Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollÀrare ansÄg vara viktiga kompetenser för att lÀra ut bild i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? och Vilka Àmnes/innehÄllskompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? Fyra förskollÀrare och en grundskollÀrare som vidareutbildat sig till förskollÀrare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förstÄelse för att lÀrandet inte alltid Àr i fokus, ett varierat arbetssÀtt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvÀrdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjÀlpsam och stöttande.

Fem lÄtar frÄn Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda pÄ vad det Àr som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom lÀsning av bookleten till skivan, informationssökning pÄ internet, genom att titta pÄ videodagbok frÄn inspelning av skivan och genom att lyssna pÄ lÄtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och lÄtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har anvÀnts till att Äterskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna lÄtar baserat pÄ analyserna.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lÀrare som undervisar i de tidigare Ären anser om att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess i barns sprÄkutveckling samt hur lÀrprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lÀrprocess och sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lÀrare. Det resultat som har framkommit Àr att de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lÀrprocess anvÀnds. Dels ses dansen som ett sprÄkligt uttryck som frÀmjas av anvÀndning, dels ses dansen som frÀmjande för sprÄkutvecklingen i tal- och skriftsprÄket.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

Detta examensarbete Àr ett samarbete med Fiskarhedenvillan i BorlÀnge dÀr arbetsuppgiften gÄtt ut pÄ att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef pÄ Fiskarhedenvillan lade fram nÄgra önskemÄl för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in pÄ deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska Àven kunna Àndras och passa för familjer med fler eller fÀrre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet Àr förutsÀttningarna som gavs av Nordström ifrÄn början.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

I en stĂ€ndigt förĂ€nderlig stadsmiljö hĂ€nder det ofta att trĂ€d mĂ„ste tas ner pĂ„ grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har mĂ„nga Ă„r kvar att vĂ€xa pĂ„ platsen. Att ta ner uppvuxna trĂ€d i förtid Ă€r en förlorad investering, bĂ„de ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istĂ€llet för att ta ner trĂ€den finns ibland förutsĂ€ttningar att flytta dem och ge dem en ny vĂ€xtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, Ă€r att vĂ€cka tankar och intresse kring Ă€mnet trĂ€dflytt och visa pĂ„ hur man i metoden kan finna lösningar pĂ„ olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trĂ€dflytt gĂ„r till med hĂ€nsyn till det enskilda trĂ€dets förutsĂ€ttningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sĂ€tta arbetets tvĂ„ huvudfrĂ„gor, varför och hur, i en kontext har tre exempel dĂ€r trĂ€dflytt utförts under de senaste Ă„ren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig Ă„t och visar pĂ„ metodens möjliga anvĂ€ndningsomrĂ„den. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av trĂ€d upp. TrĂ€d i offentliga rum, som en gĂ„ng drivits upp pĂ„ plantskolor, borde vid Ă€ndrad markplanering utnyttjas som en resurs istĂ€llet för att tas ner. En ny vĂ€xtplats för trĂ€det skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trĂ€dförmedling sĂ€ljas vidare till ett annat projekt.

Svenskarna handlar allt mer klÀder och intresset för mode och klÀder Àr större Àn nÄgonsin.Bara produkten rÀcker dock inte för dagens konsument, utan platsen dÀr den inhandlas har fÄttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som pÄverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfÀren. AtmosfÀren ska, för att pÄ bÀsta sÀttstimulera kunden, byggas utefter mÀnniskans fem sinnen, syn, kÀnsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat pÄ hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vÄr uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gÄ atttillÀmpa pÄ secondhandbutiker, som skiljer sig frÄn detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har pÄ senare tid fÄtt mycket uppmÀrksamhet och det finns idag ettökat intresse för ÄteranvÀndning av klÀder.Syftet med uppsatsen Àr att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfÀren för att skapa en mer tilltalande butik.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever pÄ ett gymnasium anvÀnder skolans platser under rasterna, med fokus pÄ fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr lÀroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhÀllskunskap 1b, vilket Äterknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. VÄr uppsats Àr relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och anvÀnder skolans platser under rasterna. Informationen Àr betydelsefull dels för eleverna men Àven för lÀrarna eftersom den frÀmjar gemenskap och motverkar utanförskap.

Det finns en mÀngd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med vÀxter ska vara hÄllbar. TillgÄngen pÄ ljus, vatten, luftfuktighet och nÀring bör i möjligaste mÄn efterlikna vÀxtens naturliga vÀxtplats. Mikroklimatet pÄ den aktuella platsen Àr en viktig faktor i valet av passande vÀxter.Syftet med denna litteraturstudie Àr att redogöra för vad som krÀvs för att skapa en hÄllbar inomhusmiljö med vÀxter, sammanstÀlla effekter som dessa har pÄ inomhusmiljön och pÄ de mÀnniskor som vistas dÀr, samt beskriva hur vÀxter kan anvÀndas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer.VÀxternas egenskaper bidrar med mÄnga vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dÀmpa ljud. De har Àven stor fysisk och psykisk pÄverkan pÄ mÀnniskor som vistas dÀr i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat vÀlbefinnande och produktivitet, minskade besvÀr av huvudvÀrk och torra slemhinnor i luftvÀgar och ögon.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar en attraktiv arbetsplats utifrÄn chefers perspektiv och att ta reda pÄ vad de gör för att skapa en framgÄngsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats dÀr medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna, uppfylla syftet och gÄ pÄ djupet genomförs en kvalitativ studie dÀr tre chefer pÄ olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - vÀrdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hÀlsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att fÄ igÄng utvecklande och lÀrande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en vÀl förankrad kultur.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och belysa pedagogers syn pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag vill ocksÄ fÄ kunskap om man arbetar pÄ olika sÀtt med rörelseaktiviteter och sprÄkutveckling nÀr det gÀller barnens Älder.Jag har anvÀnt mig av intervjuer som verktyg för att uppnÄ syftet med min undersökning. NÀr jag formulerade mina intervjufrÄgor utgick jag frÄn min frÄgestÀllning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.