Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom omrÄdet har försökt faststÀlla en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur tvÄ olika perspektiv, dÀr det första speglar det som en investering som ökar vÀrdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsÀttet förutsÀtter snarare att ett företag Àr lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa tvÄ perspektiv kan CSR-aktiviteter Ä ena sidan betraktas som en nödvÀndighet, Ä den andra som en lyx.Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara pÄ vilken nivÄ i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig?Syfte: Syftet Àr att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvÀndighet eller en lyx, genom att studera nivÄn i CSR-pyramiden.Metod: Studien har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats dÀr befintliga teorier anvÀnts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrÄn ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt med en longitudinell design.

Syfte: Att undersöka ledares tillvÀgagÄngssÀtt och möjligheter att ta tillvara mÄngfalden pÄ arbetsplatsen i form av olika kompetenser, samt att se hur mÄngfaldspolicys pÄ företagen kan utvecklas i framtiden. Problemformulering: Idag rÄder en Àndrad syn pÄ medarbetare. FrÄn att ha setts som utbytbara enheter, ses de idag som ett viktigt konkurrensmedel med olika behov och drivkrafter som kan nyttjas till företagets lönsamhet. Detta stÀller krav pÄ ledaren i form av att kunna gÄ frÄn ett företag dÀr individerna ses som vilken produktionsresurs som helst, till ett företag dÀr man lyfter fram mÄngfalden av individerna och skapar en insikt om att tillvaratagandet och utvecklandet av dessa kan vara förenligt med goda resultat. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med platschefer och centrala chefer.

I denna uppsats som avhandlar affÀrsutveckling i mikro ? och smÄ industriföretag i fragmenterade branscher Àr vÄr undersökningsfrÄga: ?Hur kan en enskild mindre aktör pÄ en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affÀrsutveckla sina affÀrer, stÀrka sin egen position och förbÀttra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ?att skapa förstÄelse samt generera förslag pÄ hur mikro- och smÄföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gÄ tillvÀga för att affÀrsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns Àven tre delsyften, nÀmligen att: kartlÀgga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affÀrsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lÀmpliga affÀrsstrategier för mikro ? och smÄföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara pÄ undersökningsfrÄgan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och tvÄ företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess gÄr till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förÀndringarna med mera.

Ett stort fokus som vÀxt fram i dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan anvÀndas som ett verktyg för styrning av anstÀllda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte frÄn byrÄkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll Àr det nu styrning av individers förestÀllningar och vÀrderingar som stÄr i fokus. Detta Àr en utgÄngspunkt för studien vars syfte Àr att undersöka anstÀlldas upplevelse av kulturen inom en organisation i försÀkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken pÄverkan kulturen inom organisationen har pÄ de anstÀlldas vÀrderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillÀmpats pÄ studien, vilket innebÀr att individers uppfattningar om hur de tÀnker och handlar i deras omgivning Àr centrala.

Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som frÀmst kom att anvÀndas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försÀljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsomrÄden för affÀrsomrÄdet Luna, samt utvÀrdera dessa omrÄdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess dÀr förslag pÄ applikationsomrÄden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes dÀr produktkoncepten utvÀrderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvÀrderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbÀdd för anlÀggning av grÀsmattor. Aktörer och kunder pÄ olika nivÄer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens vÀrde utvÀrderades.

Denna uppsats Àr en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstÄ hur man kan, utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv förstÄ varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige pÄ 1990-talet och det pÄgÄr ett arbete i samhÀllet för att försöka minska detta samhÀllsproblem dÄ huliganismen innebÀr vÄld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig pÄ tio intervjuer med personer som har varit eller Àr aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som anvÀnts Àr hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet Àr analyserat med hjÀlp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.

