Företagens ekonomiska incitament till hälsoinvesteringar
På senare år har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna därmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling kräver nu regeringen företagen/organisationerna på ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad från det kollektiva ansvar som tidigare präglat området). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret så har både företagens och samhällets intresse för hälsoekonomi ökat. Ekonomer har länge påpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och därmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?. Att olika typer av arbeten medför skiljda risker för yrkesskador är det inte heller någon som förnekar. I denna uppsats försöker vi dock se på företagets roll i det hela genom att analysera företagens incitament till hälsoinvesteringar. I vår modell kan produktion av en vara ske med hjälp av ordinarie arbetskraft eller vikarier. Vi antar även att vikarien är mindre produktiv men att ett ökat utnyttjande av ordinarie arbetskraft endast kan ske till en kostnad i form av hälsoinvesteringar. Dessa antaganden leder till slutsatsen att det finns betydande skillnader mellan olika yrkeskategoriers och marknadsstrukturers incitament till hälsoinvesteringar. Resonemanget motsäger inte tidigare resultat som visat på att sjukskrivningarna skulle bero på attityder och ekonomiska incitament, utan tillför istället ytterligare en förklaringsvariabel till de olika branschernas varierande sjukskrivningstal.