Beslutsfattande är något som ofta förekommer i företag, inför 2014 måste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlätta och förbättra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta på vilka aspekter som är viktiga att beakta och som påverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in på vår problemformulering som lyder: Hur väljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och där syftet med studien är att försöka skapa en större förståelse för vilka aspekter det är som påverkar företag i valet av regelverk.

Vår uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbättras, med ändamålet att stärka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

Syfte ? Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen.Metod ? Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga.Teori ? Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förståelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning är det intressant att utgå från ett målkonfliktsperspektiv, varpå verksamhetens intressenter även beaktas eftersom de påverkar organisationen och dess målsättningar. Studien påvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhålla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar målkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom är sociala och ekonomiska motiv vanligen konträra och orsakar begränsningar i verksamhetsstrukturen, varpå målkonflikter lättare uppstår. Det framgår att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hämmas av de begränsningar som de sociala motiven medför.

Företag som tillverkar papper och massa använder sig av kontinuerlig tillverkning och är en del av processindustrin. Stora Enso är ett företag inom pappers-, förpacknings- och träproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela världen. En av dessa enheter är Skutskärs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.Skutskärs Bruk har i nuläget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svårt att spåra orsaker till. De är inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete är att skapa en modell för förbättring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill säga från torkning till lagring.

Med culparegeln avser man en huvudprincip inom skadeståndsrättens område. Detta innebär att minst culpa fordras för att skadeståndsskyldighet skall inträda. En del av culparegeln utgörs av culpabedömningen. Hur denna bedömning faktiskt skall gå till framgår inte av lagstiftning eller förarbeten. Jag vill gå så långt och säga att man istället har överlämnat denna bedömning åt rättstillämparen.

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affärsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer världen över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahålla de varor kunderna efter-frågar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte längre bara om den materiella delen utan även om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera både varu- och informations-flöde krävs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara väldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte är att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de använder när de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDå uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse och en helhetsbild över undersöknings-området har därför ett hermeneutiskt förhållningssätt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter på grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVår studie visade att grossisterna i hög utsträckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utsträckning med transportörerna för att man gärna upprättade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra främst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lågt och man upplevde inga problem, såsom missförstånd eller låg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhållandet.

Revisorernas arbete har under de senaste åren blivit alltmer ifrågasatt där deras oberoende varit ett hett diskussionsämne. De senaste årens företagsskandaler runt om i världen, där revisionsbyråerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrågasättandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stärka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillämpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och självständighet. Den nya lagen omfattar en så kallad analysmodell, en självgranskande modell där revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och självständighet.

Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klädbranschen. Under de senaste åren har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lågkostnadsländer, vilket har resulterat i en komplex internationell värdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven på företagen att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Denna studie behandlar klädföretag på den svenska marknadens komplexa arbete kring hållbar utveckling. Då tidigare forskning främst skildrat ämnet utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen är således att studera hur klädföretag på den svenska marknaden arbetar med hållbar utveckling inom verksamheten.

En stor del av spelkänslan ingår i hur saker beter sig och hur karaktärer rör sig. Animering är ett viktigt verktyg för att åstadkomma realistiska rörelser men räcker i många sammanhang inte för att leverera en fulländad känsla av realism. I fall interaktion med omvärlden är av stor vikt kan det vara nödvändigt tillämpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext område som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillåta animation att påverkas av externa krafter såsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger på simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data från animation och fysikberäkningar presenterade häri.Tekniken testades i en applikation där trasdockorna animeras samtidigt som de utsätts för externa krafter.

SammanfattningProblemdiskussion: Inom området ledarskap så domineras de högre positionerna av männen, och har så alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter på fler svårigheter än män, och detta fenomen har sedan 1986 benämnts The Glass Ceiling ? då begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltså slå emot ett glastak på sin väg mot toppen, som hindrar dem från avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i ämnet externt mentorskap.

Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013.

Uppsatsen beskriver hur man arbetar med kommentarfält som informationsbärare och kollaborativplattform i ett stort företag med en global samverkan kring inköp och transport. I studien behandlasfyra frågor; Hur arbetar man med och i kommentarfältet, vilken betydelse och vikt har data ikommentarfältet för inköpsprocessen, lagras och återanvänds data till de övriga systemen för attfölja upp händelser skrivna i kommentarfälten, återanvänds besluten som tas och informationen somskapas i kommentarfälten/systemet för att stödja andra beslut.Studien har genomförts genom en kvalitativstudie med en fallstudie av dokumentation samt intervjumed uppföljning av verksamhetens CIO samt litteraturstudier i ämnet. Resultatet visade attarbetsmetoden var ett sätt för medarbetare och externa aktörer att uppdatera och dela informationrörande ett objekt för produktion och inköp på ett samlat ställe. Informationen som samlas ikommentarfälten är mycket viktig för verksamheten, flertalet medarbetare och externa aktörer medsystemtillgång uppdaterar sig med information och andra via kommentarfälten. Förmågan attåterföra information från kommentarfälten till systemen är något begränsad och medför ett ökatarbetsmoment.

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet.

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.