Krav på KRAV
En attitydundersökning gjord på företagsekonomistudenter vid Uppsala Universitet
Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor. Dock visar undersökningen på att den bild som KRAV vill förmedla inte helt överensstämmer med den bild som studenterna har om varumärket. Den traditionella bilden av KRAV, där samhälls- och miljöansvar står i fokus, anser studenterna att KRAV uppfyller mycket väl. KRAV har däremot inte lyckats med att förmedla att KRAV-märkta produkter numera även står för god hälsa och smak. Vidare kan vi urskilja en tendens mot att studenterna inte värdesätter KRAV:s traditionella värderingar särskilt högt. Samhällsansvar och miljöansvar är inte någon prioritet vid studenternas val av livsmedel.Slutsatsen vi kan dra av detta är att om KRAV vill nå ut till studenterna som målgrupp bör de lägga större betoning på de produktrelaterade attributen som studenterna anser vara av störst vikt (smak, nyttigt, kvalité, tillgänglighet). KRAV bör fortsätta sitt arbete med att ladda varumärket med hälsoargument och framhäva de attribut som studenterna värdesätter hög