Sök:

Sökresultat:

3398 Uppsatser om Entreprenörens egenskaper - Sida 38 av 227

"MÄnga tror att det Àr knepiga personer som mobbas men det Àr tvÀrtom" : En diskursanalytisk studie om den medialt konstruerade bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet

Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade pÄ sin arbetsplats. För det mesta Àr det en överordnad som Àr förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas Àr att det innebÀr stora konsekvenser för hÀlsan, och det Àr inte ovanligt att de slÄs ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebÀr ocksÄ stora ekonomiska kostnader för organisationen dÀr den sker och för samhÀllet i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.

UtvÀrdering av inköpsprocessen vid 3D- och BIM- projektering

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

ByrÄkratins tidsÄlder: byrÄkratisering och fredsprocesser i den westfaliska vÀrldsordningen

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Vem anstÀlls?: vad arbetsgivarna anser Àr betydelsefullt hos de arbetssökande

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

Mental trÀning och gruppdynamik : Vad har trÀnare för syn och hur gÄr de tillvÀga?

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte har varit att ta reda pÄ vad idrottstrÀnare har för syn pÄ mental trÀning och gruppdynamik. Vi ville Àven ta reda pÄ vad de aktiva anser vara viktiga egenskaper samt vad de har upplevt som negativa egenskaper hos sina trÀnare nÀr det gÀller mental trÀning och gruppdynamik.Vilken syn har de intervjuade trÀnarna pÄ gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ gruppdynamik?Hur gÄr trÀnare tillvÀga för att frÀmja en bra gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade trÀnarna inom pÄ mental trÀning?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ mental trÀning?Hur kan trÀnare gÄ tillvÀga för att hjÀlpa sina aktiva med mental trÀning?MetodVÄr förundersökning innan huvudstudien bestod av en enkÀt, en intervju och en genomgÄng av litteratur. DÀrefter har vi valt att intervjua Ätta personer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. För att dels fÄ ett sÄ brett material, dels fÄ med sÄ mycket av de intervjuades aspekter av omrÄdet anvÀndes öppna frÄgor i intervjuerna.

Avfall frÄn rivning, renovering och ombyggnad

Avfall frÄn rivning, ombyggnad och renovering innehÄller mÄnga miljö- och hÀlsostörande Àmnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel Àr avfall som innehÄller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gÀller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som fÄr hantera och transportera. Det avfall som inte rÀknas som farligt bestÄr inte alltid av ofarligt material som kan ÄteranvÀndas eller Ätervinnas.

TrÄdlöst vibrationsmÀtningssystem

I detta exjobb har en trÄdlös enhet för vibrationsmÀtning pÄ maskiner konstruerats. Arbetet har gÀllt bÄde hÄrdvara ochmjukvara. I arbetet ingÄr bland annat implementering av olika digitala filter i den mikrokontroller som valts ochframtagning och implementering av ett kommunikationsprotokoll för trÄdlös kommunikation. Resultatet har blivit att enkomplett fungerande prototyp pÄ en mÀtenhet med lovande egenskaper kunnat tas fram..

Den moderna rena?ssansma?nniskan? : om ko?rdirigentens olika roller

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Internetbutik och fysisk butik - En studie av konsumenters upplevelser i köpprocessen

Problem:Idag konkurrerar Internethandeln alltmer med den traditionella handeln. Företagen mÄste söka efter nya konkurrensmedel. MÄnga företag försöker styra över sina konsumenter. HÀr ser vi ett problem dÄ konsumenters önskemÄl lÄngt ifrÄn alltid stÀmmer överens med företagens strategier. En möjlighet att öka företagets förstÄelse för kundens önskemÄl och förbÀttra sina strategier Àr att studera konsumenternas beteende.

Hur leds en organisation pÄ distans? : En intervjustudie med ledare inom laboratoriemedicin.

I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

Ledarskap inom bankvÀsendet : En kvalitativ undersökning i form av fem semistrukturerade intervjuer med chefer frÄn olika banker i Uppsala och Enköping

Idag Àr det mÄnga som ifrÄgasÀtter det seniora ledarskapet i bankvÀsendet; frÄgan debatteras flitigt i media och engagerar mÄnga. DÀrför Àr syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankvÀsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

EN KINESISK ROBOT En C-uppsats om artificiell intelligens, med utgÄngspunkt i Det kinesiska rummet ? ett argument av John R. Searle

Idag Àr det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstÄr eller pÄ ett eller annat sÀtt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tÀnka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hÀlft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likstÀllas med mÀnniskors mentala tillstÄnd och dÀrför anvÀndas för att förklara dessa. Ett sÄdant pÄstÄende förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

FrÀsning av laxkilar till vÄgkraftverk med anvÀndning av industrirobot

I den hÀr rapporten utreds möjligheten att frÀsa laxkilar av konstruktionsstÄl, enkomponent som ingÄr i de vÄgkraftgeneratorer som utvecklas vid Uppsala universitet,genom att anvÀnda en industrirobot. Denna anvÀndning av robotar inom bearbetningskiljer sig frÄn den konventionella genom att roboten hÀr genom helabearbetningsmomentet hÄller det bearbetade stycket. Den vanliga anvÀndningen avrobotar inom bearbetning Àr att roboten anvÀnds för att plocka stycket i och ur enbearbetningsmaskin. Genom att istÀllet lÄta roboten hÄlla stycket genom helabearbetningen kan dess flexibilitet utnyttjas.Rapporten presenterar resultat av den anvÀnda robotens uppmÀtta egenskaper samtpraktiska tester av frÀsning. Ett antal laxkilar har tillverkats med metoden och utifrÄnanalyser av dessa har en kvalitetsmÀssigt och produktivitetsmÀssigt utvÀrdering avmetoden gjorts.Ett robotverktyg för att hÄlla Àmnet som ska bearbetas har designats och en prototyp avverktyget har tillverkats.

Bottenaska som drÀneringsskikt vid sluttÀckning av deponier

Under det senaste decenniet har en skÀrpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strÀngare lagstiftningen Àr att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som stÀlls och dÀrmed mÄste de stÀngas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttÀckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sÀtt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser Àr att ÄteranvÀnda restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan anvÀndas som konstruktionsmaterial vid sluttÀckning av deponier Àr bottenaska och en tÀnkbar applikation Àr som drÀneringsskikt.

Behöver grisarna mer strömedel? : en granskning av grisarnas behov och svensk lagstiftning

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->