Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka fördelar det finns för affärsbanker att använda sig utav handelsalgoritmer inom aktiehandel jämfört med manuell handel. Genom att intervjua tre företag som verkar inom handel med värdepapper skall jag försöka få svar på varför den algoritmiska handeln ökat och vilka dess fördelar är gentemot manuell handel. Undersökningen visar att en stor anledning till att företag ökar sin användning av handelsalgoritmer inom sin aktiehandel är för att det är mer kostnadseffektivt alternativ jämfört med manuell handel. Datorernas snabbhet och möjlighet att överblicka flera marknader och tusentals värdepapper samtidigt gör att affärsbankerna kan göra fler affärer jämfört med manuell handel men med färre mäklare..

In this paper we have examined why seniors do not use e-business to the same extent as other age groups. Seniors belong to the age group that, according to statistics from Statistics Sweden (SCB) in 2011, utilizes e-business the least in relation to the number who use the internet. To understand how seniors reason and perceive the possibility to shop on the internet, we have conducted four interviews with people from 65 years and older. We have let the respondents answer questions regarding utility aspects, e-business interfaces, general shopping habits, risks, and whether or not they usually shop online. We also found out how seniors reason when they sell products and services.

Jag har studerat det fenomen som i teorin kallas för kanalkonflikter. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utformats genom intervjuer på 4 oberoende företag av skiftande storlek. Teoriavsnittet innehåller teorier om marknadsföringsstrategier, e-commercestrategier samt kanalkonflikter. Analysen har skett genom att jag har jämfört teori med empiri.

EDI är en förkortning av Electronic Data Interchange och kan översättas till elektronisk datautväxling på svenska. Målet med EDI är att förbättra de flöden av information som behövs för att effektivt styra hela leveranskedjan från producent till kund och därigenom förenkla handeln mellan företag. Eftersom EDI kostar en hel del är det vanligt att småföretagare känner motstånd mot att införa EDI. Ofta blir de ändå mer eller mindre tvingade till att acceptera lösningen för att fortsätta göra affärer med sina större handelspartners. Syftet med denna uppsats är att utröna hur viktiga företagens inneboende möjligheter eller resurser är för att användningen av EDI ska bli framgångsrik.

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B är ingen ny företeelse. Olika företag har genom åren investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjälp av teknikens framfart fick man också möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affärsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig på databaser och tekniker medan affärsprocessperspektivet fokuserar på de processer som utförs i en verksamhet.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få kunskaper om mobbing i allmänhet och elektronisk mobbning i synnerhet. Vi vill även ge läsaren ökad kunskap om den nya mobbningen som sker via Internet och olika mobiltelefontjänster. Vi har i den empiriska delen använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka pedagogers och elevers kunskaper om allmän mobbning och elektronisk mobbning. Resultatet av intervjuerna och slutsatser med likheter och skillnader mellan pedagogernas och elevernas kunskaper redovisas i denna del.Resultaten av den empiriska undersökningen har vi kopplat till den forskning som redovisas i litteraturgenomgången.Vi kom fram till att den elektroniska mobbningen är vanligare bland högstadielever än mellanstadieelever. Pedagogerna och eleverna på högstadiet är medvetna om den elektroniska mobbningen och vilka arenor som används..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag samlar in och utnyttjar kundinformation mellan försäljningskanalerna. Men även att utreda motiven bakom att bli en multikanalåterförsäljare samt produkttypens roll i beslutet. En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer har tillämpats, där fyra företag och en expert deltagit. Studien har visat att information om kunden har varit värdefull och har använts emellan handelskanaler för att anpassa butikens sortimentsmix, skapa välgrundade kampanjer och styra kunder till butik. De mindre företagen, sett till omsättning, har haft mer användning av kundinformation vid beslutet att öppna fysiska butiker än de större.

E-handelskunder vill ha möjlighet att handla snabbt och direkt oavsett tidpunkt eller plats. Därför är integration mellan e-handel och affärssystem viktigt för en lyckad e-handelslösning. Detta känner de flesta företag till och idag är inte tekniken något större problem. Att företag trots detta inte integrerar systemen beror på verksamhetsbaserade orsaker. De stora kostnader som integrationen i initialskedet medför anges också som ett skäl till att systemen inte integreras, kunskap saknas om de långsiktiga vinster som integrationen ger.

EDI är en förkortning för Electronic Data Interchange, vilket på svenska kan översättas till elektronisk datautväxling. Med detta avses överföring av strukturerat data, genom överenskommen meddelandestandard, på elektronisk väg från en datamaskin till en annan. EDI används främst till att förenkla handeln mellan kunder och leverantörer. Av denna anledning såg Sandvik Coromant ett intresse i att undersöka vilka fördelar som kunde erhållas hos företaget vid ett införande av EDI mot företagets leverantörer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om Sandvik Coromant bör införa EDI mot sina leverantörer.

Elektronisk handel har medfört att förhållandena på ett flertal varumarknader förändrats. Den nya tekniken leder till ökad konkurrens samt gör det enkelt och billigt för konsumenten att jämföra priser. Enligt ekonomisk teori borde ökad konkurrens och lägre sökkostnader leda till lägre priser på marknaden. Skivmarknaden är vidare en marknad med ständig teknologisk utveckling. Den nya formen av lagring och reproduktion av musik i så kallade mp-3 filer är den senaste i raden av uppfinningar som på ett revolutionerande sätt förändrat marknaden.

Förtroendet för den säljande parten spelar en avgörande roll i all typ av handel, men kan vara än mer avgörande vid internetbaserad handel. E-handeln växer sig starkare för varje år som går, där allt fler branscher väljer att representera sig i mediet, och där allt fler konsumenter hittar något av intresse. Symbiosen av att allt fler branscher etablerar sig, och där allt fler konsumenter använder internet som marknadsplats ställer ökade krav på e-butikernas förtroendeingivelse. Syftet med denna rapport är att identifiera eventuella skillnader i förtroendet för e-handel, med avsikt på personer i olika åldersgenerationer. Med detta menas om det finns skillnad i personers förtroende för e-handel, beroende på vilken åldersgeneration den tillfrågade tillhör.Undersökningsmodellen och dess frågeställning har i denna rapport utgått ifrån en kvantitativ enkätundersökning, för att utifrån två stora populationer dra generella slutsatser om de båda generationernas synpunkter och förhållningssätt till förtroendet för e-handel, samtidigt som det empiriska materialet jämförts mot Svensk Handel och andra vetenskapliga studier.Resultatet visar att de båda generationerna har ett relativt lika synsätt med liknande åsikter, men där den yngre generationen generellt påvisar större förtroende för internetbaserad handel, där den äldre ställer sig något avvaktande och riskanalyserande gällande handelssättet..

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som är avsedd att användas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion är att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjälp av publicerat material som kan tänkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken är att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. Märkspråket HTML, CSS samt skriptspråken PHP och JavaScript har använts.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

Med utgångspunkt i att e-handel ökat markant de senaste åren samt i att lyxvarumärken har speciella egenskaper som komplicerar handel över Internet, är syftet med vår studie att studera hur lyxvarumärkena hanterar Internet som distributionskanal. Undersökningen grundar sig på en fallstudie av 12 lyxvarumärkens hemsidor samt på en personlig intervju. Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring begreppet lyx samt lyxvarumärket och dess speciella egenskaper. Vidare återges teorier om lyxkonsumenten samt köpupplevelsens roll vid lyxkonsumtion. Slutligen presenterar vi lyxens demokratisering samt teorier kring Internet och e-handel.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.