This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-WĂŒrttemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum.

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med sju pedagoger frÄn Norrbottens lÀn för att undersöka IKT:s roll i undervisningen, framförallt i Àmnet Engelska i Är 4-6. Vi ville Àven skaffa oss en uppfattning kring pedagogernas tankar, kunskaper och Äsikter om IKT i undervisning generellt.Studien visar att IKT-anvÀndningen frÀmst sker i NO- och SO-Àmnena medan anvÀndningen i engelskÀmnet inte Àr lika frekvent. I engelskundervisningen upplevs IKT Àven vara ett stöd och en förstÀrkning för majoriteten av pedagogerna. Alla tillfrÄgade lÀrare anvÀnder fÀrdigtryckta lÀromedel som en bas i engelskundervisningen, vilket pÄvisar att lÀroböcker fortfarande har en stor plats i det Àmnet. Vidare visar denna studie att fÄ lÀrare har Àmnesutbildning i Engelska och kompetenser i IKT, vilket Àr tvÄ viktiga faktorer för att skapa en varierad undervisning.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i förskoleklass till och med Är 3 pÄ tre skolor i Mellansverige, fördelat pÄ en kommunal skola och tvÄ friskolor, ser pÄ undervisning i det engelska sprÄket, hur de vÀljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill Àven ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med inlÀrning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper Àr tillrÀckliga för att undervisa i Àmnet.Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkÀter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkÀtfrÄgor med intervjuer har gett oss möjlighet att fÄ en djupare förstÄelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnÄ det syfte vi har med undersökningen.Svaren vi erhÄllit i vÄr undersökning Àr spridda men informanterna Àr i stort sett överens om att beslut som berör i vilken Ärskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen dÀr skolan finns och att informanterna rÀttar sig efter detta. De Àr inte heller av Äsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de sjÀlva fick vÀlja.

The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers? way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmÄga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktÀr har som syfte att synliggöra hur sjÀlvbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmÄga i engelska för grundskolans senare Är genom att besvara hur vÀl elevernas förmÄga att bedöma sina egna texter pÄ engelska utvecklas samt hur kvalitén pÄ elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med sjÀlvbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen bestÄr av elevskrivna texter, deras sjÀlvbedömningar samt lÀrarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur vÀl eleverna har kunnat göra en pÄlitlig sjÀlvbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att dÀrefter diskuteras och analyseras. Jag har dÄ utgÄtt frÄn att lÀrarens bedömning Àr den mest trovÀrdiga.

In this paper two translators of Natsume Soseki's "Botchan" by Matt Treyvaud (2009) and Joel R. Cohn (2005) are compared with each other and with the original. Yoko Hasegawa's "The Routledge Course in Japanese Translation" (2012), Peter Newmark's "A Textbook of Translation" (1988) and "Approaches to Translation (1981) are used as the methodological foundation. Kyoko Omori's paper "Problems in English translations of Japanese literature: A study of Natsume Omori's "Botchan" and "Kokoro" (1996)" was used when choosing which old-fashioned language that lies the closest to that of the original, but fails to convey much of the humour; while Treyvaud's translation conveys the humorous tones of the original but has made frequent mistakes not agreed upon as the correct way of translating into English..

Flickor har under de senaste decennierna presterat bÀttre Àn pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbÀttrats skall naturligtvis ses som en framgÄng; samtidigt mÄstelikvÀrdigheten och jÀmstÀlldheten i skolan vÀrnas och pojkarnas sÀmre resultat tas pÄ allvar. HÀrhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa Àr att just stödja enlikvÀrdig bedömning och betygssÀttning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utstrÀckning Àn pojkar fÄr ett högre kursbetyg jÀmfört med det betyg de fick pÄ detnationella provet i samma kurs. För Àmnet engelska i gymnasiet sÄ gÀller Àven samma negativaförhÄllande för pojkarna nÀr det gÀller avvikelse som ger ett lÀgre kursbetyg Àn provbetyg, det villsÀga pojkar fÄr i högre utstrÀckning Àn flickor ett lÀgre kursbetyg jÀmfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika frÄn provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser Àr kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frÄgor har en mindre kvalitativ studie genomförts dÀr fyra engelskalÀrare pÄgymnasiet har intervjuats.

