Sökresultat:
4389 Uppsatser om Ekonomiska fördelar - Sida 31 av 293
CSR - I Nöd och Lust - Fallet Nordix - en studie i huruvida ett industriföretag har förÀndrat sitt CSR-arbete efter den ekonomiska krisen
CSR Àr en fras som företagen ofta slÀnger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad hÀnder med företagens CSR-program nÀr de genomgÄr en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förÀndrades mellan Ären 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, sÄ med den tidsperioden fÄr vi ett perspektiv hur tillstÄndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i sÄ fall hur, ett företag förÀndrat sitt CSR-arbete i samband med den nÀmnda krisen?Vid vÄr analys av det insamlade materialet, som bestod av Ärsrapporter och intervjuer, anvÀnde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förÀndras och hur det borde förÀndras.
ErsÀttning vid ideella skador: UtifrÄn trafikskadenÀmndens ersÀttningstabell
SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.
Miljöledningssystem som verktyg för att bidra till en hÄllbar utveckling
MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.
Företagens ekonomiska incitament till hÀlsoinvesteringar
PÄ senare Är har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna dÀrmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling krÀver nu regeringen företagen/organisationerna pÄ ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad frÄn det kollektiva ansvar som tidigare prÀglat omrÄdet). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret sÄ har bÄde företagens och samhÀllets intresse för hÀlsoekonomi ökat. Ekonomer har lÀnge pÄpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och dÀrmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.
TillÀmpning av riktlinjer vid hÄllbarhetsredovisning: en fallstudie av fyra svenska skogsbolag
HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.
Kostnadsoptimering av emballage för interntransporter för Perstorp components
En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste Ären, har inneburit att anvÀndningen av emballage ökat och dÀrmed ocksÄ emballagekostnaderna. MÄlsÀttningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det Àr möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas dÀr dagens flöden skulle kartlÀggas. DÀrefter analyserades flödena och slutligen jÀmfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer frÄn Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage frÄn Volvo Transport anvÀnds pallar av olika slag, pÄ vilka vanligtvis lÄdor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som Àr större Àn 450 m3 per Är, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.
Svensk anpassningspolitik under 1900-talet : ett sÀkerhetspolitiskt vÄgspel?
Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 Ären varit stadd i stÀndig förÀndring. Dess styrka, organisation och uppgifter har Àndrats i takt med rÄdande politiska villkor och sÀkerhetspolitiska förutsÀttningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benÀmndes elasticitetsprincipen, Àr en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhÀllsomrÄden. Som utgÄngspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som dÄ, sÀkerhetspolitiska argument. Det Àr det rÄdande omvÀrldslÀget som avgör om försvaret mÄste tillvÀxa eller kan reduceras, heter det frÄn beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jÀmförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.
Kommer den avskaffade revisionsplikten att pÄverka den ekonomiska brottsligheten?
SmÄ företag inom EU lÀgger mycket pengar pÄ administration, nÄgot som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och pÄ sÄ sÀtt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag Àr att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till Är 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag, som mÄl att sÀnka de administrativa kostnaderna med 25 % till Är 2010.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ om ekonomiska brott sÄsom bokföringsbrott och skattebrott pÄverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill Àven ta reda pÄ vad berörda myndigheter har för Äsikter angÄende förslaget att avskaffa revisionsplikten i smÄ företag.Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslÄr att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger tvÄ av följande tre grÀnsvÀrden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsÀttning 83 miljoner kronor och antal anstÀllda 50 stycken.
FastighetsÀgares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrÄn tvÄ tÀnkbara framtida scenarier
PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.
Arbetslöshet och barnafödande - En studie av hur arbetsmarknadslÀget pÄverkar fruktsamheten pÄ individ- och samhÀllsnivÄ i Sverige
Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.
SkattemÀssiga aspekter pÄ generationsskiften av skogsfastigheter
I Sverige finns det ett stort antal skogsfastigheter som Ärligen ska genomgÄ generationsskifte, det vill sÀga överlÄtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstÄr vanligen problem av ekonomisk karaktÀr, dÀr bÄde överlÄtare och mottagare av skogsfastigheten Àr intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlÄtelsen. Dock Àr det viktigt att Àven ta hÀnsyn till den framtida ekonomiska situationen för bÄde överlÄtare, mottagare och eventuella syskon.
Syftet med denna studie Àr utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlÄtelseformer vid generationsskiften av olika typer av skogsfastigheter. MÄlet med studien Àr att finna ett bidrag till rÄdgivningsunderlag som fungerar för skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsÀttningar.
För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgÄng angÄende skatteregler som pÄverkar ett generationsskifte, samt de olika överlÄtelseformerna, genomförts.
Makrofaktorers pÄverkan pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden
Den 18 februari i Är fick Sverige en negativ reporÀnta. Ett historiskt ögonblick i Sveriges ekonomiska historia. I detta arbete har vi valt att fokusera pÄ hur den kommersiella fastighetsmarknaden kommer att pÄverkas av denna hÀndelse. Den kommersiella fastighetsmarknadens rörelse Àr inte beroende av enbart en variabel utan av flera. Som i sin tur Àr mer eller mindre beroende av varandra.
Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL
Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.
Case Study: The Shtokman Project : The socio-economic capacity of the Murmansk region in the framework of the development of the Shtokman project
This research is conducted on one of the world?s largest deposits - Shtokman gas and condensate field located in the Barents Sea. The development of the field is operated by the Special Purpose Company Shtokman Development AG - the international consortium of Total, Statoil and Gazprom. This research is aimed to analyze the value chain of the Shtokman project and to study the socio-economic capacity of the Murmansk region in order to examine the perspective fields of work for local companies, as well as the socio-economic potential of the region related to the gas industry that can be applied to the realization of the Shtokman project. The research is based on qualitative and quantitative data collection that involves the results of 24 semi structured interviews conducted in the Murmansk region, including the interviews with representatives of the Shtokman Development AG and the industrial committee of the Murmansk region government.
Svenska ytstridens taktiska utveckling under 1950- och 1960-tal
I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lÀttare. Detta berodde delvis pÄ ekonomiska faktorer samt att flottans större system sÄsom pansarskepp började bli förÄldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog Àven till att system som radarn gjorde intrÄng. SjömÄlsroboten och den trÄdstyrda torpeden kunde skjutas frÄn mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lÀttare flotta. Hotet vid denna tid sÄgs som Sovjetunionen.