Sökresultat:
4389 Uppsatser om Ekonomiska fördelar - Sida 32 av 293
En teknisk och ekonomisk analys av tillstÄndsövervakning
Problem: PÄ Tetra Pak Processing Components Àr man intresserade av att ta reda pÄ om det Àr ekonomiskt hÄllbart att utföra tillstÄndsövervakning pÄ deras homogenisator, med mÄlet att göra den mer tillförlitlig och underlÀtta underhÄll. För att ta reda pÄ detta behövs först begreppet tillstÄndsövervakning redas ut. För- och nackdelar, ekonomiska konsekvenser, förÀndringar i underhÄllsarbetet, tekniska möjligheter, vad gör övriga industrin? mm Àr saker som bör utredas för att förstÄ helheten i problemet. Det saknas idag en bra överblick över vad resten av Tetra Pak gör inom tillstÄndsövervakning dÀrför bör detta undersökas för att ta reda pÄ vilka möjligheter till samordning som finns.
Elevers tankar om hÀlsa och utveckling,som de finner Àr viktigt för en bÀttre vÀrld
Mitt syfte Àr att undersöka elevers tankar om millenniemÄlen, hÀlsa och utveckling. I studien
har jag utgÄtt frÄn litteratur, seminarier, forskning, rapporter, lÀroplaner och en kvantitativ
undersökningsmetod för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det som Àr intressant att se Àr vilken
uppfattning eleverna har om vÀrlden. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjÀlpa till att
förÀndra den för mÄnga fattiga i de mindre utvecklade lÀnderna. Resultatet visas i tabeller och
grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och pÄ en fallande skala.
Möjligheter och svÄrigheter vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet
Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter som kan finnas vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna frÄn det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne Ä avrinningsomrÄde. Materialet har jag analyserat utifrÄn ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie Àr: skatter, avgifter, handel med utslÀppsrÀttigheter och bidrag/subventioner och Àven ÄtgÀrder berörs.
Internationaliseringsprocessen
Internationaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sitt engagemang pÄ olika utlÀndska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men Àven genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pÄgÄtt lÀnge men pÄ senare tid har detta Àmne vÀxt enormt mycket. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse om hur vÄrt valda fallföretag har gÄtt tillvÀga med internationaliseringen. Vi vill Àven undersöka vilka problem och hinder företaget stötte pÄ under internationaliseringen.
Polsk-svensk ordlista med finans- och bankterminologi
Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gĂ„tt mycket fort. Med övergĂ„ngen till en marknadsekonomi följde en vĂ„g av nystartade företag. Ăven utlĂ€ndska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 Ă„r efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, har blivit Ă€nnu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmĂ€nhet men speciellt pĂ„ det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.
Medlemmens nytta av vidareförÀdling i ett lantbrukskooperativt företag : en studie av Lyckeby StÀrkelsens verksamhet
De centrala delarna i denna studie Àr föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade ÀganderÀtter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benÀmns ?icke-ekonomiska faktorer?. Dessa delar analyseras med hjÀlp av ett antal teorier, som frÀmst Àr transaktionskostnadsteori, agent- och ÀganderÀttsteori samt institutionell teori.
Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby StÀrkelsens försÀljning har sitt ursprung i de vidareförÀdlande bolagen, vilket betyder att de innehar en vÀsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. Av studien framgÄr ocksÄ att de omsÀttningsbara leveransrÀtternas relativt höga marknadsvÀrde i slutÀndan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta rÄvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget.
EnkÀtundersökningen resulterade i att pÄvisa att Lyckeby StÀrkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsÀttningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar eller försvinner helt. Det framkom ocksÄ att medlemmarna i Lyckeby StÀrkelsen sÀtter ett stort vÀrde pÄ den sociala gemenskap och det kontaktnÀt som föreningen ger upphov till.
Har den mexikanska staten lyckats med vattenhanteringen i Mexiko City? - en institutionell analys
Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.
