Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS.RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andraspråksinlärare. Undersökningens syfte är att ta reda på några lärares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig på samt vad lärarna anser vara befrämjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgår ifrån elevernas verklighet och använder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering är viktiga pedagogiska metoder liksom förmågan att sätta sig in i elevernas situation. Lärarna anser att det som befrämjar elevernas inlärning är tillgång till modersmålslärare och speciallärare, en trygg arbetsmiljö och att lärarna ser eleverna som kompetenta individer.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag är den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstånd. Enligt Cullberg (2003) påbörjar detta en process bestående av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att få diagnosen innebär en stor omställning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohälsa. Syftet med den här studien var att undersöka om coachning påverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt på stödkategorierna emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning påverkas av om denna är självvald eller inte. Den kvantitativa enkätundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade på en tendens att coachning påverkar upplevelsen av emotionellt, värderande och informativt stöd.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.