Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgÄtt ifrÄn lÀrare, rektorer och lednings syn pÄ integrering. Jag valde dÀrför att göra min undersökning utifrÄn elevernas sÀtt att se pÄ integrering. Det övergripande syftet med min studie var att fÄ kunskap om grundsÀrskoleelevernas syn pÄ integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser pÄ högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer dÀr jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej Àr av varierande grad.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6.  Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.

Följande studie syftar till att ta reda pÄ vad lÀrare anser pÄverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att fÄ ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter pÄ och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar Àven upp elevers syn pÄ klassrumsklimat och hur de pÄverkar det. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lÀrare och fem elever. I litteraturen kan man lÀsa att ett bra klassrumsklimat Àr nÀr undervisningen kan fortgÄ som planerat utan att nÄgot hindrar den. LÀraren pÄverkar genom sitt ledarskap och genom att sÀtta tydliga och klara grÀnser för hur elever ska bete sig i olika situationer.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs pÄ gymnasiesÀrskolan, hur lÀrare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att stÀlla undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella mÄlen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer av lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende pÄ elevgruppens sammansÀttning. LÀrarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och vÀrdefull. Undersökningen visar att de utvidgar Àmnet till att behandla stÀrkandet av elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbestÀmmande samt att ge eleverna grunderna för att kÀnna trygghet i sina kvinno- och mansroller.

Detta arbete Àr ett examensarbete i specialpedagogik pÄ avancerad högskolenivÄ. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka attityder lÀrare i grundskolans Är 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsÀrskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgÄtt frÄn en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebÀr att det finns en skola som passar alla oavsett förutsÀttningar. Vi har i vÄrt arbete ocksÄ anvÀnt oss av en modell dÀr lÀrares attityder till inkludering Àr uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod genom en enkÀtstudie dÀr respondenterna fÄtt instÀmma eller ta avstÄnd frÄn pÄstÄenden med hjÀlp av en femgradig skala.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha lÀs- och skrivsvÄrigheter, vad det kan bero pÄ, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjÀlpa individen med sin inlÀrning nÀr det kommer till att hantera text, antingen att sjÀlv skriva den eller kunna lÀsa den. NÀr eleverna gör fÄ framsteg trots stora hjÀlpinsatser leder det sjÀlvklart till en enorm frustration hos eleven, förÀldern men Àven pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser frÄn pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen fÄ en större bild av individen och se sÄvÀl möjligheter som svÄrigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill sÀga som förklarar vad dyslexi Àr och vad det kan bero pÄ utifrÄn de olika synsÀtt som finns. Jag har Àven anvÀnt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssÀtt som inriktar sig pÄ lÀs- och skrivinlÀrning/trÀning och statliga utredningar sÄsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med tvÄ specialpedagoger för att fÄ en djupare förstÄelse för det arbetssÀtt som bedrivs i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats Àr det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knÀcka lÀskoden..

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flersprÄkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och sitt modersmÄl i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollÀrare, en specialpedagog och en modersmÄlslÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Ärskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andrasprÄksundervisning och modersmÄlsundervisning. Mitt arbete visar att mÄnga olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och modersmÄl.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lĂ€rare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en sĂ€rskild tonvikt pĂ„ affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lĂ€rare frĂ„n gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, FörhĂ„llande till eleverna och ÅtgĂ€rder.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklÀrare lyssnar pÄ sina elever. TvÄ olika lÀrares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus pÄ lÀrares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen Àr att försöka karaktÀrisera lÀrares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

?Denna uppsats handlar om hur det lÀrande samtalet förÀndras och tar sig nya former och vÀgar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssÀtt Àndras. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, dÀr varje elev frÄn Är 4 och berörda pedagoger fÄr tillgÄng till varsin dator, pÄverkar det lÀrande samtalet med utgÄngspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrÄn forskningsfrÄgorna som stÀllts, vilka lett till att skapa förstÄelse om hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrarrollen, hur 1-1 projektet pÄverkat elevernas lÀrstilar, hur 1-1 projektet pÄverkat det lÀrande samtalet samt hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger pÄ de tvÄ Vittraskolor belÀgna i Stockholm, som Àr delaktiga i projektet.NÄgra av de övergripande resultaten i studien Àr att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lÀrande.

Arbetet syfte Àr att kartlÀgga elevers Äsikter om betygskriterierna i Àmnet Idrott och HÀlsa. Genom enkÀter har elever i Ärskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje Ärskurs svarat pÄ frÄgor om kriteriernas vikt, dess pÄverkan pÄ lektionsinnehÄllet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förstÄelse för elevernas instÀllning har Àven deras lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten frÄn elevernas enkÀter har jÀmförts och analyserats utifrÄn genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhÄllande till Älder. Av resultaten framgÄr att elever, oavsett Ärskurs, tycker att det Àr viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehÄllet.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.