Vid livmoderhalscancer och cancer i livmoderkroppen sker behandling genom kirurgi ochstrålbehandling. Vanligt förekommande symtom vid strålbehandling mot dessa cancerformer ärdiarré. I litteraturen är det svårt att finna stöd för att en viss nutritionsintervention är bättre änen annan och användbar i symtomlindrande syfte. Syftet var att undersöka vilka kostråd engrupp patienter med cervixcancer eller corpuscancer uppgett att de fått av läkare ochsjuksköterskor i samband med strålbehandlingsstart samt hur patienterna själva respektivepersonalen uppfattade nutritionsbehandlingens effekter. Metoden som har använts är enkät tillpersonal, läkare och sjuksköterskor, samt till patienter som besöker dietist under pågåendestrålbehandling.

Underhåll av anläggningstillgångar är en funktion lika komplex som anläggningstillgångarna i sig. Det handlar inte enbart om hur och när något underhålls utan också om hur verksamheten ska styras och ledas, och om underhållsstrategi. En underhållsstrategi är en plan för att nå satta underhållsmål. Vid underhållsavdelningen på Kronfågel i Åsen finns emellertid inga mål eller andra styrande dokument. Avdelningen arbetar därför så taktiskt som möjligt i förhoppning om att ligga i linje med företagets bästa.

Master thesis for Mechanical engineering, at the University of Lund. Incorporated in project Pondora.The purpose of this master thesis is to compare the existing one way packaging system with a proposed return crate system not yet available in Sweden. The comparison is focused on packaging handling in the grocery store.The purpose is also to investigate how operating return crate systems in Norway and Finland function, identify, the problems they have encountered and survey economic and technical aspects. The knowledge we hereby have acquired was subjectively evaluated in the thesis.The Swedish survey has a focus on meat and bread. The surveys in Finland and Norway contain all the products utilizing the studied return crate systems.We have surveyed how the handling of transport packages for meat & provision and bread is done in the store.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

På grund av en ökad uppmärksamhet kring sämre kostvanor som en faktor till sämre folkhälsa har åtgärder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa åtgärder handlar bland annat om tydligare märkning av hälsosamma livsmedel för att underlätta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, både tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten.Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagsläget gör för att påverka konsumentens val. Vi vill på detta sätt belysa deras möjligheter att påverka konsumenterna till bättre kostvanor och ett hälsosammare leverne. För att få ett svar på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med både livsmedelsproducenter och ?butiker.Såväl producent som butik tillverkar och säljer dessa varor främst på grund av sitt eget vinstintresse.

Som slutkonsument är det inte alltid lätt att förstå varför en butik erbjuder ett visst produktsortiment och kunderna har sällan insyn i vad som styr och påverkar dagligvaruhandelns utbud av varor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur butiker resonerar när de väljer sina leverantörer och vilka faktorer som styr deras val. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning där personer från fem ICA-butiker i Uppsalaområdet har intervjuats. ICA AB är landets dominerande grossist med inriktning på livsmedel och detaljhandel varför enbart ICA-butiker har tagits med i undersökningen. De valda butikskategorierna är ICA Supermarket och ICA Nära där alla använder sig av samma huvudgrossist och kompletterar sitt sortiment med varor från andra leverantörer. På så sätt kan de anpassa sitt varuutbud efter sin butiksprofil.

Bakgrund Det blir allt vanligare med födoämnesöverkänsligheter i Sverige. Men personer med födoämnesöverkänslighet upplever det svårt att äta ute då de kan utsättas för vissa risker på grund av restaurangpersonalens bristande kunskaper. Många behöver även ersättningsprodukter på grund av överkänsligheten men utbudet är begränsat och dessa har högre priser.  Syfte Studiens syfte var att få en kartläggning över hur personer över 18 år med födoämnesöverkänslighet uppfattar restaurangbesök och livsmedelsinköp.Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av ett frågeformulär i Google Documents och distribuerades via Facebook våren 2014. Enkäten bestod av 21 frågor, inklusive en öppen fråga. Data samlades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS 20.0 med signifikansnivån p<0,05.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ?Läsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?Fågel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.

Den svenska grisnäringens lönsamhet har varit bristfällig länge. Utgångspunkten i denna uppsats är att marknadsföringen av svenskt griskött påverkar lönsamheten genom konsumentens uppfattning som bildas från bland annat marknadsföringen och media. Syftet med studien är att utreda marknadsföringens budskap och dess påverkan och riktningar, vilka uttryck man använder för budskapen. Hur man som konsument uppfattar budskapen och hur producenten och produktionen framställs i bild och text är centrala teman. Tre olika aktörer med tillhörande kampanjer valdes ut efter en kartering av branschens riktningar och olika aktörers marknadsföring: Scan AB och Scan Rapsgris, Svenskt Kött AB och Gris by Sweden samt City Gross och Griskronan.

Många faktorer spelar in och påverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik.Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ettbredare utbud och att varumärken på livsmedel spelar större och större roll.Varumärket Värmlandschark är ett relativt nytt varumärke som kommer attanalyseras i denna uppsats. De två delfrågor som ligger till grund för analysenär; 1) Vilka dimensioner hos varumärket Värmlandschark påverkarkonsumentens vilja att välja deras produkter framför en konkurrerandeprodukt?; 2) Hur fungerar Värmlandscharks produkter och marknadsföringsom kommunikatörer av varumärket till konsumenten, d.v.s. företagetsmarknadskommunikation? Syftet är att skapa en bättre förståelse för dedimensioner som bidrar till Värmlandscharks varumärkesvärde, samt attförsöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna.I litteraturgenomgången beskrivs konsumentbaserat varumärkeskapital och deolika varumärkesdimensionerna; kännedom, uppfattad kvalitet, associationer,lojalitet och unikhet.

Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det är viktigt att ta upp detta inom vårt ämnesområde, då god kosthållning påverkar deras välmående i hög grad. Dessutom är tonårstiden en mycket fragil period i livet där diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hänsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn på att följa kostråden. Detta gör vi genom att intervjua åtta ungdomar, på ett diabetesläger, i åldrarna 15 ? 18 år som haft diabetes i mellan 2 månader och 11 år.Undersökningen visade att det finns många faktorer som inverkar hur ungdomarna väljer att hantera sin kost.

Det pågår många diskussioner kring mat i dagens samhälle. Temat för det här examensarbetet är svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartläggning av åtta kommuner i Mälardalen. Kartläggningen handlar om hur det ser ut i dagsläget angående inköpta volymer och belopp när det gäller olika produkter. Kartläggningen omfattar också information om produkterna är svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut när det gäller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.