Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och sjÀlvhushÄllning visar tecken pÄ att en ny grön vÄg Àr pÄ ingÄng. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett vÀxande antal personer vÀljer idag, tillskillnad frÄn normen, att flytta ut frÄn stÀderna för att praktisera sjÀlvhushÄllning pÄ landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det Àr en kvalitativ studie baserat pÄ material frÄn fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Problem Hur bör ett företag gÄ tillvÀga för att medarbetare och organisationskultur ska samspela med strategin? Vilka problem och möjligheter uppkommer nÀr medarbetare, strategi och kultur ska anpassas till varandra? Syfte Genom att utgÄ frÄn Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen (Larsson et al 2003) Àmnar vi utifrÄn ett fallföretag undersöka om och hur medarbetare, organisationskultur och strategi samspelar i en förÀndringssituation. Vi vill undersöka vilka möjligheter och problem företag stÀlls inför dÄ passform mellan de tre delarna ska uppnÄs. Metod UtgÄngspunkten i vÄr teoretiska referensram Àr Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen. För att bygga upp ett teoretiskt ramverk för vÄr studie har vi fokuserat sökandet pÄ litteratur om SHRM och de tre kapitalen.

Motivation, meningsskapande och förskollÀrare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, sprÄk & medier KSM, Malmö Högskola. Den hÀr uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi bÄda ser pÄ motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten pÄ förskolor under utbildningens gÄng har pedagoger i möten framhÄllit att motivationen för yrket sjunker.

Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

It has become increasingly common for cities and municipalities to take greater account of the place marketing, and to see the physical location as a brand. An early step in this process is to make the image measurements of the place, in order to develop better marketing strategies. A method often used in tourism research for this type of measurements is Etchner and Ritchie's theoretical framework. The framework is initially designed to measure visitor's image of a tourist destination.Almost all previous research in this area is based on the visitor's perspective, but Olofsson and Skredsvik have used this framework to measure a location's image among the residents. They feel that the residents of a place can be seen as ambassadors of the place because they know the site well.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ. För att uppnÄ detta syfte har skolan studerats utifrÄn vissa givna aspekter, vilka sammantagna fÄtt utgöra den goda skolans förutsÀttningar. Dessa aspekter Àr; miljö ? fysisk och psykosocial, lÀrare, undervisning och arbetssÀtt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

ProblemstÀllning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom omrÄdet i Sverige. DÀrför vill vi ta reda pÄ om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som Àr utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn pÄ strategier som anvÀnds inom nÀmnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestÄtt av tre intervjuer med personal pÄ Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.

Syfte: Syftet med vÄr forskning Àr att söka förstÄelse för hur fristÄende mikroföretag överlever pÄen konkurrensutsatt och snabbt vÀxande bostadsmarknad.Metod: Denna studie bygger pÄ en kvantitativ metod i form av enkÀter. Totalt samlades 95 enkÀterin, vars svar analyserades med hjÀlp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den frÀmsta drivkraften hosmikroföretagarna Àr friheten och möjligheten att sÀtta egna villkor/bestÀmma sjÀlv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, FastighetsbyrÄn, och mikroföretagens frÀmsta konkurrensmedel ansÄg de sjÀlva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. GÀllande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgÄng.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstÄ deras situation mer pÄ djupet. Vidareforskning skulle Àven kunna beakta andra branscher Àn fastighetsmÀklarbranschen.Uppsatsens bidrag: Till Àmnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstÄ varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förstÄelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier pÄ en konkurrensutsatt marknad..

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom omrÄdet har försökt faststÀlla en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur tvÄ olika perspektiv, dÀr det första speglar det som en investering som ökar vÀrdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsÀttet förutsÀtter snarare att ett företag Àr lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa tvÄ perspektiv kan CSR-aktiviteter Ä ena sidan betraktas som en nödvÀndighet, Ä den andra som en lyx.Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara pÄ vilken nivÄ i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig?Syfte: Syftet Àr att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvÀndighet eller en lyx, genom att studera nivÄn i CSR-pyramiden.Metod: Studien har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats dÀr befintliga teorier anvÀnts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrÄn ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt med en longitudinell design.

Syfte: Att undersöka ledares tillvÀgagÄngssÀtt och möjligheter att ta tillvara mÄngfalden pÄ arbetsplatsen i form av olika kompetenser, samt att se hur mÄngfaldspolicys pÄ företagen kan utvecklas i framtiden. Problemformulering: Idag rÄder en Àndrad syn pÄ medarbetare. FrÄn att ha setts som utbytbara enheter, ses de idag som ett viktigt konkurrensmedel med olika behov och drivkrafter som kan nyttjas till företagets lönsamhet. Detta stÀller krav pÄ ledaren i form av att kunna gÄ frÄn ett företag dÀr individerna ses som vilken produktionsresurs som helst, till ett företag dÀr man lyfter fram mÄngfalden av individerna och skapar en insikt om att tillvaratagandet och utvecklandet av dessa kan vara förenligt med goda resultat. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med platschefer och centrala chefer.

I denna uppsats som avhandlar affÀrsutveckling i mikro ? och smÄ industriföretag i fragmenterade branscher Àr vÄr undersökningsfrÄga: ?Hur kan en enskild mindre aktör pÄ en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affÀrsutveckla sina affÀrer, stÀrka sin egen position och förbÀttra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ?att skapa förstÄelse samt generera förslag pÄ hur mikro- och smÄföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gÄ tillvÀga för att affÀrsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns Àven tre delsyften, nÀmligen att: kartlÀgga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affÀrsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lÀmpliga affÀrsstrategier för mikro ? och smÄföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara pÄ undersökningsfrÄgan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och tvÄ företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess gÄr till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förÀndringarna med mera.

Ett stort fokus som vÀxt fram i dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan anvÀndas som ett verktyg för styrning av anstÀllda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte frÄn byrÄkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll Àr det nu styrning av individers förestÀllningar och vÀrderingar som stÄr i fokus. Detta Àr en utgÄngspunkt för studien vars syfte Àr att undersöka anstÀlldas upplevelse av kulturen inom en organisation i försÀkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken pÄverkan kulturen inom organisationen har pÄ de anstÀlldas vÀrderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillÀmpats pÄ studien, vilket innebÀr att individers uppfattningar om hur de tÀnker och handlar i deras omgivning Àr centrala.