En produkt lever inte för alltid. Behovet av ständig förnyelse försvinner aldrig. Många produkter misslyckas på grund av att säljaren inte förstår målmarknadens köpbeteende. Syftet med denna uppsats var att skapa en förståelse för vad som påverkar företags vilja att köpa nya produkter. För att nå detta syfte skickade vi ut 200 enkäter till utvalda företag i Sverige.

Idag konsumerar vi mer el än någonsin och en stor del av detta kan skyllas på ökad teknikanvändning, men också i många fall ovanor och okunskap. En stor del av ett hushålls elkonsumption kan idag minskas helt genom miljösmarta val i hemmet. Spelifiering är användandet av spelelement i miljöer där spel i vanliga fall inte förekommer, detta begrepp har på senare år vuxit sig mycket stort och spås ha en stor påverkan på framtiden. Denna studie syftar till att ta reda på och undersöka hur spelifiering påverkar en användares energivanor och kunskapsnivå till det bättre. Vilken typ av spelifiering är mest effektiv och hur ska detta implementeras för att bäst påverka en användare. Vi skapade därför en applikation med utvalda spelelement för att se om vi kunde påverka användarnas beteenden, vanor, attityd och medvetenhet kring elkonsumption under två veckor. Resultatet visar tydliga indikationer på att en förändring i beteende är långt ifrån omöjlig. Samtidigt ser vi vikten av att vara väldigt noggrann när det gäller implementering av spelifiering då det snabbt kan få kraftiga konsekvenser på motivation vid överanvändande. .

Proejktet har syftat till att utveckla en gemensam design för ett antal produkter som ett företag tillverkar. Proukterna är olika hjälpmedel som är till för att påminna användaren om olika saker i hemmet, så som spisen, kaffebryggaren och ytterdörren. För att hitta en röd tråd som alla produkter kan anta har olika koncept utvecklats och som sedan har utvärderats med hjälp av olika produktutvecklingsverktyg..

Bakgrund: Efter att ha studerat diverse litteratur, artiklar och avhandlingar som berörprissättning av nya produkter, kan det konstateras att det finns en del forskning som handlarom prissättning. I och med detta väcktes intresse att studera hur olika företag går tillväga föratt ta fram ett målpris på sina nya produkter. Prissättning av nya produkter har emellertid intefått lika stort utrymme i litteraturen då informationen som ges, snarare handlar omprissättning i allmänhet och ger mindre vägledning om hur priset ska sättas på nya produkter.Vidare är prissättning vid produktlanseringar intressant att undersöka då prissättning är enviktig del av lanseringen. Dessutom är området engagerande, då litteraturen pekar på attprissättningen är behäftad med många utmaningar och svårigheter samt att valet av pris kanpåverkas av dess syfte.Syfte: Kartlägga hur fyra företag inom verkstadsindustrin arbetar med prissättning vidlansering av nya produkter, det vill säga beskriva vilka aspekter de väljer att basera priset påoch varför.Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där fyra företag har studerats, med målet att tareda på hur de går tillväga vid prissättning av nya produkter. Enbart fyra företag valdes, dåundersökningen hade för avsikt att göra en djupgående studie, för att få en störrehelhetsförståelse med hänsyn till tid och resurser.

Nära hälften av Sveriges befolkning är idag fet eller överviktig. Att vikten ökar beror på att energiintaget överstiger energiutgifterna vilket leder till att kroppen lagrar in överskottet som fett. Orsakerna till detta överskott kan vara många men felaktiga kostvanor och fysisk inaktivitet är stora problem. Kopplat till den stora utbredningen av fetma och övervikt pågår en ständig utveckling av fetmabehandlingar samtidigt som industrin för viktminskningsprodukter blomstrar. En metod som används i viktminskningssyfte är lågkaloridieter och dessa finns i två olika varianter, very low calorie diet (VLCD) och low calorie diet (LCD).

Projektet har handlat om hur man skapar produkter som uppmanar till långvarig användning, med syftet att påverka människors konsumtionsvanor samt förhållningssätt till sina produkter. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning fanns att produkter med affektionsvärde var det som användaren värderade högst, det var också detta värde som var svårast för en designer att påverka. Olika principer för hur affektionsvärde kan uppstå mellan en användare och dess produkt lokaliserades, dessa låg sedan till grund för den kreativa processen. Där försökte olika av dessa principer gestaltas i produkter. Resultatet blev möbelkollektionen Wither&Blossom bestående av ett matbord och en pall.

Allmänheten har en stor efterfrågan av produkter inom området för hemautomation. Den senaste bluetoothstandarden Bluetooth Low Energy skapar nya möjligheter för intressanta produkter som underlättar vardagen. Lösningar som IR och Wi-Fi ger inte de förutsättningar som krävs för att på ett energisnålt och praktiskt sätt erbjuda sådana produkter, något som Bluetooth Low Energy gör. I denna rapport diskuteras standarden i syfte att redogöra för hur den kan användas för att automatisera ett hem.För detta examensarbete implementerades en strömbrytarprototyp och en iOS-applikation, vilka användes för att unders öka och påvisa ett koncept för hur tekniken kan tillämpas för hemautomation. Resultaten visar att teknikens räckvidd är dess främsta begränsning.

