Syftet med studien var att undersöka om utövandet av ramadan pÄverkar muslimska elevers prestation i skolan. Vi som blivande lÀrare ville med denna studie fÄ mer kunskap och erfarenhet kring ramadans inverkan pÄ elever med syfte att skapa ett positivare undervisningsklimat. Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och i nÀstan varje klass finns det elever med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. Det Àr viktigt i skolan att kunna anpassa och ge varje elev sÄ bra förutsÀttningar som möjligt. Detta uppnÄs, enligt undersökningen, bÀst genom förstÄelse för varje elevs kulturella och religiösa bakgrund.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger inom de klassiska respektive de populÀrmusikaliska sÄngtraditionerna förhÄller sig till enskild sÄngundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sÄngpedagoger, samtliga verksamma pÄ eftergymnasial nivÄ. TvÄ av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra tvÄ inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Analysen av materialet Àr gjord utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att informanternas val av resurser Àr liknande oavsett genretillhörighet.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

MÄnga katastrofer drabbar oss i vÄr vÀrld och mÄnga barn Àr med om dessa hÀndelser. I mÄnga fall Àr det barn som mister förÀldrar och skolan fÄr dÀrmed delta i processen med att hjÀlpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgÄng Àr utformad efter tre nivÄer. Dessa Àr det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen pÄ olika vis.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta Àmne Àr att vi under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser pÄ att pedagogerna gör skillnad pÄ pojkar och flickor vad det gÀller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vÄr litteraturbakgrund kunde vi utlÀsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vÄrt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes nÄgon skillnad i bemötande genom kroppssprÄk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lÀrande. Malmö högskola Examensarbetet behandlar lÀrares och elevers syn pÄ den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lÀrandet. Studien Àr förlagd pÄ en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möblering, placering av elever och ljudnivÄ.

Utvecklingssamtal, Àr det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lÀrare? Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur elever och lÀrare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att anvÀnda kvalitativ intervjuform gavs jag dÄ möjligheten att försöka förstÄ bÄde elevernas och lÀrarnas syn pÄ utvecklingssamtal. Av studien framgÄr att mÄnga av de intervjuade eleverna ansÄg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lÀrarna delade synpunkten att en bra relation Àr grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara Àr ett betygsreferat.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur instrumentallÀrare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lÀrare har intervjuats, tvÄ frÄn en kulturskola och tvÄ frÄn en musikhögskola. Resultatet visar pÄ vikten av att sÀtta relationen mellan lÀraren och eleven i centrum. LÀraren har stora möjligheter att pÄverka en elevs nervositet bÄde pÄ ett positivt och negativt sÀtt, beroende pÄ hur man Àr som person och genom sitt sÀtt att bemöta eleven. Det Àr viktigt att lÀra kÀnna eleven och vara uppmÀrksam och lyhörd pÄ hur denne Àr och mÄr.

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.

Undersökningens syfte har varit att jÀmföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade stÄndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hÀmtade resultat frÄn 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, frÄn flera vetenskaper. Empirin bestÄr av tre delar, dÀr jag först har studerat statliga styrdokument, dÀrefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jÀmförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats ta del av elevhÀlsovÄrdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete pÄ en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjÀlp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har anvÀnt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), BenÀmnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svÄrigheter med, och ge en förstÄelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhÀlsovÄrd och stödverksamhet mot en god elevhÀlsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptÀckt att vissa typer av problem respektive svÄrigheter hos eleven uppmÀrksammas medan andra glöms bort.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrÄn vad den nya Àmnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen Àr att litteraturhistoria fÄr en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr textanalys dÀr den nya Àmnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann nÀrlÀsning. Enligt resultatet har det framgÄtt att principerna för den nya Àmnesplanen Àr tydlighet och att kurserna bygger pÄ varandra. Momentet litteraturhistoria Àr till stor del knutet till litteraturvetenskap och anvÀndning av dess begrepp, samt tolkning och vÀrdering av skönlitterÀra verk.

I denna uppsats undersöker jag ett antal lÀromedel avsedda att anvÀndas inom SFIundervisning. Metoden jag anvÀnder Àr representationsanalys och teoretiskt anvÀnds Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur verkar de undersökta lÀromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta lÀromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur bestÄr av ett antal egenskaper som framstÀlls som typiska, eller efterstrÀvansvÀrda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tÀnkbara representationer av dem inte problematiseras.