Sommaren 2004 var jag pÄ besök i Bandhagen i Stockholm. Mellan hyreshusen fann jag tvÄ fantastiska trÀdgÄrdar som uppstÄtt pÄ eget initiativ frÄn nÄgra boende. Efter att min första fascination över att hitta nÄgot sÄ ovÀntat och i denna förstadsmiljö lagt sig, blev jag nyfiken pÄ hur en sÄdan vacker trÀdgÄrd kommit till. Under min utbildningstid har jag i viss mÄn saknat diskussionen om hur man planerar miljöer som svarar mot mÀnniskans behov. Jag sÄg hÀr en möjlighet att försöka mildra denna brist genom mitt examensarbete. Rapporten har tvÄ huvuddelar som kan liknas vid ett tittskÄp och en trampolin. Första delen, tittskÄpet, bestÄr dels av en kort beskrivning av omrÄdet och av utdrag frÄn mina samtal med Siri, Lillian och May-Britt samt fastighetsskötaren Christer.

Studien undersöker huruvida revisionsbyrÄer vid revisionsbyrÄbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande Är, sÄ kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyrÄbyten under Är 2002-2009 i bolag noterade pÄ Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling pÄ revisionsmarknaden har studerats vÀrlden över sedan 1980-talet och har frÀmstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma pÄ grund av deninitiala förlust som uppstÄr det första revisionsÄret. Det finns dÀrmed ökade incitament för enrevisionsbyrÄ att möta bolagets intresse pÄ bekostnad av anvÀndarna av en revision för att erhÄllaframtida intÀkter.

Sedan mitten pÄ 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitÀra insatser i en större omfattning Àn tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö dÀrhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militÀra engagemangetskall öka sÄ att en dubblering av utlandsstyrkans förmÄga Ästadkoms. Under de senaste 25 Ären harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lÄgintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehÄller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för vÄldsutövningen vilket Àven Äterspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

HĂ„llbarhet Ă€r idag ett mycket aktuellt Ă€mne. Det rapporteras nĂ€stan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist pĂ„ ansvar inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och pĂ„tryckningar frĂ„n samhĂ€llet pĂ„ företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhĂ€llet om hĂ„llbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hĂ„llbarhet i en hĂ„llbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags pĂ„verkan och ansvarstagande inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena.Idag Ă€r upprĂ€ttande av hĂ„llbarhetsredovisning ett mĂ„ste för statligt Ă€gda företag, medan det för privata företag fortsatt Ă€r en frivillig redovisningsform.

AnvÀndningen av sociala nÀtverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta har lett till att fler och fler anvÀndare vÀljer att ansluta sig till de sociala nÀtverken. PÄ sociala nÀtverk görs personlig information tillgÀnglig för nÀtverket samt de anvÀndare som deltar i nÀtverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna FacebookanvÀndare Àr om att Facebook samt tredje part har rÀtt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas pÄ nÀtverket i enlighet med Facebooks anvÀndnings villkor. Facebook anvÀndarnas motiv och drivkrafter till att anvÀnda Facebook Àr en viktig del för att ge en komplett bild av anvÀndnings situationen pÄ facebbok.

PÄ senare Är har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhÀllet bör de svenska företagens konkurrenskraft öka bÄde pÄ nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikcentrum har dÀrför skapats i Sverige pÄ senare Är för att komma nÀrmare företagen samt att kunna fÄ lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt fÄ studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikcentrum.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga fenomenet miljöteknikcentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva centrum. Syftet med kartlÀggningen Àr att belysa för- och nackdelar med de utvalda centrumen samt belysa deras drivkrafter.

Intresset bland studenter att gÄ traineeprogram Àr stort och fÄ vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhÄlla denna certifiering. Vi analyserar, utifrÄn aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.VÄr analys utgÄr ifrÄn institutionell teori som i hög grad tar hÀnsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhÄlla legitimitet och stabilitet. Analys har Àven baserats pÄ konceptet standardisering. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har bestÄtt av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett anvÀndarbehov ur studenternas synvinkel, vilket Àr tecken pÄ en rationell myt.