Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosamlivsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senasteutvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av Eleverna inte tyckteämnet var intressant och ett par procent av Eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott ochhälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för attinte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som Eleverna framför tillsina lärare som de som Eleverna inte framför har undersökts.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick Eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där Eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där Eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att Eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där Eleverna bor i samma område som skolan ligger..

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i en klass i skolår 9 upplever att läsa, tolka och förstå utvalda delar av de klassiska böckerna Glasblåsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle få en inblick i dessa verk, öka intresset för äldre litteratur samt undervisningen skulle ligga på en för Eleverna anpassad nivå. Metoden byggde på att vi delade ut en enkät med öppna frågor som Eleverna utifrån sina förkunskaper svarade på. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter få Eleverna att skriva ner tankar och åsikter om vad de hade läst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkät som utvärderade arbetet.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar Elevernas språkutveckling samt om Elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om Eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och Eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos Eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med Eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig Eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om Eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där Eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i Eleverna och ingav respekt.

Rapportens övergripande syfte är att med fokus på uppskattning synliggöra i vilken utsträckning Eleverna uppnår kursplanens mål för skolår fem, att ?kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet är även att se vilka erfarenheter Eleverna hänvisar uppskattningarna till samt om Eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.Tillgången till litteratur och forskning kring Eleverna uppskattningsförmåga är begränsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först år 1994, varpå studien är intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolår fem och innefattade två delar.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssätt med hjälp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om Eleverna tycker det är lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten där att vilja fortsätta arbeta med det de gör. Att Eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansåg vi bidrog till att Elevernas motivation ökade..

Syftet med undersökningen är att studera vad som påverkar Elevernas motivation till lärande inom naturkunskapsämnet.För att genomföra undersökningen använde vi oss av två olika metoder, fokusgruppintervjuer och enkätundersökning.Resultatet av undersökningen är att Eleverna vill att undervisningen ska vara spännande, rolig och meningsfull. Den mest betydande faktorn för att uppnå detta är läraren. Eleverna vill att läraren bl.a. ska vara kunnig i sitt ämne och vara en bra pedagog. Arbetssättet ska vara varierande.

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna Eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där Eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av Eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

Syftet med vår undersökning var att studera varför gymnasielever är motiverade till ämnet matematik. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2004 i en gymnasieskola i Luleå. Eleverna studerar på ett teoretiskt program. Vi kunde i vår undersökning se att Eleverna var motiverade till matematiken av några olika anledningar.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att göra Eleverna medvetna om det egna lärandet och därigenom stärka deras förmåga att lära. För att uppnå detta fick Eleverna, en gång i veckan, skriftligt reflektera i loggböcker över vad de lärde sig och hur de gick tillväga när de lärde sig. Genom att föra en dialog med Eleverna i deras loggböcker försökte vi leda dem framåt i deras inlärningsprocess. Genom att medvetandegöra Eleverna om olika inlärningsstilar och inlärningsstrategier tänkte vi oss att Eleverna skulle få ökad medvetenhet för sitt lärande. För att tolka om någon medvetenhet väckts gällande det egna lärandet utfördes inledande och avslutande intervjuer med ett slumpmässigt urval elever.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer Eleverna att skriva om? 2) Vad anser Eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

SAMMANFATTNINGJag har i mina tidigare yrkesår i förskoleklass upptäckt hur viktigt det är att barnen förstår de matematiska begreppen och har ord på dem. De måste ges en möjlighet att tidigt få utveckla en grundläggande taluppfattning. Syftet med min studie blev då att undersöka hur elever med svag taluppfattning förstår subtraktion, som jag upplevt är den första svårigheten de stöter på i matematiken. Jag ville också undersöka om mitt sätt att kunna variera matematiken i subtraktion, skulle hjälpa Eleverna att hitta en gynnsam tankeform. Jag gjorde min studie med en grupp på 6 elever i åk.

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om Eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla Eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om Elevernas lärare var medvetna om Elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på praktiska, sociala och teoretiska resurser.