I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

Butikskommunikation har som uppgift att visa upp produkter och att vÀgleda kunden i dennes inköp genom att informera, inspirera och skapa köplust. Butiken ska visa sortimentet pÄ ett optimalt och tilltalande sÀtt samt skapa ett helhetsintryck som stÀmmer med butikens koncept. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken dÀrav skyltfönstret. UppmÀrksamhet kan skapas utanför butiken och för att snabbt nÄ kunderna kan man ha en bra fönsterskyltning vilken ska förmedla konceptet och generera ökad trafik i butiken. För mÄnga butiker Àr skyltfönstret butikens frÀmsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak pÄ vad som finns inne i butiken och skapa nyfikenhet hos konsumenten.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

VÀrlden stÄr inför ett klimat i förÀndring. Redan idag mÀrker vi av dessa förÀndringar och dÄ frÀmst i form av temperatur- och nederbördsförÀndringar. Den nederbörd som faller över en, av mÀnniskan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i vÄra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte Àr ekologiskt hÄllbara sÄ Àr de dessutom underdimensionerade och uttjÀnta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstÄr vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvÀmningar och brÀddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhÀlle som Àr ytterst vÀderberoende och sÄrbart.

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla mÀnniskors vardagliga liv. De kan hjÀlpa personer med funktionshinder och mÀnniskor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjÀlpa personer som ofta har hÀnderna fulla att hitta vÀgbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela vÀrlden. För att locka mÀnniskor till att förlita sig pÄ IPA:er i det dagliga livet rÀcker det inte att den Àr intelligent och tilltalande, den mÄste ocksÄ vara tillförlitlig.Det finns mÄnga faktorer som Àr involverade i att bygga ett trovÀrdigt system. Denna uppsats fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovÀrdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgÀngliga för sina anvÀndare.

Sociala medier bestÄr av digitala plattformar dÀr integration, kommunikation och delning Àr möjligt mellan anvÀndare. Under de senaste Ären har nya former av sociala medier vÀxt fram och blivit ett intressant omrÄde för forskning. Det har Àven blivit en ny kanal för marknadsförare att nÄ ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att anvÀndare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. MÄlet med denna studie Àr att analysera Varför svenskar anvÀnder Pinterest för att skapa en bredare förstÄelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter.

Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.

Pulvinaria regalis Canard, hÀstkastanjsköldlusen, Àr sedan 2006 en ny skadegörare i Sverige och kan beskrivas som en invasionsart. Angreppen av P. regalis kan uteslutande ses i urbana miljöer nÀra vÀgar och bebyggelse pÄ trÀdstammar av flera olika slags stadstrÀd. Insekten Àr polyfag och har dÀrmed ett brett vÀrdvÀxtspektra. Dock ses de största angreppen oftast pÄ lind, lönn och hÀstkastanj. HÀstkastanjsköldlusen orsakar med honans ÀggsÀckar vita fula flÀckar pÄ trÀdens stammar och nedre grenverk.

Denna rapport Àr en del av ett sjÀlvstÀndigt arbete dÀr en barnbok med tillhörande aktiviteter har framstÀllts av tvÄ studenter med inriktning pÄ matematik. Syfte Àr att framstÀlla ett lÀttillgÀngligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremÄlen till aktiviteterna i barnboken Àr material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. MÄlet Àr att barnboken ska vÀcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 Äringar), (LÞkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna Àr för att man bör introducera matematiken i tidig Älder.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus pÄ det svenskasprÄket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien Àr att göra en undersökning bland tidningslÀsarna om vilka möjligheterna till förÀndring Àr som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin mÄlgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 lÀsare samt en kvantitativ innehÄllsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningslÀsarna samt innehÄllsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanstÀllda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förÀndring av tidningen Àr nödvÀndig för dess existens för att pÄ sikt breddasig Àven i sitt innehÄll sÄ att den tilltalar Àven den yngre lÀsaren. En tÀnkbar mÄlgrupp Àr unga lÀsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska sprÄket samt vÄr kultur.

SkogsbruksÄtgÀrder intill vatten kan ge negativa konsekvenser pÄ vattenkvalitén. Ett sÀtt att minska den negativa pÄverkan Àr att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvÀrderades med avseende pÄ ekologiska, ekonomiska och sociala vÀrden sett över lÀngre tid. Tre nivÄer av skyddszoner med varierad bredd baserade pÄ djupet till grundvattnet (DTW-index) samt tvÄ fasta skyddszoner pÄ 15 och 0 m jÀmfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet. I skyddszon DTW ? 1 m uppmÀttes nedanstÄende variablers extremvÀrden.

Syfte:Denna uppsats syftar till att ta reda pÄ hur klÀdesföretag kan etablera sig pÄ en redan mogen marknad. Detta har belysts genom att studera och analysera tre svenska jeansföretag. MÄlet var att finna vilka de viktigaste faktorerna Àr för att etablera klÀdesföretag pÄ den svenska marknaden.Metod:Först genomfördes kvalitativa intervjuer med de tre jeansföretagen. Intervjuerna redogjorde för företagens etableringsstrategier samt identiteter, vilka anvÀndes som grund för de enkÀtundersökningar som sedan genomfördes. De kvantitativa enkÀtundersökningarna av företagens potentiella och befintliga kunder, gav svar pÄ olika faktorers vikt vid köp av jeans.

Min utgÄngspunkt till detta examensarbete var frÄn början en nyfikenhet om hur skolor vÀljer att presentera sig sjÀlva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta dÄ jag i ett nyhetsreportage hade lÀst om att flera gymnasieskolor fick stÀnga ned dÄ konkurrensen var för hög och elevantalen för lÄga. Jag började dÄ med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, vÀlja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde dÄ Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, tvÄ gymnasieskolor dÀr den förstnÀmnda Àr kommunal och den sistnÀmna privatÀgd. De bÄda skolorna har vissa likheter.