Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på Elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar Elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och Elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar Eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med Eleverna medan Eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära utomhus, samt vad Eleverna tycker om att ha utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever.Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande Eleverna känner sig glada inför utomhusmatematik.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att Eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter Eleverna har samt vad Eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna.

Syftet med denna studie är att undersöka Elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras på en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkät, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnära exempel, som till exempel vad en stekpanna är uppbyggd av. De ansåg att dessa är exempel på materia men när det gäller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfält, skugga, vakuum, värme och ljud uppvisar Eleverna mer osäkerhet och brist på kunskaper. Hälften av Eleverna svarade att luft är materia, vilket tyder på ?gasblindhet? hos de övriga.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare inom NO-ämnena i grundskolan arbetar med målen i kursplanen. Fem lärare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om målstyrning. Det vanligaste sättet som lärarna arbetar är att de formulerar om kursplanemålen så att de ska bli lättare för Eleverna att förstå. Målen diskuterar de med Eleverna i början av varje nytt arbetsområde och i samband med bedömning. Eleverna har inte så stort inflytande över själva målen men de har stora möjligheter att påverka hur de ska arbeta för att nå målen.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande Eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande Eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att Eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad Eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som Eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att Eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner Eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att Eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin..

Denna studie beskriver Elevernas samarbetslärande vid datorn då Tragetons arbetssätt används dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och läsinlärningsundervisningen med datorn som verktyg. Studien bygger på en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vår undersökning bestod av elever i år 1 som undervisas med Tragetons arbetssätt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslärande i detta arbetssätt och att dialogen med språkanalyser hade en väldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet när Eleverna samverkade vid datorn.

Sandell Malin (2009). Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda läraren. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar en lärare som Eleverna har repsekt för och som de finner trovärdig. Hur upplever Eleverna att en bra lärare är och vad kan vi lärare lära av Eleverna för att bli bättre lärare? Arbetet tar upp forskning om lärarens ledarskap.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där Eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att Eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar Elevernas språkutveckling samt om Elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om Eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och Eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos Eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till Eleverna. I samband med detta ställs det krav på Eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos Eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som Eleverna bör få sin digitala kompetens.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om Eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl Eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter Eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om Eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 Eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur Elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de Eleverna som använt spelet. Resultatet visade att Eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande. .

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla Eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att Eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre Eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla Eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.