Syftet med vÄr studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀr in ett nytt och frÀmmande sprÄk som engelska. Studien syftar Àven till att belysa skillnaden mellan inlÀrningen av engelska hos en elev i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hos en elev utan lÀs- och skrivsvÄrigheter. LitteraturgenomgÄngen ger en bakgrund och en förstÄelse av problemomrÄdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lÀrare och specialpedagoger som Àr vÀl insatta i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur sprÄkinlÀrning gÄr till för elever i och utan dessa svÄrigheter.Resultatet av studien visar att det Àr mycket svÄrt för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter att lÀra in ett nytt och frÀmmande sprÄk. Dessa elever behöver dÀrför en anpassad undervisning dÀr deras behov och förutsÀttningar tas i beaktning. TillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel, som exempelvis datorn, Àr av stor vikt vid dessa elevers inlÀrning.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, tvÄ samtal pÄ engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första frÀmmandesprÄk. Fokus ligger pÄ form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa tvÄ samtal, d.v.s. repetition av vad nÄgon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal pÄ modersmÄlet har man funnit att repetitionen har mÄnga funktioner pÄ sÄvÀl ett innehÄllsmÀssigt som ett socialt plan. Genom att anvÀnda sig av olika typer av repetitioner förhÄller sig samtalaren till bÄde Àmnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. OcksÄ inom andrasprÄksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har dÀr funnits anta vissa former beroende pÄ om de anvÀnds av inlÀrarna sjÀlva eller de mer sprÄkligt kompetenta infödda talarna.

Denna studie genomfördes genom ettsprÄksociologiskt perspektiv som bland annat studerar sprÄk i ett socialtperspektiv. Tankar till studien grundades sig i att det verkar rÄda en hel delengelska lÄnord i svenskan och det finns delade meningar om hur pass mycket detpÄverkar det svenska sprÄket och hotar det. I ?MÄl i mun-handlingsplan för det svenska sprÄket? menar man att detska rÀcka med svenska men trots det verkar de engelska lÄnorden fÄ en alltstörre plats i det svenska sprÄket. Denna studie syftade dÀrför att undersökavilka allmÀnna attityder 10 stycken informanter har till engelska lÄnord.StrÀvan var Àven att undersöka hur pass medveten vi Àr i anvÀndandet av lÄnordsamt om dÀr fanns vissa lÄnord som föredras.

Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀrare och elever som anvÀnder sig av CD-rom-baserade lÀromedel i undervisningen, anser att denna undervisningsform motiverar eleverna till att lÀra sig. För att kunna uppfylla syftet har vi gjort observationer och semistrukturerade intervjuer. Det var en personlig intervju med en lÀrare och tvÄ gruppdiskussioner med totalt Ätta elever ur en mellanstadieklass. Klassen anvÀnde sig av CD-rombaserad undervisning i Àmnet engelska. Observationen gav hjÀlp att utforma intervjufrÄgorna och möjlighet att jÀmföra det vi observerade med svaren vi fick under intervjuerna.

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

Tyskar reser mest i vÀrlden. I Sverige Àr Tyskland en av de största mÄlmarknaderna. Genom globaliseringen har sprÄk och kommunikation fÄtt en viktig roll i samhÀllet, vilket ökar kravet pÄ kommunikation. Inom turismbranschen anvÀnds engelska som det frÀmsta kommunikationssprÄket. DÄ inte alla behÀrskar engelska, kan sprÄk innebÀra kommunikationsproblem.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfÀr av aktivitet och lÀrande.För att undersöka ovanstÄende syfte har vi anvÀnt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lÀrare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lÀrare observerades vid tvÄ tillfÀllen.I vÄra resultat framkommer det att lÀrarna i undersökningen anvÀnder sig frÀmst av förfrÄgan som verbala yttringar i sin undervisning, tÀtt följt av befallningar. LÀrarna anvÀnder sig av ett kroppssprÄk som Àr starkt..

Syftet med mitt examensarbete Ă€r att klarlĂ€gga vad lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgĂ„ng tar jag upp lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i allmĂ€nhet. Detta för att ge en god bakgrund och förstĂ„else för problemet nĂ€r sedan fokuseringen pĂ„ engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begrĂ€nsa mig till de frĂ€msta och mest belysande inriktningarna inom omrĂ„det. Ämnen som behandlas Ă€r orskaer, kĂ€nnetecken och Ă„tgĂ€rder.

Det hÀr examensarbetet handlar om att motivera elever att lÀra sig engelska och hur man som lÀrare kan arbeta i grundskolan för att bÄde starka och svaga elever ska vilja och kunna lÀra sig engelska. Arbetet bestÄr av en studie av Donya Feuers Shakespeareprojekt i Stockholm, en litteraturstudie och en undersökning gjord i en sjÀtteklass. Undersökningen bestÄr av ett försök att genomföra en serie lektioner i Donya Feuers anda samt en utvÀrdering. Studien visar att det Àr viktigt att motivera elever sÄ att de ska finna det meningsfullt att lÀra sig och att det gÄr att genomföra delar av Shakespeareprojektet i en klass av en lÀrare..

I vÄrt examensarbete har vi genusgranskat tvÄ lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och anvÀnds i steg 1 i franska och den andra heter Give ?n? Take: Reader och anvÀnds i engelska kurs A pÄ yrkesprogrammen. FrÄgan vi har stÀllt oss Àr hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i bÄde bild och text i lÀroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen.Vi har kommit fram till att lÀroböckerna bevarar den traditionella begrÀnsningen som finns pÄ grund av kön dÀr mannen framhÄlls pÄ bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte Àr lika mycket vÀrda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framstÀlls kvinnan som mer emotionell Àn rationell och mannen saknar till stor del kÀnsloregister.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Uppsatsen behandlar översÀttningen av engelska indefinita nominalfraser med obestÀmd artikel till svenska i ett egenöversatt material samt tre omrÄden i den specifika kÀlltexten som vÄllade sÀrskilda problem vid översÀttningen. KÀlltexten Àr Denis Aveys sjÀlvbiografi "The man who broke into Auschwitz"..

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska Är nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet Àr att genom enkÀtundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har pÄ elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer pÄ ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik frÄn Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det gÄr att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser sÄsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgÄr att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag Àr dÄlig.  .

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolÀmnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare Àr examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lÀra sig de olika Àmnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lÀra sig. Studien genomförs med hjÀlp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, dÀr vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med Àmnet bild enligt eleverna Àr att ha roligt i skolan, göra nÄgot icke teoretiskt samt att bild som skolÀmne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med Àmnet engelska Àr enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.