Denna uppsats syfte är att undersöka och förklara hur brand extension produkter kan påverka ett företags image. Vi har valt att undersöka Jaguars, Porsches och Ferraris brand extension produkter då dessa avviker mycket från deras core product. Uppsatsen besvarar även hur konsumenterna uppfattar dessa brand extension produkter och företagens bakomliggande motiv till dem. Vi har under uppsatsskrivandet gång pendlat mellan teori och empiri. Vår empiri består av kvalitativa undersökningar.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna att utveckla, producera och lansera en ny universell laddare. Målet har varit att kunna ladda så många modeller av så många produkter som möjligt, vilket innefattar mobiltelefoner, kameror, datorer och MP3-spelare etc. Arbetet skulle leda fram till ett förslag på produkt.Genom att undersöka befintliga patent och produkter, har marknaden granskats och slutsatsen är att det finns en uppsjö av universella laddare på marknaden. Dock finns det få produkter som inger säkerhet, möjliggör multipel laddning och som är stationära. Dessa egenskaper blev grundstenar i den kravspecifikation som utarbetades.

Mängden elavfall ökar och kommer att fortsätta att öka en tid framöver. Elektriska och elektroniska produkter innehåller en mängd olika ämnen, i vissa fall upp till 60 olika grundämnen. En del av ämnena är giftiga eller farliga och en del är väldigt värdefulla. I t.ex. mobiltelefoner står ädelmetallerna för 93 % av värdet.

De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och värderas internationellt. Värderingarna grundas på bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt värderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden påverkas av den växande internationella konkurrensen och bankerna måste därför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel är att utifrån den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulärt angreppssätt på produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulära teorins eventuella tillämpbarhet.

Rapporten utvärderar produkter som skickas till katastrofläger för att underlätta skol- och fritidsverksamhet. Fokus ligger på det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, färdigförpackat katastrofläger. Detta ska kunna skickas och sättas upp var som helst i världen. Projektet går under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. Lägret ska också tillhandahålla skol- och fritidsverksamhet.

Människan använder mer resurser än vad vi kan tillhandahålla och reproducera. Syftet med denna studie är att undersöka om spelifiering - användandet av speldesignelement i icke spelsammanhang - motiverar personer att minska sin energiförbrukning i hemmiljö. För att studera detta använder denna studie forskningsbaserad design och designbaserad forskning som metodik, detta genom att designa en prototyp grundat i teori om hur spelifiering kan användas i en hållbarhetskontext och hur människor motiveras. En prototyp på en applikation utvecklades och baserades på ett antal energispartips som användaren kunde bocka av när de var utförda. I applikationen kunde användare gemensamt räkna antal utförda moment, samt få en översikt på sin egna och andra användares prestationer.

Uppsatsens syfte att ta reda på om individer är mer benägna att skänka pengar om en privatbiståndsorganisation erbjuder produkter i en gåvoshop som sedan skickas till människor i ettredan på förhand bestämt område, jämfört med om organisationen erbjuder mer generellbiståndsgivning till organisationen i stort. Vidare är syftet att testa om det finns ett sambandmellan möjligheten att köpa produkter i en gåvoshop och känslor av välbefinnande hosbiståndsgivaren vid gåvotillfället. Slutligen är uppsatsens syfte att undersöka ombenägenheten att skänka pengar genom möjligheten att köpa produkter i en gåvoshop jämfört med att skänka pengar generellt till en organisation ser olika ut i olika grupper av medborgare.Studien utformas genom ett experiment som genomförs med hjälp av frivilliga påcentralstationen i Göteborg. Hypoteserna prövas genom ett independent sample t-test ochgenom en regressionsanalys med interaktionsvariabler. Resultatet visar att personer som ges möjlighet att köpa produkter inte blir mer benägna att skänka pengar och känner inget högre välbefinnande än personer som ges möjlighet att skänka pengar generellt till organisationen.Däremot verkar högutbildade personer påverkas i högre grad av möjligheten att köpa produkter och det finns ett signifikant samband när utbildning interageras med effekten av typav bistånd på benägenheten att skänka pengar..

Sambandsexponering av produkter handlar om att placera kompletterande varor tillsammans för att uppmuntra kunder till att göra kompletterande köp. En av svenskarna uppskattad matkategori som består av många kompletterande produkter är texmex. Detta har lett till att ICA-butiker har börjat placera kylar med kompletterande tillbehör i sina texmex -avdelningar. Därför har vi i vår uppsats valt att studera hur butiker inom dagligvaruhandeln arbetar med exponering av kompletterande produkter. Vidare vill vi undersöka kundernas respons till detta och om uppfattningarna korrelerar med butikernas bakomliggande tankar.