I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav på företagen ställs det dessutom högre krav på de anställda. De senaste månadernas ekonomiska kriser över världen har dessutom lett till att många sägs upp från sina arbetsplatser, men vad händer med dem som blir kvar på arbetsplatsen? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om konsekvenserna av uppsägning på grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anställda som blir kvar på en arbetsplats efter en massuppsägning. Anledningen till att jag har valt att skriva den här uppsatsen är att jag är intresserad av frågor om arbetsmiljö och hur anställda påverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste åren och en trend är att brotten blir allt svårare att utreda. Som ett led i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes år 1999 nmälningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stärka revisorns brottsförebyggande roll. Då revisorns roll innan anmälningspliktens införande var huvudsakligen aktieägarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhällsorienterad roll i och med lagändringen. Syftet är att undersöka vilka brott som anmäls och i vems intresse, ägarnas eller samhällets, revisorn handlar när denna anmäler misstanke om brott. I ett mindre företag är ofta ägare och ledning samma person, om revisorn då anmäler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i ägarnas intresse, då det är ägarna som blir anmälda.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Det har skett ovanligt många arenabyggen i Sverige under den senaste tioårsperioden då kraven från elitklubbarna blivit allt högre på arenornas utformning, standard och säkerhet. Då det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige är det ett intressant ämne att titta närmare på hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det är som investerar i arenor.Vår uppsats har valt att fokusera på två aktuella projekt i Stockholmsområdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frågorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de påverkar finansieringen. Frågan besvaras med hjälp av tillgänglig information om projekten samt med hjälp av genomförda intervjuer med aktörer som är inblandade i projekten.Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det främst finns två olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller påverkar finansieringen på olika sätt. De två olika rollerna består av dels en mer långsiktig roll som inte enbart går in i projektet av ekonomiska skäl, och dels en roll som förvisso kan se långsiktigt på projektet, men som även ser mer till det ekonomiska resultatet.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond är en fond med ett avkastningsmål som är absolut och oberoende av marknadsriktning då förvaltaren inte jämför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan använda sig av såväl långa som korta positioner samt utnyttja belåning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet växt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt är att studera om hedgefonder kan påvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar på fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvärderar fonderas prestationer med hjälp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om.

Den här uppsatsen grundar sig på två fältstudier i nyutlagda demonstrationsförsök på Asa försökspark som ska användas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 år gammalt bestånd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell stråkröjning och som en kombination av bägge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillståndet, simulera fram prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jämföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 år gammalt eftersatt bestånd där fyra olika åtgärder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbränsleuttag. Syftet var även här att jämföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillståndet, göra prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den här studien även fram till och med den andra gallringen.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Samhället blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag får krav från myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpåverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete är att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, där det finns fördefinierade miljökrav som måste uppfyllas. I Sverige finns två miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgått. Vid ISO 9000 certifieringen ställde kunderna krav på företagen och deras produkter samt innebär en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade då kvalitetsbristkostnaderna reducerades.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, ålder, familjestatus och kön har betydelse för individens hälsa och hur individen själv producerar i sin hälsa. Hälsa både efterfrågas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrågas varor och tjänster på marknaden som ingår i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krävs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushållsproduktion. Inom ramen för hushållsproduktion produceras hälsan. Effektiviteten i produktionen av hälsa påverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Mål - Att spara 1 GWh underhållsenergi på Karlshamsverket.Metod - Att lokalisera de största energisänkorna på kraftverket, göra mätningar eller uppskattningar på hur mycket energi dessa förbrukar, för att där efter ge förslag på tekniska åtgärder, med tillhörande ekonomiska beräkningar som ska reducera energiförbrukningen..

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

På senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. Användningen av olika ekonomiska styrmedel har pågrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna använder när de arbetar med de ekonomiska frågorna. Därför är denna studie inriktad mot just dessa styrmedel där uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förståelse för hur föreningarna använder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver är resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmätning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade så att de passar in på elitidrottsföreningar istället för företag där det kan skilja en del hur användningen ser ut.Resultatet av studien hämtas från de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.

En vision om att vidga vyerna har fått en jämtländsk byggentreprenör att söka nya vägar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare beställt takstolar till sina projekt från en producent i Norrbotten, då de varit intresserade av ett lägre pris än de lokala producenterna kunnat lämna. Under en tid har de haft kontakt med en trävaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. Närheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den här rapporten har ämnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingående komponenter i en takstol kan minskas.

Syftet med uppsatsen är att studera ekonomistyrning i småföretag, där företagsledaren och ägaren är samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjälp av ekonomistyrningen. Vi är också intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har därför medvetet valt att studera företag som är olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försäkra oss om att företaget har någon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra företag samt två redovisningsbyråer.