Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för En skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter.

En studie som är baserad på intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgång av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rådande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkätundersökning utförd bland 88 elever i årskurs 9. Studien innefattar betygens påverkan på elever i avseende på motivation, stress och press, självförtroende och identitet samt tävlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven på godkänd i kärnämnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur väl rättvisa och god information från lärarnas sida stämmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dålig betyg sänker självförtroendet och att det i viss mån förekommer tävlan mellan elever om betyg.

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser på hur exkluderingen till särskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstämmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Är särskild undervisningsgrupp förenligt med En skola för alla? Vad säger skolans styrdokument om särskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens särskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gäller för att en elev i svårigheter ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken Främja en god lärandemiljö står att ?det är viktigt att skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, så sker en ökning av särskiljande åtgärder. Vi visste att det fanns särskilda undervisningsgrupper i våra egna kommuner och ville då undersöka mer om hur och varför elever flyttas till särskilda undervisningsgrupper i en tid då talet om ?En skola för alla? är så framträdande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige där det finns två särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor, som ligger åtskilda från sina hemskolor.

Syftet med följande arbete är att granska hur lärare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella målen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur En skola för alla växt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krävs en allmän specialpedagogisk kompetens hos alla lärare för att kunna få En skola för alla. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen såg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förväntades av eleven efter en placering i liten grupp.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden.

Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem..

Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ?må bra? och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt.