Sök:

Sökresultat:

46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 37 av 3126

Det Àr klart det gÄr, men det Àr svÄrt

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

Barn i behov av sÀrskilt stöd ? vilka Àr de? En studie i förskolan

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Tra?nares tankar om ta?vling : Friidrottstra?nare diskuterar ta?vlingsfostran inom friidrotten.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

MÀnniskans plats i offentliga torgmiljöer: Privatisering, hot eller möjlighet pÄ offentliga platser?

Offentliga miljöer ska vara tillgÀngliga för alla mÀnniskor, det Àr reglerat i lagstiftning och det ger mÀnniskor rÀtten att vistas i en stad pÄ samma förutsÀttningar. PÄ delar av Stora torget i Linköping Àr det offentliga rummet begrÀnsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. MÄlet Àr att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstÄ sambandet mellan fysisk utformning och dess pÄverkan pÄ livet i det offentliga rummet.

För att det kan vara svÄrt att rÀkna i huvudet : Elevers attityder till laborativ matematikundervisning

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd- ur ett förÀldraperspektiv

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

?Ibland vill jag ha nÄgon som stÄr och skriker mig i örat och ibland vill jag att det ska vara knÀpptyst? : en intervjustudie om hur flickor med ADHD upplever skolan och undervisningen i Idrott och hÀlsa.

Dagens lÀrare kommer med största sannolikhet stöta pÄ elever med olika svÄrigheter, blandannat ADHD. FörstÄelse och en ökad kompetens Àr viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD Àr enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfÀllig och pojkar fÄr mer uppmÀrksamhet Àn flickor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hÀlsa i grundskolan, samt hur de mÄdde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i Äldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vÄr problemformulering, dÀr flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

BrottningstrÀning inom idrottsundervisningen - nÄgot som alla elever kan ha behÄllning av oavsett förutsÀttningar?

Sammanfattning: Syftet med arbetet var att studera och jÀmföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningstrÀning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsÀrskolan. TvÄ fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningarna var dels en utförd enkÀtundersökning, men Àven observationer. Studiens resultat visar pÄ förhÄllandevis samstÀmmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos bÄda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framtrÀder i den upplevda anstrÀngningen, dÀr gruppen grundskoleelever upplever högre anstrÀngning.

Socioemotionella svÄrigheter hos barn : En studie om strategier och bemötande av utÄtagerande barn i skolan

VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

Banach-Tarskis paradox: amenabla grupper och urvalsaxiom

Vi presenterar bevis av b?de den starka och svaga formuleringen av Banach-Tarskis para dox. Specifikt visar vi att alla klot i R3 ?r E(3)-paradoxala (svaga formuleringen), och att alla begr?nsade delm?ngder av R3 med icke-tom interi?r ?r E(3)-ekvidekomponerbara (starka formuleringen). Vi presenterar relevant teori g?llande ekvidekomponerbarhet och paradoxalitetsom kr?vs f?r att genomf?ra bevisen.

Hur upprÀtthÄller man en god service pÄ ett hotell? Skiljer sig ledningens uppfattningar frÄn personalens?

Att besöka hotell Àr ofta mycket trevligt. Om ett hotellbesök upplevs som trevligt eller inte beror till stor del pÄ hur vÀl ledarna pÄ hotellet lyckas att motivera personalen och i sin tur hur vÀl personalen bemöter gÀsten. Syftet med denna uppsats Àr att se hur man pÄ Scandic Hotell arbetar för att upprÀtthÄlla en god service och se om ledare och personal har olika syn pÄ Àmnet. Jag har intervjuat tre stycken personer pÄ tre olika nivÄer. Undersökningsmetoden som jag anvÀnt mig av Àr kvalitativ metod, syftet med detta Àr att skapa en djupare förstÄelse för det jag studerar. Resultatet blev inte vad jag hade förvÀntat mig. Jag hade vÀntat mig mycket olikheter i deras syn. De personer som jag intervjuade hade vÀldigt lika syn. För att upprÀtthÄlla en genomgripande god servicekvalitet Àr det viktigt att ledarna lyckas skapa goda relationer till personalen dels genom kommunikation och dels genom att sjÀlva upptrÀda som goda rollmodeller. Alla respondenterna Àr överens om att rÀtt attityd, normer och vÀrderingar mÄste delas av alla pÄ hotellet för att servicekvaliteten ska vara god..

Social kompetens: med fokus pÄ rekryteringsprocessen.

Idag pratas det om social kompetens i alla möjliga sammanhang och framförallt i rekryteringssammanhang. Trots det sÄ finns det ingen allmÀngiltig definition. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om arbetsgivare och arbetssökande har samma definitioner av begreppet och hur arbetsgivare vÀrderar kompetensen i förhÄllande till formella meriter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med att rekrytera personal till sin organisation samt en enkÀtundersökning med 25 arbetssökande personer genomförts. Resultaten av undersökningen visar att det inte finns nÄgon allmÀngiltig definition men att arbetsgivare trots det i vissa fall lÀgger stor vikt vid den sökandes sociala kompetens.

Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen

Stockholmsoperan, StadsgÄrdkajen, en opera för alla!Koppla samman och tillÄta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka mÀnniskor att vistas pÄ platsen, dag som natt, Stockholmsbo som vÀrmlandsbo. Oavsett om du gÄr pÄ opera eller bara tar en kvÀllspromenad, vill Àta en god matbit eller fika pÄ café, ska operan tillgodose alla dessa behov..

Personlighetsbedömning i rekryteringens urvalsprocess

Personlighetsbedömningen i rekryteringens urvalsprocess kan vara svÄr att göra korrekt, eftersom mÀnniskan Àr en komplex varelse och personlighetens stabilitet kan ifrÄgasÀttas. I denna studie undersöktes vilka faktorer rekryterare baserar sin bedömning pÄ. Fem personer med erfarenhet av rekrytering intervjuades och data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade pÄ en mÀngd olika faktorer för bedömningen. Framför allt Àr det viktigt att sökande genom konkreta situationer kan pÄvisa att de besitter pÄstÄdda egenskaper.

SÄ talar de om en skola för alla. En diskursanalys med focus pÄ genus, klass, etnicitet och specialpedagogik

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). SÄ talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus pÄ genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frÄgestÀllningen, har intervjuer anvÀnts samt artiklar har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk metod.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->