var kunskapsnivÄn ligger och komma med förslag pÄ ÄtgÀrder som NCC kan anvÀnda sig av under sina informationstrÀffar.Tanken var att vi skulle jÀmföra prestationslönesystemet som anvÀnds i SkellefteÄ mot klassisk ackordslön som anvÀnds pÄ NCC:s avdelning i UmeÄ. TyvÀrr pÄgick det en lönetvist just dÄ i UmeÄ sÄ vi kunde inte genomföra vÄr enkÀtundersökning dÀr. Vi fick istÀllet endast förlita oss pÄ enkÀtundersökningen som vi delade ut i SkellefteÄ.I rapporten kom vi fram till att lönesystemet Àr ekonomiskt gynnsamt, ger bÀttre stÀmning pÄ arbetsplatsen, bÀttre samarbete mellan tjÀnstemÀn och yrkesarbetare samt en högre kvalitet pÄ slutprodukten.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Att sÀga att man har ?en nationalitet? Àr för mÄnga nÄgot man kÀnner nÀr man Àr född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av nÄgon anledning tvingats lÀmna sitt hemland? Hur Àr det att inte kÀnna sig hemma i sitt vÀrdland, men att heller inte kÀnna sig hemma i det land man en gÄng tvingats lÀmna? Hur Àr det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag sjÀlv har filmat frÄn Kosovo sommaren 2005. Jag har ocksÄ analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, vÄren 2006.

Denna uppsats behandlar Àmnet entreprenörskap, svÄrigheter med att starta eget ochvilken hjÀlp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs avDrivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma viduppstart av ett företag och pÄ vilket sÀtt Drivhuset kan hjÀlpa till i dessa situationer. Vihar Àven undersökt universitetets eventuella inverkan pÄ entreprenörerna.Arbetets inriktning har delats upp pÄ dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, dÀr viskall stÄ för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annanuppsatsgrupp pÄ universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, dÀr vi har haftkontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjÀlp av Drivhuset. Intervjuernahar varit relativt öppna och genomförts med hjÀlp av en delvis strukturerad intervjuguide.De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanstÀllts i vÄrt resultat.I teoriavsnittet behandlar vi olika syner pÄ vad som Àr entreprenörskap och dess roll isamhÀllet samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i nÀromrÄdet som arbetarför att frÀmja nyföretagandet.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det stÄr i uppnÀendemÄlen att eleverna skall kunna tolka och anvÀnda enkla formler, lÀsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och anvÀnda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhÄllanden och hÀndelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen Àr gjord pÄ tre skolor och omfattar tvÄ klasser i Àr 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkÀter och djupintervjuer försökt ta reda pÄ vad eleverna kan inom omrÄdet.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Syftet med denna studie var att belysa lÀrares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat Àmnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lÀrares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta pÄverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frÄgestÀllning var att undersöka hur ett tÀtare samarbete mellan lÀrare pÄverkar lÀrares kompetensutveckling, bedömning och vÀrdering av elevers lÀrande. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ standardiserad intervjumetodik dÀr totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna Àr positiva till lÀrarsamarbete bland annat eftersom det pÄverkar lÀrarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlÀttar konflikthantering och individbedömning.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses Àven pÄverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som Àr mest villiga till att byta ort för ett lÀmpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppvÀxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan bÄde uppvÀxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre stÀder.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda pÄ hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser pÄ utomhuspedagogik och barns lÀrande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger pÄ enskilda intervjuer med 7 förskollÀrare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen dÄ kunde se processer och fÄ upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade ocksÄ mycket med att utforma gÄrden, sÄ att barnen skulle fÄ en sÄ ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Denna uppsats har som syfte att belysa vad tvÄ musiker har för tankar och Äsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna pÄ tv-spelsmusik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och frÄgorna som stÀlls till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sÄdan, hur den upplevs i förhÄllande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas Äsikter Àr. FrÄgorna stÀlls dels med utgÄngspunkt frÄn musikernas generella Äsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrÄn musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jÀmförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. UtifrÄn svaren fÄr man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar pÄ att det krÀvs fler informanter Àn de tvÄ musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra nÄgra större slutsatser.

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter. Ericsson (2003) syftar pÄ att pedagogisk forskning kring motorikens problemomrÄde ligger pÄ ett övergripande plan dÀr man anvÀnder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar ocksÄ att tidigare forskning visar att mÄnga barn som har koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter Àven har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk trÀning för att underlÀtta barns koncentrations- och inlÀrningsförmÄga.