Svenska bioenergimarknaden - bladvass lönsam som kommersiell energigröda
SÄ som miljön ser ut idag och med de stÀndiga pÄminnelserna om farliga koldioxidutslÀpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjÀlp att berÀkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vÄr uppsats med tanke pÄ att fÄ en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att ocksÄ ta fram en kalkyl över de kostnader och intÀkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nÄ fram till vÄrt syfte var vi givetvis tvungna att sÀtta oss in i Àmnet, och detta skedde genom en mÀngd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.VÄrt insamlade material kunde vi sedan applicera pÄ vÄr teori. För att vi skulle fÄ nÄgot att jÀmföra med har vi ocksÄ gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass Àr tre relativt likvÀrdiga energigrödor, dÀrför valde vi just dessa för jÀmförelse.
Riskhantering och legitimering i icke revisionspliktiga aktiebolag
SmÄ aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har dÄ sjÀlva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan fÄ stora negativa konsekvenser för smÄ bolag och det Àr dÀrför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara vÀrdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gÀllande vilka risker bolaget stÄr inför. Att ett bolag anses legitimt Àr viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgÄngsrikt. Ett sÀtt att uppnÄ legitimitet mot kreditgivare Àr genom att skicka signaler till dem.
Ămnesintegrering pĂ„ Industriprogrammet
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
FlowGoLow ? Energieffektivisering för hemmet
Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.
Energieffektivisering av kontorsfastigheter : En inblick i hur dagen energieffektivisering ser ut
SammanfattningResurseffektivisering Àr ett omrÄde som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhÀllen bÄde pÄ grund av ekonomiska orsaker men ocksÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna samt den begrÀnsade tillgÄngen pÄ energiresurser. Energieffektivisering Àr en del av detta omrÄde med tanke pÄ att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset gÄr inte att pÄverka men kostnaden gÄr det att pÄverka genom att kartlÀgga energiförbrukningen och dÀrefter vidta lÀmpliga ÄtgÀrder. Fastighetssektorn Àr en bransch dÀr det finns stora anledningar att titta pÄ energikonsumtionen dÄ de stÄr för ca 40 % av samhÀllets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera pÄ mÄnga olika sÀtt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillÀmpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man vÀljer beror av hur kartlÀggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.
Hur ekonomin i svinproduktion pÄverkas av prisförÀndringar :
The purpose of this essay is to evaluate how the big changes in prices are effecting
pigproduction. My calculations show how much there will be left for interests and
amortisation. I?ve chosen not to calculate the costs of buildings.
The condition from the beginning is a production of pork with 10.000 pigs per year.
Instead of buying piglets, I?ve calculated on breeding them and for that purpose I will
need 440 sows.
I?ve investigated the working hours and given examples of how to decries these.
My conclusion is that with the prices we have to day, pork production is a hard
business..
Kommuner och sociala medier : en studie om kommuners anvÀndning av Facebook
Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.
Ekonomistyrning, pÄ liv eller död? : En kvalitativ studie om controllers anvÀndning av styrmedel inom sjukvÄrden.
Bakgrund: SjukvÄrden beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bÀttre vÄrd, gör det svÄrt för sjukhus att hÄlla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjÀlp av diverse styrmedel styra och kontrollera sÄ att verksamheten drivs mot ekonomiska mÄl.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvÄrden anvÀnder ekonomiska styrmedel för att nÄ ekonomisk mÄluppfyllelse samt skapa en förstÄelse för hur en controller hanterar balansgÄngen mellan ekonomisk mÄluppfyllelse och vÄrdkvalité.Metod: Uppsatsen Àr formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har anvÀnts som forskningsstrategi dÀr den empiriska datan Àr insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anstÀllda vid tvÄ sjukhus i SmÄland, lÀnssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i VÀxjö. Det teoretiska avsnittet Àr byggt med data som insamlats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgÀngliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien pÄvisar att en controllerns anvÀndning av styrmedel tenderar att fokusera pÄ ekonomisk mÄluppfyllelse. Genom anvÀndning i större utstrÀckning av de styrmedel som Àr under utveckling finns möjligheter för controllern att Àven pÄverka vÄrdkvalité..