Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjÀlpmedel kunde öka intresset för elever med lÀs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de fÄ en ökad kunskap i det engelska Àmnet? Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp pÄ Ätta elever. Jag ville fÄ en större kunskap nÀr det gÀller utnyttjandet av hjÀlpmedel pÄ datorn för engelskkursen. DÀrför gjordes en generell undersökning pÄ hela skolan genom en enkÀt i början av praktiken.

Denna uppsats behandlar engelska som frÀmmande sprÄk och vilken roll genus kan spela för elevers lÀrande av sprÄket. Genom observationer och enkÀter i Är 5 och Är 6 har vi undersökt hur aktiva eleverna Àr under lektionsförloppen och vilken instÀllning de har till engelska som Àmne. Undersökningen visar att pojkar och flickor har skilda intressen och detta kan pÄverka sprÄkinlÀrningen. Pojkarna tog överlag större plats i klassrummet Àn flickorna gjorde. Pojkarna var mer aktiva under talövningarna medan flickorna var mer koncentrerade vid sjÀlvstÀndigt arbete och fokuserade pÄ lÀrandet.

Barn lĂ€r sig mer och mer engelska utanför skolan genom populĂ€rkultur. Syftet meddenna studie Ă€r att undersöka hur populĂ€rkulturen förekommer i lĂ€romedel i engelskaoch pĂ„ vilket sĂ€tt den förekommer. Även bakomliggande faktorer som Lpo94 ochLgr11 jĂ€mförs i analysen. PopulĂ€rkulturens roll i skolan har förĂ€ndrats genom Ă„ren ochdet Ă€r en central utgĂ„ngspunkt i studien. Även hur populĂ€rkulturen kan anvĂ€ndas inomandrasprĂ„ksinlĂ€rningen samt som motivation Ă€r andra utgĂ„ngspunkter.

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förstÄelse för lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt vid betygsÀttning och bedömning av Engelska pÄ gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lÀrarna anvÀnder vid betygsÀttning: ?principen att utgÄ frÄn kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att vÀrna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lÀrarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssÀttningen, men att hÀlften av lÀrarna i undantagsfall anvÀnder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar elevers motivation i Àmnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i sÄ fall vilka, betrÀffande motivation pÄ teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr en enkÀtstudie. EnkÀten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever lÀser pÄ teoretiskt program och 92 elever pÄ praktiskt program. De elever som gÄr pÄ det teoretiska programmet lÀser pÄ teknik programmet medan de som gÄr praktiskt program lÀser pÄ byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program Àr att de lÀser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla lÀroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingÄr alltsÄ i Gy11 som Àr den reformerade lÀroplanen som infördes hösten 2011.          Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och dÄ denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv pÄ motivation anvÀnts.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

Uppsatsens syfte Àr att klargöra vad principen novus actus interveniens innebÀr. Principen kan möjliggöra att det skadestÄndsrÀttsliga ansvaret begrÀnsas och upphÀvs för den initiala skadevÄllaren, om en utomstÄende tredje man medverkar eller orsakar en skadas intrÀffande. Med hjÀlp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som intrÀffat. En skada som orsakas av extraordinÀra naturhÀndelser eller av den skadelidande sjÀlv kan ocksÄ medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det rÄder oklarheter om principen utgör gÀllande rÀtt i Sverige och dÀrmed jÀmförs rÀttslÀget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadestÄndsrÀtten.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

I denna studie vill vi undersöka hur lÀrare i Àmnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram pÄ gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lÀrare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 pÄ bÄda programkategorierna under pÄgÄende lÀsÄr. Vi har undersökt lÀrarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehÄllet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lÀrarnas val av stoff var till olika grad pÄverkat av program och examensmÄl, för vissa av informanterna var det en sjÀlvklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansÄg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? frÄn programmens kÀrna genom att vÀlja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nÀra samarbete med yrkeslÀrare som ansÄgs vara viktigt för en lyckad Àmnesintegrering pÄ yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmÀnhet krÀvde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner pÄ dessa program vara mycket mer krÀvande för lÀrarna..

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, dÀr danska skolklasser fÄr veckolÄnga sprÄkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir dÀr möjligt genom att Àven utnyttja andra sÀtt att kommunicera, Àn det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen pÄ English House bÄde till sprÄkforskningen, och till de vanligaste sprÄkinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan. Att sprÄk handlar om kommunikation mellan mÀnniskor Àr naturligt pÄ English House. Metoderna som anvÀnds Àr mÄnga, för att passa sÄ mÄnga som möjligt, och stimulerasÄ mÄnga sinnen det gÄr.

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jÀmförande analys mellan nÄgra religionslÀrares syn pÄ sitt Àmne och dess utformning i Sverige och England - vilket Àr bidrag till forskning om hur lÀrare ser pÄ sitt undervisningsÀmne som Àr ett relativt outforskat fÀlt. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslÀrare, tvÄ i vardera land. FrÄgestÀllningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mÄngkultur och integration, kristendomens roll, upplÀgg av Àmnet och motivet till detta sÄvÀl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lÀrarna synsÀtt. Resultatet utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna var att lÀrarna ansÄg att förstÄelse och andlig utveckling Àr de frÀmsta syftena med Àmnet, dÀr den andliga utvecklingen Àr mer framtrÀdande hos de engelska lÀrarna. LÀrarna ansÄg att Àmnet hade en betydande roll att spela i frÄga om integration och det mÄngkulturella samhÀllet.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilket stöd det finns för sprÄkminoritetselever, dvs elever i USA som inte har engelskan som modersmÄl, i de amerikanske klassrummen. Jag intervjuade fem amerikanska lÀrare i Atlanta. Jag ville ta reda pÄ hur medvetna dessa lÀrare Àr om de speciella behov sprÄkminoritetselever har. De fem intervjuade lÀrarna kÀnde till grundlÀggande ideer om att undervisa sprÄkminoritetselever i sina klassrum men ingen av dem hade lÀst om det under sin utbildning. Undersökningen indikerar att andra sprÄk Àn engelska inte har sÄ stor betydelse i skolor i Atlanta och att lÀrare inte fÄr tillrÀckligt med undervisning om sprÄkminoritetselever.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om det nationella provet i engelska, samt hur dessa lÀrare arbetar med provet för att kunna hjÀlpa eleverna att nÄ sina kursmÄl. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ dÄ vi intervjuat fyra lÀrare i engelska pÄ en högstadieskola. IntervjufrÄgorna har innefattat allt frÄn hur lÀrare arbetar med det nationella provet och hur de ser pÄ provet, till hur mÄlen med det nationella provet uppfylls. Resultatet av undersökningen Àr att det nationella provet underlÀttar lÀrarnas arbete. LÀrarna anser Àven att provet fungerar som ett bra stöd dÄ de ska betygsÀtta eleverna.