Syftet med studien är att förstå vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohälsa i två olika elevhälsoteam samt hur dessa samverkar och ser på ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohälsa. Studien är av kvalitativ karaktär och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i två elevhälsoteam. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet har visat på att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohälsa och hur svårt det är att veta hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det har framkommit delade åsikter om synen på psykisk ohälsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhälsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohälsa.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilkEn skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom En skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga en del av engelskans påverkan på skriftligt uttryck i svenska språket hos elever på en engelskspråkig skola i svensk miljö, The English School (ESG) i Göteborg. Teori: Undersökningen avser att belysa en specifik språklig inlärningssituation. Den är en fallstudie med kvantitativ ansats och en empirisk - atomistisk analys där några specifika grammatiska och lexikala detaljer samt fritt skriven text studeras.Metod: Enkäter och textanalys i tre grupper om tjugo elever vardera i årskurs 9.Resultat: Analysen visar ett mycket stort engelskt inflytande på ESG-elevernas skriftliga språkanvändning i ett litet antal avgränsade formmoment i svenskan. Engelskan tycks här orsaka vissa typer av formfel som inte visar sig i kontrollgrupperna, oavsett vilket modersmål eleverna har. Det finns inget som tyder på att ESG-eleverna skulle uppvisa generellt sämre resultat i svenska än jämnåriga i svensk kommunal skola ? snarare tvärtom - men det är tydligt att de som har ett annat modersmål än engelska eller svenska har svårare att nå riktigt bra resultat och för många av de elever som kommer sent in i skolan uppstår problem att nå målen..

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan ställts inför sedanboktryckarkonsten. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lärare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som påverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet används enutvecklingsmodell för lärares digitala kompetens.

The terms?inclusion? and? a school for all? are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at ?Blommans skola? reasoned about the definition ?inclusion?.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli En skola för alla. Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i grundskolan. När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen.Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syftet med vår studie är: att belysa hur En skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga om en varierad matematikundervisning leder till En skola för alla, samt hur detta val av arbetssätt påverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med läroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgått från en problemformulering där vi är kritiska till att läroboken ofta ses, enligt vår uppfattning, som något negativt i förhållande till det laborativa arbetssättet som ofta ses som något positivt. Vi vill därför undersöka om detta verkligen stämmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie där analyser av vetenskapliga texter som är relevanta för vårt syfte har lyfts fram i resultatet.

The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil?s ability to learn.The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en väg mot En skola för alla och i så fall, på vilket sätt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, där tolkningen bör få människor att tänka till och tänka om, men även teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har använts. Sociala representationer är gemensamma föreställningar om världen som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebär att ha ett helhetsperspektiv på olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer är utsatta för och queerteori handlar om att ifrågasätta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som används är normer, normkritisk pedagogik och En skola för alla.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslärarna erbjuder för funktionshindrade till att delta på idrottslektionerna. Studien genomfördes på En skola med två funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta på idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes då det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn på skolan då det är rektorn som vet vad skolan väljer att lägga resurserna på. Skolan i fråga lägger 800 000 kronor per år på specialutrustning och lärarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per år på andra materiella anpassningar. Detta innebär dock inte att idrottshallen är anpassad för funktionshindrade elever då det framkommer av rektorn att det finns så många fel som behöver åtgärdas och ändras i hallen så att det krävs en stor investering och detta leder till att det inte kommer ändras något i hallen på obestämd tid.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.