Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning..

This essay aims to examine managers experiences of control at the workplace within the property sector, and how these experiences differ between female and male managers. This study is a qualitative single case study that intends to offer a deeper understanding of a unique case and uses an abductive method approach. The essay is based on two main theories, Foucault?s (2003) theory of control and the gender system of Hirdman (1988, 2001) and is supplemented by previous studies of the modern workplace. The study is based on eighteen semi-structured interviews that aims to capture the participants personal experiences regarding control at the modern workplace, and the norms, surveillance, hierarchies, and self-discipline that make up this control.

Titel: Motivation. En studie av motivationsfaktorer tillämpade på volontärer Författare:Ronny Adolfson, Patrik Gran och Axel Lindblom Handledare: Christer Eldh och Ola Thufvesson Syfte:Syftet med denna uppsat's är att undersöka vilka faktorer som motiverar volontärer och om dessa kan förklara's med klassisk motivationsteori. Vi vill få ökad kunskap om vilka drivkrafter det är som motiverar volontärer att prestera utan att få någon nämnvärd ersättning. Frågeställningar: Är klassisk motivationsteori tillämpbar på volontärer?Vad karaktäriserar volontären's motivationsfaktorer? Metod: Vi har använt os's av en kvalitativ metod och där foku's har lagt's på intervjuer och artiklar.

Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.Capgemini är ett globalt IT tjänsteleverantörsbolag som idag producerar en stor del av sina IT tjänster i Indien. Men bara en liten del av deras produktion i Indien riktar sig mot den svenska marknaden. Capgemini undrar vad det beror på. Uppsatsen syfte blir därav att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att belysa den lokala konstruktionen av motivation. Vi vill mer specifikt belysa skillnader mellan hur motivation kommer till uttryck i olika omgivningar. Utifrån detta har vi skapat en modell som bygger på två parametrar kunskapskrav och karriärmöjligheter. Vi har sedan utgått från dessa när vi strukturerat vårt empiriska urval. Primärdatan är ett urval av 12 respondenter från både privat och offentlig sektor.

Frågan hur ett företags resultat skall fördelas mellan ägare och övriga intressenter ger ofta upphov till diskussion. Bertmar & Molin (1977) konstaterar denna motsättning. Företagets investeringsplaner, såväl som likviditet och kapitalbehov, framhävs som inflytelserika faktorer för dess utdelning. D´Souza & Saxena (1996) understryker vidare ägarstrukturens inverkan på utdelningen. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera och beskriva viktiga faktorer som påverkar utdelningen i ett företag där ägandet är statligt.

Det har aldrig funnits så mycket kunskap och vetenskap på de svenska universiteten som idag. Dock når inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer är fundamentalt för ett innovationsutbyte och därmed är kontaktytorna mellan universiteten och näringslivet kritiska för att sprida kunskap däremellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriärer och konflikter som finns i denna relation. Företrädare för åtta företag har intervjuats och därefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt.Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner.

Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem omderas syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgruppbestår av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är attundersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass litenutsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensramsom legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), GiseleAsplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003),Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunktoch har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen ide olika individernas berättelser.Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då deförknippar begreppet till något negativt.

 Uppsatsen behandlar miljöcertifikatet ISO 14001:s inverkan på de svenska trafikhuvudmännens miljöarbete. Certifikatet är en internationell standard som intygar att ledningssystemet uppfyller vissa krav samt att rutinerna ständigt utvecklas. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur det går till när ett ISO 14001-certifikat utfärdas och vilka drivkrafter som finns för att skaffa certifikatet. Vi utför även en enklare jämförelse för att undersöka eventuella skillnader i miljöresultaten mellan certifierade lokaltrafikföretag och icke-certifierade. Studien är utförd med hjälp av sekundära källor, en enkätundersökning samt en intervju med en representant från Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Production requires the input of capital and labour. Hence, economic growth can be assumed to follow from increased levels of these two factors. Policies aimed at increasing production may consequently successfully be focused on facilitating the accumulation of capital and labour. However, even when an economy has managed to reach the same quantities of input factors as a more prosperous neighbour, the level of the production might still differ. The explanation of this lies in what economists refers to as expression embracing the characteristics of the input factors and the conditions in which they operate.In this thesis a calculation of total factor productivity is carried out, using existing data on the Swedish FA-regions between 1990 and 2005 and the method the economist Robert Solow in the 1950?s.

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen.

I denna studie kommer vi att forska om entreprenörskap. Vi går igenom vad som kännetecknar en entreprenör och vad som skiljer en entreprenör från en vanlig företagare. Olika entreprenörer skapar olika produkter i olika branscher. Vi har avgränsat oss till de mest framgångsrika entreprenörerna för att se vad som krävs för att bli en framgångsrik entreprenör. Det är personligheten bakom företaget som har idéerna och driver företaget framåt. Vi kommer att studera denne framgångsrike entreprenörens drivkrafter, egenskaper och psykologi. Vidare kommer vi att använda teori om entreprenören och jämföra det med vår empiri.

I detta arbete redovisas en fallstudie från Nynäshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att närma sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbättrad infrastruktur. I sin målsättning att attrahera intressegrupper har olika områden identifierats som viktiga. Ett av dessa områden är kultur. Processen startade med ett initiativ från en invånare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstånd.