Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgångar som skapade värde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framväxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera är de tillgångar som huvudsakligen skapar värde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansräkningen och frågan är då hur kunskapsföretagen väljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rättvisande bild av företaget. Syftet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för kunskapsföretagens skäl till att redovisa sitt humankapital i årsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i någon bemärkelse synliggjort sitt humankapital i årsredovisningen.

Corporate Social Responsibility (CSR), även kallad hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande, var en term som började användas i slutet av 60-talet. Det är en arbetsmodell där syftet är att få företag ta ansvar för verksamheten och uppmuntra till en positiv inverkan på miljön, marknaden, samhället och anställda. CSR fungerar som en inbyggd självreglerande mekanism, genom vilket ett företag kontrollerar och håller sig uppdaterade beträffande de aktiva lagarna inom internationella normer och etik. Boliden lägger stort fokus och engagemang inom CSR- relaterade frågor. Blan annat har Boliden stärkt företagets CSR- engagemang genom att starta projektet Evaluation of Business Partner (EBP). Ett av huvudmålen med EBP är att höja standarden och öka medvetenheten angående mänskliga rättigheter bland sina affärs- och samarbetspartners.

Bakgrund och problem: Organisationer har sedan lång tid tillbaka varit föremål för granskning och mätning och en mängd metoder har tagits fram för att försöka mäta på alla möjliga vis. Mätning är till för att effektivisera och förbättra verksamheten men också för att skapa förtroende bland Externa intressenter. Det finns dock eventuella oönskade effekter som kan uppkomma vid för stort fokus på mätning och övervakning. Detta kan exempelvis vara att anställda känner sig styrda och begränsade samt känner oro inför individuella och kollektiva prestationsmätningar och till följd av detta presterar sämre. Att genomföra mätningar är i många fall tidskrävande och kan ta mycket tid från kärnverksamheten.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Under de senaste decennierna har CSR uppmärksammats bland företag och samhälle. CSR behandlar aspekter som miljö, samhället och företagsledning. Denna uppståndelse har bidragit till att företag börjat rapportera om dess hållbarhet i årsredovisningar och dessutom i enskilda hållbarhetsredovisningar. Denna rapportering är frivillig i många länder men många företag föredrar att rapportera om detta för att legitimera sig för sina intressenter. Då denna rapportering blivit mycket populär har flera ramverk utvecklats och den mest tillämpade är riktlinjer utfärdade av GRI. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagsekonomiska egenskaper som påverkar omfattning av hållbarhetsredovisning för företag i olje- och gasindustrin.

Tillgången till offentliga och privata upphandlingar är den mest förekommande anledningen till att små tjänsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om någon faktor bidrar mer än någon annan till företagens affärsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar någon roll för upplevelsen av affärsnyttan, det är viktigare att man genomför arbetet än hur man gör det. De kommersiella fördelarna är i första hand beroende av de externa förhållanden som råder, exempelvis kundkrav och samhällsnorm. De interna faktorerna är därför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med små tjänsteföretag i Göteborgs kommun.

På Scania används idag ett antal typer av ritningar som informationsbärare mellan avdelningarsåväl som ut till Externa intressenter. En av dessa ritningar är monteringsritningen. I förstahand är denna ett underlag skapat av konstruktören för att underlätta för produktsamordnarenatt bygga struktur och hantera villkor i Scanias IT-stödsystem, men används även av andraroller på företaget.Denna monteringsritning har ifrågasatts och detta utredningsarbete ska, medmonteringsritningen som utgångspunkt, resultera i förslag både på kort och lång sikt för atthitta bättre och effektivare sätt att samverka, kommunicera och visualisera mellan rollernakonstruktör och produktsamordnare, samt att diskutera eventuella för- och nackdelar dessaförslag ger upphov till.Teoristudier och empiriska studier på Scania presenterar information som anses nödvändigtför att dels bilda sig en uppfattning om arbete, samt öka förståelsen för resultat. Dessa studierinnefattar teori om bland annat produktutveckling, kommunikation och mer specifikbakgrundsinformation om Scania.I rapporten presenteras resultat inhämtade från omfattande intervjuer med medarbetare påScania som direkt eller indirekt berörs av monteringsritningens existens. Resultatet belyser ettantal utvecklingsmöjligheter för monteringsritningen med identifierade problem beträffandedess associativa förmåga och dynamiken i en ritning.

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering: Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet.

Syftet med uppsatsen är att studera ekonomistyrning i småföretag, där företagsledaren och ägaren är samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjälp av ekonomistyrningen. Vi är också intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har därför medvetet valt att studera företag som är olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försäkra oss om att företaget har någon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra företag samt två redovisningsbyråer.

Culpabedömningen- Revisorns skadeståndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadeståndsskyldighet skall inträda krävs det att skadan tillfogas uppsåtligen eller av oaktsamhet genom överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. När det är frågan om det externa skadeståndsskyldigheten måste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha överträtt någon bestämmelse som har till syfte att skydda aktieägare eller annan. När domstolen gör culpabedömning gällande revisorer är speciellt två rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gällande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberättelser.