Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som frÀmst kom att anvÀndas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försÀljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsomrÄden för affÀrsomrÄdet Luna, samt utvÀrdera dessa omrÄdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess dÀr förslag pÄ applikationsomrÄden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes dÀr produktkoncepten utvÀrderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvÀrderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbÀdd för anlÀggning av grÀsmattor. Aktörer och kunder pÄ olika nivÄer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens vÀrde utvÀrderades.

Denna uppsats Àr en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstÄ hur man kan, utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv förstÄ varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige pÄ 1990-talet och det pÄgÄr ett arbete i samhÀllet för att försöka minska detta samhÀllsproblem dÄ huliganismen innebÀr vÄld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig pÄ tio intervjuer med personer som har varit eller Àr aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som anvÀnts Àr hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet Àr analyserat med hjÀlp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.

Sommaren 2004 var jag pÄ besök i Bandhagen i Stockholm. Mellan hyreshusen fann jag tvÄ fantastiska trÀdgÄrdar som uppstÄtt pÄ eget initiativ frÄn nÄgra boende. Efter att min första fascination över att hitta nÄgot sÄ ovÀntat och i denna förstadsmiljö lagt sig, blev jag nyfiken pÄ hur en sÄdan vacker trÀdgÄrd kommit till. Under min utbildningstid har jag i viss mÄn saknat diskussionen om hur man planerar miljöer som svarar mot mÀnniskans behov. Jag sÄg hÀr en möjlighet att försöka mildra denna brist genom mitt examensarbete. Rapporten har tvÄ huvuddelar som kan liknas vid ett tittskÄp och en trampolin. Första delen, tittskÄpet, bestÄr dels av en kort beskrivning av omrÄdet och av utdrag frÄn mina samtal med Siri, Lillian och May-Britt samt fastighetsskötaren Christer.

Studien undersöker huruvida revisionsbyrÄer vid revisionsbyrÄbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande Är, sÄ kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyrÄbyten under Är 2002-2009 i bolag noterade pÄ Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling pÄ revisionsmarknaden har studerats vÀrlden över sedan 1980-talet och har frÀmstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma pÄ grund av deninitiala förlust som uppstÄr det första revisionsÄret. Det finns dÀrmed ökade incitament för enrevisionsbyrÄ att möta bolagets intresse pÄ bekostnad av anvÀndarna av en revision för att erhÄllaframtida intÀkter.

Sedan mitten pÄ 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitÀra insatser i en större omfattning Àn tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö dÀrhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militÀra engagemangetskall öka sÄ att en dubblering av utlandsstyrkans förmÄga Ästadkoms. Under de senaste 25 Ären harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lÄgintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehÄller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för vÄldsutövningen vilket Àven Äterspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

HĂ„llbarhet Ă€r idag ett mycket aktuellt Ă€mne. Det rapporteras nĂ€stan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist pĂ„ ansvar inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och pĂ„tryckningar frĂ„n samhĂ€llet pĂ„ företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhĂ€llet om hĂ„llbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hĂ„llbarhet i en hĂ„llbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags pĂ„verkan och ansvarstagande inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena.Idag Ă€r upprĂ€ttande av hĂ„llbarhetsredovisning ett mĂ„ste för statligt Ă€gda företag, medan det för privata företag fortsatt Ă€r en frivillig redovisningsform.

AnvÀndningen av sociala nÀtverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta har lett till att fler och fler anvÀndare vÀljer att ansluta sig till de sociala nÀtverken. PÄ sociala nÀtverk görs personlig information tillgÀnglig för nÀtverket samt de anvÀndare som deltar i nÀtverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna FacebookanvÀndare Àr om att Facebook samt tredje part har rÀtt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas pÄ nÀtverket i enlighet med Facebooks anvÀndnings villkor. Facebook anvÀndarnas motiv och drivkrafter till att anvÀnda Facebook Àr en viktig del för att ge en komplett bild av anvÀndnings situationen pÄ facebbok.

PÄ senare Är har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhÀllet bör de svenska företagens konkurrenskraft öka bÄde pÄ nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikcentrum har dÀrför skapats i Sverige pÄ senare Är för att komma nÀrmare företagen samt att kunna fÄ lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt fÄ studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikcentrum.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga fenomenet miljöteknikcentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva centrum. Syftet med kartlÀggningen Àr att belysa för- och nackdelar med de utvalda centrumen samt belysa deras drivkrafter.

Intresset bland studenter att gÄ traineeprogram Àr stort och fÄ vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhÄlla denna certifiering. Vi analyserar, utifrÄn aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.VÄr analys utgÄr ifrÄn institutionell teori som i hög grad tar hÀnsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhÄlla legitimitet och stabilitet. Analys har Àven baserats pÄ konceptet standardisering. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har bestÄtt av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett anvÀndarbehov ur studenternas synvinkel, vilket Àr tecken pÄ en rationell myt.

Att vara emotionell intelligent innebÀr att kunna hantera och anpassa kÀnslor till en situation sÄ att det blir ÀndamÄlsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgÄng i arbetslivet bÄde för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse Àr Àn sÄ lÀnge omtvistat men det finns forskare som hÀvdar att den emotionella intelligensen har en positiv pÄverkan pÄ arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan dÀrmed vara nÄgot som utmÀrker effektiva anstÀllda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förstÄelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka kompetenser eller förmÄgor som Àr utmÀrkande för Àr en effektiv anstÀlld samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de lÀrare vi mött under studien anvÀnder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-anvÀndning. Vi har Àven avsett att titta pÄ om dessa lÀrare vill anvÀnda sig mer av IKT i sin undervisning samt Àven i viss mÄn pÄ vilket/vilka sÀtt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan frÄn 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan frÄn 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lÀrande som studien tar avstamp i. De metoder som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer.

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Syftet med studien var att tolka och förstÄ karktÀristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstÄ likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och Àven diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrÄn temana drivkrafter, ledarrollen och attityder frÄn samhÀllet. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailÀndska kvinnor, utifrÄn en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritÀrt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt dÀr det handlade om att vara oberoende frÄn andra mÀnniskor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig Ät.

Med ett förĂ€nderligt klimat kommer vi möta stora pĂ„frestningar och för att anpassa oss till bĂ„de det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. KlimatförĂ€ndringarna kan medföra stora effekter pĂ„ samhĂ€llets funktioner och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa stora pĂ„frestningar pĂ„ samhĂ€llet. I denna uppsats har vi valt att titta nĂ€rmare pĂ„ klimatanpassning pĂ„ kommunal nivĂ„. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förĂ€ndrats över tid.