Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om Elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även Eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar Eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade Eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ?känsloenkät?.

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser att undervisningen ska utformas för att Eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare ser på att Eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. För att få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lärare i grundskolans tidigare år. Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierande undervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos Eleverna. Lärarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för Eleverna och att Eleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på att varierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lära. Resultatet visar även att Eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, något som av lärarna förklaras med att Eleverna är för unga för ansvaret det följer och att Eleverna ännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevtexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och Elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem Eleverna. Elevtexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till Eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur Eleverna bearbetar sina texter utifrån kommentarerna.

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande Elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande Eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att Eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att Eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att Eleverna ska känna läslust.

Syftet är att undersöka om Eleverna endast deltar i Idrott och Hälsa A för att få betyg eller för att få färdigheter och kunskaper för att skapa ett livslångt lärande och om det är någon skillnad mellan Eleverna på de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkätundersökning bland 83 gymnasieelever, från alla årskurserna som läste kursen. Majoriteten av Eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar även i ämnet för intresset, att det är roligt och ett viktigt ämne. Kompisars inverkan på Elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och färdigheter från Idrott och Hälsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.

Vi intresserar oss för vad som sker när man sätter igång projekt där varken elever eller pedagoger kan förutse vad som kommer att ske. För att undersöka hur både elever och vi som pedagoger förhåller oss till detta genomförde vi en undersökning där vi tillsammans med fyra elever undersökte ett för oss alla okänt program till datorer och spelkonsollen X-box. Under en av träffarna med Eleverna var också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö närvarande. Vi dokumenterade med hjälp av videoinspelning, diktafon och skrivande i dagböcker. Vi genomförde även kvalitativa intervjuer med samtliga elever som deltog i undersökningen.

Uppsatsens syfte är att studera Elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som Eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande Elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall.I studien framkommer det att majoriteten av Eleverna har en god tidsuppfattning, särskilt gällande nedslagen under 1900-talet.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i särskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att få svar på detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i särskolan. Det jag kom fram till är att man inte använder sig av någon speciell metod i särskolan för att nå Eleverna lättare. Genom individualisering utgår man ifrån elevens behov och kunskaper. Det som är den stora skillnaden är att de Eleverna i särskolan behöver ha längre tid på sig för att lära sig taluppfattning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar Elevernas lunchvanor. Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare.Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner.De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av Eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag.Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på Eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något Eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna. Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då Eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner Eleverna sig piggast. Miljön i matsalen inverkar också på hur Elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar. .

Syftet med studien är att beskriva hur fritidshemselever ser på förutsättningarna för mänsklighetens framtid. Då ekosystemtjänster har en viktig roll i människans framtida överlevnad, är frågeställningar således: Vad uppfattar Eleverna som nödvändigt för människans överlevnad? Vilka ekosystemtjänster uppfattar Eleverna som centrala för människans överlevnad?Studien bygger på data insamlade från sju fritidshemselever i årskurs fyra. Data har samlats in genom fotografier som Eleverna tagit samt gruppintervjuer som har sin utgångspunkt i Elevernas fotografier. Resultatet har analyserats dels utifrån Costanzas et al.

Denna studie har som syfte att analysera de diskussioner som uppkommer kring en skönlitterär text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick läsa en skönlitterär text och därefter ställdes en öppen fråga för att få igång gruppdiskussioner. Dessa diskussioner spelades in på band och analyserades. För att få en bild av Elevernas uppfattningar om att lära genom en skönlitterär text, samt vad de ansåg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av Eleverna. Resultaten visar att de flesta av Eleverna utvecklades genom varandra i gruppdiskussionerna.

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt Eleverna, vilket ledarskap skulle Eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker Eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att Eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet.

Syftet med min undersökning är att försöka introducera och att arbeta med olika inlärningsstilar, utvärdera om Eleverna blivit uppmärksammade på vilket sätt de lär sig bäst, det vill säga vilken/vilka som är deras starkaste preferens/er. Undersökningen genomfördes med gymnasielever i årskurs tre inriktningar Transport, vårterminen 2011. Via en stilenkät utsågs tio försökspersoner av Eleverna. De fick genomföra en lektion, som utformats utifrån inlärningsstilar. Slutligen blev Eleverna intervjuade. Man kan inte bara syfta på en inlärningsstil.