Synen pÄ grammatik har förÀndrats mycket över tid och debatteras Àn idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av sprÄkundervisning har vi valt att med hjÀlp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i tvÄ nyutkomna lÀromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och stÀlla dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andrasprÄkslÀrande pekar pÄ. NÄgra viktiga faktorer som nÀmns i forskning och styrdokument kring sprÄkinlÀrning innefattar kommunikativa mÄl, elevers behov och förutsÀttningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt nÀr det gÀller sprÄkinlÀrning, i synnerhet av grammatikmoment..

 Denna studie observerar kodvÀxlingen hos tre gymnasielÀrare i engelska. Syftet med studien Àr att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklÀrares kodvÀxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker ocksÄ möjliga orsaker till lÀrarnas kodvÀxling. I denna undersökning gÄr det att finna kopplingar mellan frekvensen av lÀrares kodvÀxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lÀrarnas kodvÀxling nÀr de försöker hjÀlpa eleverna i deras enskilda arbete.

Denna studie undersöker högstadielÀrares uppfattningar om det nationella Àmnesprovet i engelska i Ärskurs 9 och hur de anser att provet pÄverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet bestÄr av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielÀrare under hösten 2012 samt vÄren 2013. Studien har fokuserat pÄ tre omrÄden: hur provet anvÀnds formativt och summativt av lÀrarna, hur stor inverkan provbetyget har pÄ elevernas slutbetyg och vilken betygsÀttningsmodell som lÀrarna anvÀnder sig av.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lÀrarna.Den analytiska betygsÀttningsmodellen var mest framtrÀdande i lÀrarnas resonemang; förmÄgor i kursplanemÄl och betygskriterier lyftes fram av de flesta lÀrarna som det viktigaste i deras betygsÀttning.LÀrarna var inte eniga i huruvida provbetyget bÄde kunde höja och sÀnka elevernas betyg. NÀr övrigt betygsunderlag var otillrÀckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.NÄgra av lÀrarna uttryckte att pÄtryckningar frÄn huvudmÀn förekommit för att fÄ lÀrarna att sÀtta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Den hÀr uppsatsen presenterar en fÀltstudie som undersöker sprÄkpolicy i en engelsksprÄkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan Àr officiellt sett engelsksprÄkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet pÄ engelska. Dock agerar inte personalen som sprÄkpoliser i de fall dÄ barn och förÀldrar talar andra sprÄk Àn just engelska. Barnen pÄ förskolan samt deras förÀldrar bidrar till en tvÄsprÄkig miljö nÀr de talar svenska i synnerhet och Àven andra modersmÄl sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de tvÄ olika sprÄken som förekommer mest pÄ förskolan, det vill sÀga svenska och engelska. De barn som Àr engelskdominanta tenderar att kodvÀxla mindre Àn de svenskdominanta.

Visby is a city that at first glance is of medieval origins. The popular image of scientists today is that the city was formed in the Middle Ages. According to some of the researchers Visby was formed during the Viking Age, it is based on the basis that the area has been used for a long period. Urban development in the Nordic countries is complex and there are different opinions as to why the Nordic cities emerge. It is important to shed light on the underlying process on why cities are emerging to provide clarity as to why Visby city is emerging.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka pÄverkansfaktorer som blir synliga i lÀrares resonemang kring bedömning av lÀsförstÄelse i engelska. De pÄverkansfaktorer som ligger i fokus i studien Àr de tankestilar som förs ut till lÀrare via lÀroplan och nationella prov, men Àven andra pÄverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar Àven till att undersöka hur lÀrarna förhÄller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att det inom institutioner finns tankestilar som styr mÀnniskors sÀtt att handla. De som styrs av samma tankestil ingÄr i ett tankekollektiv.

Den hÀr uppsatsen presenterar en fÀltstudie som undersöker sprÄkpolicy i en engelsksprÄkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan Àr officiellt sett engelsksprÄkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet pÄ engelska. Dock agerar inte personalen som sprÄkpoliser i de fall dÄ barn och förÀldrar talar andra sprÄk Àn just engelska. Barnen pÄ förskolan samt deras förÀldrar bidrar till en tvÄsprÄkig miljö nÀr de talar svenska i synnerhet och Àven andra modersmÄl sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de tvÄ olika sprÄken som förekommer mest pÄ förskolan, det vill sÀga svenska och engelska. De barn som Àr engelskdominanta tenderar att kodvÀxla mindre Àn de svenskdominanta.