Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen av bildskapande i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser pÄ bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frÄgestÀllningar som stÀlldes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnÄ med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

HÀlsa och hÀlsosam mat Àr ett aktuellt Àmne i samhÀllet. Den pÄgÄende diskussionen pÄverkarungdomar som hÄller pÄ att forma sina matvanor och frigöra sig frÄn sina förÀldrar. I dennaprocess Àr det relevant att frÀmja hÀlsosamma matvanor för resten av livet. Syftet med studienÀr att beskriva niondeklassares tankar om hÀlsosam mat och hur de sjÀlva förhÄller sig tilldetta, samt vad som kan hindra dem frÄn att Àta hÀlsosamt. Sammanlagt deltog tioniondeklassare i tvÄ fokusgrupper som spelades in, transkriberades och analyserades medkvalitativ innehÄllsanalys.

MÄlet med denna studie var att skapa förstÄelse för hur barn lÀr sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll om en mjölbagges livscykel, nÀr den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frÄgorna var: Hur uttrycker barnen sin förstÄelse under lÀrandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förstÄelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Hur pÄverkar barnens kÀnslor lÀrande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehÄllsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 Är) i för-skolan Spira.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Syftet med arbetet Ă€r att visa vilka bĂ€r, frukt och grönsaker som gĂ„r att odla pĂ„ en odlingslott i zon fem och formge ett förslag pĂ„ hur lotten kan se ut.  Lottens storlek Ă€r 200 mÂČ och har inte stuga, redskapsbod eller vĂ€xthus. Arbetet ger Ă€ven en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt KolonitrĂ€dgĂ„rdsföreningen Falan. I ett intervjuformulĂ€r har ett antal kolonister i kolonitrĂ€dgĂ„rdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. VĂ€xtgrupperna Ă€r indelade i frukt, bĂ€r, baljvĂ€xter, bladvĂ€xter, gurkvĂ€xter, kĂ„lvĂ€xter, lökvĂ€xter, rotfrukter, stjĂ€lkar och knoppar, grönsaksfrukter, kryddor och Ă€tliga blommor.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

The aim of this study was to search for a link between the subject pictorial studies in means of expression and the ability to communicate in written and spoken language. To do so findings in relevant literature and a few complementing theories was addressed to cast light on interviews made with teachers dedicated to the subject pictorial studies in a subject-integrated curriculum.Interviews were conducted with nine teachers and all but one were teachers in the subject pictorial studies, spread across all of the nine grades in compulsory school. Informants were located in areas of socioeconomically high as well as low status, in central and densely populated areas as well as areas less densely populated. The diverse theoretical background consisted of semiotics, constructivist theory, social constructivist theory and genre theory. Theories and literature partly both contradicted and supported each other, depending on situation and circumstance.No evident conclusion could be made that discriminated one affecting cause from another on speech or writing skills.

Ett bildlexikon ger en bildlig stimulans och gör lÀrande till en interaktiv lek. Men bildlexikon Àr inte enbart för barn, de skapas Àven för ungdomar och vuxna. De kan berÀtta historier och sagor pÄ ett underhÄllande sÀtt, Àven Äterge historia. Deras syfte bestÀms enbart av deras skapare. Det denna rapport handlar om Àr skapandet av ett bildlexikon.

Studien syftar till att undersöka rektorers förestÀllningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lÀrande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som Àr verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror pÄ att rektorer har mycket att sÀga till om nÀr det gÀller allt frÄn anstÀllning av pedagoger, till arbetssÀtt och satsning pÄ estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har anvÀnt Àr kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att anvÀnda i studien Àr teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad Àr kunskap? Resultatet av studien visar pÄ att rektorernas förestÀllningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

Under vÄren 2015 tilldelades jag LÀrarförbundets Stipendium för studenter som lÀser till lÀrare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare frÄn tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga pÄ ett spÀnnande sÀtt. HÀr vÀcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frÄgor om fritidshemmets utveckling och verksamhet hÀr i Sverige.

A1235Problem: Denna uppsats skrivs i samarbete med konsultföretaget WSP och webbyrÄn Singleton. Dessa företag har tillsammans utvecklat erbjudandet Webbaserad egenkontroll, vilket lanserades i oktober 2004. Erbjudandet innehÄller ett webbverktyg (utarbetat av Singleton) samt kompletterande konsulttjÀnst (utförs av WSP). Företagen vill kunna nÄ en större kundkrets med erbjudandet, men har begrÀnsad kunskap om marknaden. Vodafone Àr en av tre stora mobiloperatörer pÄ den svenska marknaden.

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra förskollÀrares instÀllning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frÄgestÀllningar som besvarades i arbetet var: Hur pÄverkar förskollÀrarnas barnsyn vilket inflytande barn fÄr i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollÀrarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket vÀrde sÀtter förskollÀrarna pÄ barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollÀrarna har goda intentioner nÀr det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begrÀnsar istÀllet barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i frÄga om handlingsutrymme och material.