I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en förstÄelse för lÀxor i en Ärskurs sexa. Vi vill ta reda pÄ antalet lÀxor som eleverna i en klass kan fÄ, men Àven ta reda pÄ vad sjÀlva syftet med lÀxorna Àr. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om lÀxor ger stöd för lÀrande. Nedan presenteras vÄr frÄgestÀllning till examensarbetet. ? Vad Àr syftet med lÀxor? ? Hur mÄnga lÀxor fÄr en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna? ? Vad anser pedagogerna och eleverna om lÀxor? ? Vad Àr pedagogernas och elevernas uppfattning om lÀxor ger stöd för lÀrande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angÄende lÀxor och vi har Àven tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Mitt syfte Àr att visa att kÀnslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet Àn disciplin. Vi bombarderas dagligen i media frÄn olika tyckare som har Äsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bÀttre och hur misskött den Àr nu idag. Det Àr nÀstintill omöjligt att sÄlla i det stora informationsflödet och avgöra vad som Àr relevant för att ge eleverna bÀsta möjliga inlÀrningsklimat i skolan. Kan det vara sÄ att en skola som ger eleverna en kÀnsla av trygghet Àr den som ger bÀsta inlÀrningsklimatet? Genom att besöka nÄgra klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lÀrarna om deras syn pÄ trygghet i klassrummet, fick jag bekrÀftelse pÄ att sÄ kunde vara fallet.

Det hÀr arbetet handlar om hur elever grupperas inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och elev pÄ en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr huvudtesen Àr att individen lÀr av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lÀrare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lÀrare.Studien Àr uppbyggd av kvantitativ karaktÀr och har genomförts via en enkÀtundersökning pÄ en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever frÄn Är 9. I enkÀtundersökningen har jag utgÄtt frÄn följande huvudfrÄgor; kÀnner eleven nÄgon uppmuntran av lÀraren? Har eleven och lÀraren en relation dÀr de förstÄr varandra? KÀnner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillrÀckligt med stöd och trygghet frÄn sin lÀrare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till lÀraren?Resultatet visade pÄ att nÄgra större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lÀrare. DÀremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lÀrare som mer positiv jÀmförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fÄnga hur nÄgra lÀrare förhÄller sig till elevers inflytande i lÀrande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgÄngspunkt i nÄgra relativt konkreta frÄgestÀllningar - hur arbetar lÀrare med elevers inflytande i lÀrande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lÀrande och pÄ vilket sÀtt har de dÄ inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lÀrande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lÀrare som arbetar i skolÄr fem samt nÄgra av deras elever. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden nÀr det gÀller elevers inflytande i lÀrande: planering/upplÀgg, genomförande och redovisning/utvÀrdering av ett kunskapsomrÄde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av lÀroprocessen och bÄde lÀrare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att lÄta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glÀdje, motivation och meningsfullhet i lÀrandet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet Àr att undersöka hur det sÀrskilda stöd som elever behöver för att nÄ mÄlen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att fÄ svar pÄ det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvÀgagÄngssÀtt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi lÀst och de intervjuer och enkÀtundersökningar vi gör. Vi har lÀst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta kÀllor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en enkÀtundersökning bland 43 stycken elever i Äk 8 och 9.

Sparring, Lina (2010). ?Jag Àr inte ?nÄgon? utan ?bara finns??, ?I?m not ?anybody? I ?just ?exist?. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att titta nÀrmare pÄ vilka slags bekrÀftande moment de sociala medierna, ?den virtuella verkligheten?, ger unga pÄ gymnasiet och att ge exempel pÄ bekrÀftande moment unga pÄ gymnasiet fÄr i sin skolvardag, ?verkligheten?.

Bakgrund: Skolsköterskan ingÄr i elevhÀlsoteamet vars uppdrag Àr att bevara och frÀmja hÀlsa, förhindra ohÀlsa, tidigt upptÀcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser pÄ skolsköterskans roll i skolan. Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever frÄn högstadiet och gymnasiet svarade pÄ mejlfrÄgor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman. Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta.