Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

AbstraktBakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap.Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap.Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan.Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen.Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar är att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska ställning. Bristen på både tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon måste således prioritera det som är mest väsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar på vad som är väsentligt eller inte. Istället är det upp till revisorn att lita på sitt omdöme och sin erfarenhet för att bedöma vad som är väsentligt att granska. Syftet med den här studien var att undersöka hur olika revisorer på små revisionsbyråer gör väsentlighetsbedömningen.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att depression är ett vanligt problem hos den äldre befolkningen. Det är ett problem som ofta kan vara svårt för vårdpersonalen att upptäcka och därmed behandla, något som orsakar onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer och varningssignaler som sjuksköterskan bör uppmärksamma för att underlätta identifieringen av depression hos äldre personer. Metod: Artiklar söktes i databaser såsom PubMed, PubMed Central, Google Scholar och PsychINFO med sökorden: elderly, elderly people, older adults, depression, recognition, identification, risk factors och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som söktes skulle innefatta både män och kvinnor samt endast äldre personer (>60 år).

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.